Sammanfattning/Abstract: Syftet med denna studie var att öka insikten om vilka arbetsformer och arbetssätt som lärare använder i matematik-undervisningen för årskurserna 1–3. Studien syftade även till att undersöka vilka motiv verksamma lärare beskrev att de har när de väljer arbetsformer och arbetssätt i matematikundervisningen. Forskning har visat att en variation av arbetsformer och arbetssätt är viktigt för elevers lärande i matematik.  För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer samt observationer använts.  Det insamlade materialet analyserades utifrån tidigare forskning och definitioner. Resultatet av studien visade att det förekom en viss variation men även att enskilt arbete tillsammans med ett färdighetstränande arbetssätt var starkt dominerande. En sådan ensidig undervisning kan leda till att elever inte ges möjlighet att utveckla samtliga matematiska förmågor. Lärares motiv till val av arbetsformer och arbetssätt visade en stor variation med koppling till såväl eleverna och deras lärande som skolans organisation och lärarnas egen erfarenhet och personlighet.

The goal of this study is to gain knowledge and understanding of how a teacher can apply mathematics with assistance from practical mathematics. Students’ point of view on mathematics within practical mathematic lessons will also be examined.Four teachers from preschool to third grade in primary school were interviewed. 30 students from grades one to three were also surveyed. The study shows that teachers see a major benefit when practical mathematics is used in the theoretical teachings of mathematics. The teachers believe that the students learn better when they get opportunities to use all their senses. They get a clearer understanding when mathematics is integrated in their daily life and interest of mathematics is increased when they enjoy the process. This results in education being fun, interesting, varied, and applicable to real life and leads to communication between students.Practical mathematics helps students find opportunities to use their mathematical knowledge. It allows them to solve mathematical problems in a practical manner instead of just calculating in textbooks and in turn clarifies the real-life application of mathematics. The examination shows that teachers are working towards improving students’ understanding of mathematics and its opportunities through creativity and variation

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur lärare, elever samt vårdnadshavare upplever att svenskundervisningen i skolan är anpassad efter högpresterande elevers behov. Både kvalitativa och kvantitativa data har samlats in genom intervjuer samt en enkätundersökning. Resultatet visar att viss individanpassad undervisning äger rum. Elever och vårdnadshavare upplever dock att mer utmaning skulle behövas för fortsatt kunskapsutveckling, medan lärare saknar tid och resurser för detta.

The aim of this study is to investigate how teachers and primary school pupils view the use of handwriting in literacy tuition and what their thoughts are on the future of handwriting. In the study, handwriting is compared to today’s digital ways of writing. The study sets out from the Swedish curriculum (Lgr 11) and is based on interviews with teachers and pupils in grades 1–3. The results show that the pupils tend to see handwriting mainly from an individual perspective and that they consider it to be important knowledge in adult and professional life. The teachers in the study view handwriting from a pedagogical perspective and focus mainly on its role in literacy tuition. In contrast to the pupils involved in the study, the teacher are uncertain regarding the future of handwriting.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka lärares muntliga återkoppling till elever under matematiklektioner i årskurs 1–3 och i relation till elevernas förmåga att använda olika matematiska metoder. Vad lärare säger och vad de väljer att rikta uppmärksamhet mot i sin återkoppling till elever är nämligen av betydelse. För datainsamling har observation använts som metod. Sex lärare undervisandes på lågstadiet har vardera observerats under två matematiklektioner. Efter analys av observationsdata, utifrån det teoretiska ramverket med inspiration av Björklund Boistrup (2010), kunde en mängd olika sorters återkopplingar urskiljas. Resultatet visar att lärarnas muntliga återkoppling kan vara antingen bakåtsyftande eller framåtsyftande, vilka i sin tur kan delas upp i olika kategorier. Den bakåtsyftande återkopplingen består av de fyra kategorierna berömmande och uppmuntrande, bekräftande och upprepande, positivt frågande samt ifrågasättande och påpekande av fel. Den framåtsyftande återkopplingen består av de tre kategorierna instruerande och uppmanande, utmanande - öppna frågor samt stöttande - ledande frågor. Dessa återkopplingar kan skifta mellan att ha litet/inget fokus på matematiska innehållet eller vara riktad mot matematiska processer samt i några fall ha ett fokus på eleven som person. Som en slutsats kan det konstateras att vissa kategorier och fokus förekom i större utsträckning än andra. All återkoppling kan dock enligt forskning inte betraktas som effektiv för elevers lärande och prestationer i matematik. / <p>matematik</p>

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare i praktiken använder sig av matematiska samtal i klassrummet. Studien undersöker frågan: vilka slags mate-matiska samtal har lärare i årskurs 1–3med sina elever? Detta undersöktes med hjälp av enkät och intervju som metod. Alla lärare som arbetar inom årskurs 1–3 i en kommun fick möjlighet att delta. Enkäten fick lärarna möjlighet att svara på via internet och intervjun skedde på de skolor där lärarna arbetar. Intervjuerna transkri-berades sedan och kategoriserades fram till ett resultat med hjälp av en innehålls- och meningsanalys. Studiens resultat visar en varierad bild av olika slags matema-tiska samtal i lärares klassrum. Matematiska samtal kan ske i helklass, mindre grup-per eller med enskilda individer, resultatet visar att matematiska samtal i helklass är det vanligaste i klassrummet. Vissa av dessa samtal leder till elevers aktiva delta-gande där fokus är på elevers processer medan vissa matematiska samtal fokuserar på elevers matematiska produkter. / <p>matematik</p>

Förmågan att lösa problem har stor betydelse både för att fatta välgrundade beslut i vardagen och för ett livslångt lärande. Viktiga aspekter för framgångsrik problemlösning är förmågan att planera, övervaka och modifiera samt utvärdera sin lösning. Alla elever gör inte detta av sig själva, och forskare menar att särskilt elever i inlärningssvårigheter har nytta av undervisning om lärandestrategier. Studien syftar till att undersöka vilken nytta elever och lärare har av att problemlösningsprocessen delas in i tydliga steg. Därför introduceras i två klasser i årskurs 1 en lösningsrutin kallad fingerfemman med fem moment att följa i arbetet med textuppgifter i matematik. Hur dessa elevers problemlösningsförmåga påverkas då fingerfemman används i processen, samt elevers och lärares upplevelser av att använda fingerfemman, har i studien undersökts genom observationer, intervjuer och analys av insamlade elevlösningar. För att även ta reda på om elever på längre sikt har nytta av att känna till och kunna använda fingerfemman, har intervjuer genomförts med elever och lärare även i årskurs 3 och 5. Resultatet visar att elever i större utsträckning planerar, övervakar och utvärderar sin lösning då de följer fingerfemmans steg. Lärarna upplever att de får mer tid att hjälpa de elever som är i behov av extra stöd i matematik, då fler elever blir mer självständiga i problemlösningsprocessen med hjälp av fingerfemman. Fingerfemman verkar kunna fungera som lärandestrategi och i viss mån bidra till att utveckla elevers självreglerade lärande - åtminstone inom problemlösning.

Syftet med denna studie har varit att få kunskap om vilka matematiska problem som används i skolan, samt hur lärares arbete ser ut kring dessa. Syftet har upp-fyllts genom att svar sökts på två frågeställningar: vilka matematiska problem an-vänds i undervisningen i årskurs 1-3 och hur arbetar lärare med dessa problem. Svaren har sökts genom kvalitativa lärarintervjuer som utgått från en intervju-guide. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av en innehållsanalys. Studiens resultat visar att lärare har olika uppfattning-ar kring hur ett matematiskt problem ska se ut. Enighet finns dock kring att pro-blemet ska vara lätt att förstå, ha olika lösningsmetoder, samt att eleverna ska kunna rita upp problemet. Resultatet visar även att lärare arbetar med matematiska problem på olika sätt. Ett mönster kan dock ses i att de flesta lärare har introdukt-ion, eget arbete (enskilt eller i grupp) och sedan en eventuell genomgång. / <p>Matematik</p>

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka lärares muntliga återkoppling till elever under matematiklektioner i årskurs 1–3 och i relation till elevernas förmåga att använda olika matematiska metoder. Vad lärare säger och vad de väljer att rikta uppmärksamhet mot i sin återkoppling till elever är nämligen av betydelse. För datainsamling har observation använts som metod. Sex lärare undervisandes på lågstadiet har vardera observerats under två matematiklektioner. Efter analys av observationsdata, utifrån det teoretiska ramverket med inspiration av Björklund Boistrup (2010), kunde en mängd olika sorters återkopplingar urskiljas. Resultatet visar att lärarnas muntliga återkoppling kan vara antingen bakåtsyftande eller framåtsyftande, vilka i sin tur kan delas upp i olika kategorier. Den bakåtsyftande återkopplingen består av de fyra kategorierna berömmande och uppmuntrande, bekräftande och upprepande, positivt frågande samt ifrågasättande och påpekande av fel. Den framåtsyftande återkopplingen består av de tre kategorierna instruerande och uppmanande, utmanande - öppna frågor samt stöttande - ledande frågor. Dessa återkopplingar kan skifta mellan att ha litet/inget fokus på matematiska innehållet eller vara riktad mot matematiska processer samt i några fall ha ett fokus på eleven som person. Som en slutsats kan det konstateras att vissa kategorier och fokus förekom i större utsträckning än andra. All återkoppling kan dock enligt forskning inte betraktas som effektiv för elevers lärande och prestationer i matematik. / <p>Matematik</p>

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare i praktiken använder sig av matematiska samtal i klassrummet. Studien undersöker frågan: vilka slags mate-matiska samtal har lärare i årskurs 1–3med sina elever? Detta undersöktes med hjälp av enkät och intervju som metod. Alla lärare som arbetar inom årskurs 1–3 i en kommun fick möjlighet att delta. Enkäten fick lärarna möjlighet att svara på via internet och intervjun skedde på de skolor där lärarna arbetar. Intervjuerna transkri-berades sedan och kategoriserades fram till ett resultat med hjälp av en innehålls- och meningsanalys. Studiens resultat visar en varierad bild av olika slags matema-tiska samtal i lärares klassrum. Matematiska samtal kan ske i helklass, mindre grup-per eller med enskilda individer, resultatet visar att matematiska samtal i helklass är det vanligaste i klassrummet. Vissa av dessa samtal leder till elevers aktiva delta-gande där fokus är på elevers processer medan vissa matematiska samtal fokuserar på elevers matematiska produkter. / <p>Matematik</p>