No description available.

No description available.

Sex- och samlevnadsundervisning ska enligt Skolverket vara ämnesintegrerat och ämnesövergripande samt vara en del av undervisningen genom hela grundskoletiden, även åk.1-3. Sex- och samlevnadsundervisning har ingen allmänt vedertagen definition men den ska syfta till att bl.a. beröra sexualitet, könsidentitet, jämställdhet och relationer. Enligt flera källor har barn en sexualitet redan från tidig ålder och den behandlas och utvecklas även i skolan. United Nation Educational, Scientific and cultural organization (UNESCO) har gett riktlinjer kring sex- och samlevnadsundervisning och deras läromål är anpassade till barn från fem år och uppåt.  Med detta som bakgrund har jag valt att genom intervjuer samt en forskningsöversikt skapa en uppfattning om hur några lärare i åk. 1-3 i Uppsala och Stockholm resonerar kring sin roll i denna undervisning. Underlaget till intervjuerna baseras på arbetets tre forskningsfrågor. Dessa är hur lärare ser på sin lärarroll, vilka normer som kan ha påverkat lärarna och vad de anser ingår i undervisning som integrerar sex och samlevnad. Arbetet grundar sig Kumashiros teorier vilka grundar sig i det normkritiska perspektivet. Resultatet visar att lärare känner en osäkerhet i sin roll när de ska undervisa i detta ämne. Det finns lite utrymme till samtal med andra lärare om hur undervisningen ska ske och det finns otillräckliga riktlinjer i läroplanen att förhålla sig till. Lärare ger uttryck för att elever i åk.1-3 är för unga för att kunna ta till sig ämnen som till exempel sexualitet men att jämställdhet och genus är mycket viktigt att ha med i undervisningen. Sex och samlevnad  i åk. 1-3 är bristfällig och inte prioriterat hos varken lärare eller de skolor de arbetar på. Det finns stora möjligheter till förbättring inom undervisningen.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare i årskurs 1–3 ser på ämnet geografi. För att studera detta har vi genomfört intervjuer med sju lärare, vilka är verksamma inom, för studien, aktuella årskurser. Läroplansteorin och tidigare forskning har varit verktyg för vårt arbete, genom att vi har tolkat kursplanen i geografi. Geografi upplevs och förstås vara ett ämne som ses svårtolkat då det är ett tvärvetenskapligt ämne och uppfattas tillhöra både naturvetenskapen och samhällsvetenskapen, vilket vidare leder till en viss osäkerhet hos lärarna för vad geografiundervisningen ska innehålla.

Den magiska kulan är ett läromedel som används i grundskolans första år. Läromedlet är uppdelat i tre delar 1A, 1B samt 1C.  Uppsatsens syfte är att undersöka vilken språkutveckling som förväntas av eleverna när de använder läromedlet Den magiska kulan och hur verksamma lärare arbetar med läromedlet samt deras tankar om den förväntade språkutvecklingen hos eleverna. Uppsatsen är uppdelad i två delstudier, en läromedelsanalys och semistrukturerade intervjuer. I den första delstudien har en läromedelsanalys utförts för att ta reda på vilken språkutveckling läromedlet förväntar av eleverna. Analysen av läromedlets texter gav kunskap om textuppbyggnaden i 1A, 1B och 1C. Följande kategorier användes för att analysera läromedlet: vardagsspråk, skolspråk, sammansatta ord, nominaliseringar, nominalfraser och illustrationer/hjälpmedel. Läromedlets texter visar sin förväntade språkutveckling hos eleven genom att information ökar och texten blir mer komplex för läsaren. I den andra delstudien är deltagarna lärare som använder Den magiska kulan i sin undervisning. Undersökningens syfte är att få kunskap kring hur de arbetar med läromedlet och vilka tankar de har om den förväntade språkutvecklingen av Den magiska kulans tre nivåer 1A, 1B och 1C. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna anser att Den magiska kulan är ett bra läromedel som fångar elevernas intresse. Lärarna anser även att läromedlet har för stora skillnader i språkutvecklingen mellan de tre nivåerna vilket kan bli ett hinder för vissa elever när de ska använda sig av materialet.

Syftet med denna studie är att undersöka innehåll med avseende på begreppsanvändningen i två matematikböcker för årskurs ett. Vi har analyserat vilka begrepp som används i elevböckerna inom områdena subtraktion och addition. Vi har valt begrepp av typen processbegrepp och har sett att de i böckerna ofta står som del av instruktioner i en text utan någon förklaring till innebörden. Utifrån analysen har vi försökt definiera vilka av dem som skulle kunna ses som de grundläggande begrepp som det i läroplanen (Skolverket, 2017) står skrivet att eleverna ska lära sig. Grundläggande begrepp har här definierats som de begrepp som är vanligast förekommande, detta då en starkt läroboksbaserad undervisning kan göra de begreppen till dem som eleverna möter mest. Vårt resultat visar att det med denna definition är olika begrepp som i läromedlen kan ses som grundläggande.

Det här examensarbetet är inspirerat av fenomenografin och hade i syfte att undersöka hur lärare arbetar i sin undervisning med läsförståelse inom svenskämnet och hur undervisningen möjliggör en god utveckling av läsförståelse hos elever i årskurs 1-3. Studiens teoretiska ramverk är sociokulturellt perspektiv och fenomenografisk forskningsansats. Examensarbetet besvarar frågorna: Vad anser lärarna är viktigt i undervisningen för att elever ska nå läsförståelse? Hur arbetar lärarna konkret med läsförståelse i sin undervisning? samt Vad finner lärarna utmanande vid läsförståelseundervisning? Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare som har erfarenhet av att undervisa i årskurs 1-3. Resultatet visar på att lärarna upplever att det viktigaste i undervisningen av läsförståelse är individanpassad undervisning. Detta säger lärarna också är det som upplevs vara den största utmaningen. Slutsatsen är att samtliga lärare arbetar på liknande sätt och ser utmaningar i att individanpassa undervisningen samt varierande arbetssätt. / This thesis is inspired by phenomenography and aims at examining how educators teach reading comprehension in the Swedish subject and how the teaching enables good reading ability among pupils in years 1-3. The study’s theoretical framework is Socio-cultural perspective and phenomenographic research effort. The project answers the questions: What do educators think is important for teaching so that pupils can achieve reading comprehension? How do the teachers work practically with reading comprehension while teaching? And what do educators find challenging in teaching reading comprehension? Qualitative interviews were conducted with teachers who have or work in years 1-3. The result shows that teachers feel that the most important thing in teaching comprehension is individualized teaching. At the same time, this is also what teachers find the most challenging. The conclusion is that all teachers work in a similar way and face challenges with individual learning as well as varying working methods.

No description available.

En god taluppfattning är grundläggande för förståelsen i matematik och för att ha framgång iämnet visar forskning. Den pekar också på hur viktig barns tidiga matematiska medvetenhetär för senare skolframgångar och att tidiga insatser är av betydelse för att främja eleversmatematiska utveckling. Med utgångspunkt i detta har därför den här studien undersökt ivilken mån elevernas taluppfattning i en årskurs 1 och i en årskurs 2 har stärkts med stöd aven tidsbegränsad och strukturerad undervisningsinsats med fokus på taluppfattning. Detbedömningsstöd från Skolverket som från och med hösten 2016 är obligatoriskt att använda imatematik för årskurs 1, har legat som grund för att kartlägga elevernas kunskaper italuppfattning. Utformandet av undervisningen har tagit sin utgångspunkt i Jessica F.Shumways bok, Number Sense Routines (2011), McIntosh handbok, Förstå och använda tal(2008) samt Intensivundervisning med gott resultat (Lundqvist, Nilsson, Schentz & Sterner,2009). Undervisningen utformades som en daglig rutin med taluppfattningsövningar,begreppsutveckling och med konkret och visuellt material för att stödja elevernasmatematiska förståelse. Undervisningsinsatsen utgick ifrån att det är i det matematiskaresonemanget i gruppen som elevernas förmågor och kunskaper utvecklas. Kvalitativa ochkvantitativa metoder har använts för att mäta resultatet. Studiens resultat tyder på att enmedveten undervisningsinsats i klassrummet, med fokus på taluppfattning, i varierande gradfrämjar alla elevers matematiska färdigheter. Förmågan att föra matematiska resonemangutvecklades i grupperna liksom elevernas räkneförmågor. Elever uttryckte sig positivt omaktiviteten. Att förändra undervisningen och göra en fokuserad insats på ett område imatematiken upplevdes utvecklande av läraren.

Taluppfattning innebär att förstå tals betydelse, relation och storlek. Taluppfattning ses som en grundläggande förutsättning för att elever ska kunna tillgodogöra sig matematikundervisningen i skolan. Litteraturstudiens syfte är att ta reda på hur forskning beskriver begreppet grundläggande taluppfattning och hur undervisning kan möjliggöra för elever att utveckla en god taluppfattning. I studien undersöks vad kurslitteratur, Skolverket samt internationell och svensk forskning framhåller om området. Materialet har inhämtats via litteratur och genom databassökningar. Taluppfattning och tals användning är en del av det centrala innehållet i kursplanen i matematik. Trots detta visar internationella undersökningar att de kunskaper som krävs för att utveckla en grundläggande taluppfattning är otillräckliga hos svenska elever i årkurs 4.  Resultatet visar att forskare i stort sätt är överens om vad taluppfattning innebär men de väljer att beskriva begreppet på delvis olika sätt och med varierande fokus på vad som är viktigt. Enligt artiklarna som har studerats innebär det att elever har utvecklat en grundläggande taluppfattning när de har kunskap om positionssystemet, uppdelning av tal, uppskattningsförmåga, de fyra räknesätten och olika beräkningsmetoder samt symboler för tal och samband. Användandet av tallinje och konkret material kan utveckla elevers grundläggande taluppfattning. I diskussionen framkommer varför denna studie är viktig för vårt framtida yrke som lärare och det konstateras att studien har gett en bred inblick i ämnesområdet. Det är viktigt att lärare är medvetna om elevers taluppfattning och hur undervisning kan planeras för att stötta elever så att de utvecklar en god taluppfattning.