No description available.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare i årskurserna 1–3 arbetar för att främja kopplingen mellan det laborativa materialet och abstrakta symbolspråket i matematikundervisningen. Laborativt material är enligt forskning betydelsefullt för elevernas förståelse för matematiken, men det behövs däremot något ytterligare för att möjliggöra kopplingen till de abstrakta symbolerna. För att stärka kopplingen mellan det konkreta och det abstrakta menar forskning att det är viktigt att arbeta med flera uttrycksformer och se sambanden däremellan. Bilder anses även ha stor betydelse för kopplingar mellan konkret och abstrakt. För att besvara frågeställningarna genomfördes intervjuer med verksamma lärare i årskurserna 1–3. Blooms reviderade taxonomi samt ramverket Concrete, Representational och Abstract(CRA) använder för att analysera lärarnas matematikundervisning. Resultatet visade att laborativt material samt abstrakta symboler användes i undervisningen, bilder var däremot något som var mindre representerat. Gällande hur lärare arbetar med kopplingar mellan laborativt material och abstrakt symboler beskrev ingen lärare hur det främjas i undervisningen.

Skolan är en kulturell mötesplats och i ett klassrum kan det finnas elever med olika bakgrund. Det är viktigt att alla elever känner sig inkluderade och de ska få möjlighet att kunna identifiera sig i högläsningsböcker som de möter i klassrummet. Studiens syfte är därför att analysera om etnicitet visar sig i text och i bild i högläsningsböcker som användes i årskurs 1-3 under höstterminen 2019 till vårterminen 2020. Vidare syftar studien till att undersöka om högläsningsböckerna erbjuder variation gällande karaktärernas hudfärg, hårstruktur eller hårfärg. Forskningsfrågorna besvaras genom att använda en kvantitativ och en kvalitativ metod i studien. Forskningsfrågorna är följande: 1. Vilka högläsningsböcker förekommer mest bland lärarna som undervisade i årskurs 1-3 under höstterminen 2019 till vårterminen 2020?  2. Visar sig etnicitet i text i de tolv utvalda högläsningsböckerna, och i så fall hur?  3. Visar sig etnicitet i bild i de tolv utvalda högläsningsböckerna, och i så fall hur?  4. Förekommer variation hos karaktärerna gällande hudfärg, hårstruktur eller hårfärg i de tolv utvalda högläsningsböckerna?  Den kvantitativa analysen baseras på en webbenkät. Genom webbenkäten kunde vi välja bland 34 titlar som användes under det läsåret. Utifrån urvalet analyserades endast tolv av titlarna. Den kvalitativa analysen använder sig av ett kodschema och en analysmodell. Resultatet av den kvalitativa analysen visar att i 3 av 12 böcker har huvudkaraktärerna/bikaraktärerna uttalad etnicitet i text. Resultatet visar att etnicitet framkommer genom bild i 10 av 12 böcker. Majoriteten av högläsningsböckerna visar en variation gällande karaktärernas hudfärg, hårstruktur eller hårfärg.

Enligt den internationella studien Progress in International Reading Literacy Study [PIRLS] så har svenska elevers läsförståelse försämrats mellan 2001 och 2016. Jämfört med tidigare internationella mätningar har man nyligen i Sverige kunnat se några förbättringar när det rör sig om barns och ungas läsförståelse. Syftet med denna studie är att synliggöra lässtrategiers användbarhet i undervisningen för årskurs 1 – 3 genom att undersöka vilka lässtrategier som lärare i årskurs 1 – 3 uppger att de använder för att främja elevers läsförståelse. Detta syfte besvaras med följande frågeställningar: <ul type="disc">Vilka lässtrategier uppger lärarna att de använder i undervisningen? Hur ser lärarna på betydelsen och användbarheten av lässtrategier som praktiska verktyg för att främja elevers läsförståelse? Hur beskriver lärare det praktiska arbetet med lässtrategier i undervisningen? Hur synliggörs och motiveras användandet av lässtrategier för eleverna utifrån lärarnas perspektiv? Studiens teoretiska utgångspunkt baseras utifrån det sociokulturella perspektivet, där elevers kunskaper utvecklas tillsammans med andra och utifrån den proximala utvecklingszonen. Materialinsamlingen gjordes utifrån en kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor. Deltagarna valdes ut med hjälp av två urvalskriterier. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika lässtrategier för att främja elevers läsförståelse. De vanligaste lässtrategierna som lärarna använder i undervisningen är att ställa frågor, förutspå, sammanfatta, reda ut oklarheter, och skapa inre bilder.

Denna studie är framtagen för att analysera och jämföra vilka matematiska förmågor som två läromedelsserier i matematik för årskurs 1-3 möjliggör för eleverna. Det genomförs även en jämförelse mellan de två läromedelsserier som analyseras i uppsatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys som metod för att analysera förekomsten av uppgifter i läromedel som kan utveckla matematiska förmågor. De läromedel som analyserats är Matte Direkt: Safari och Uppdrag Matte: Mattedetektiverna. I analysen har vi utgått från det ramverk som Lithner m.fl. (2010) har tagit fram för att underlätta kategorisering av matematiska förmågor. Resultatet visar att de två läromedel vi analyserat kan utveckla alla sex matematiska förmågorna. Utvecklingen av procedur- och kommunikationsförmågan är prioriterad i dessa läromedel medan uppgifter som utvecklar problemlösnings- och resonemangsförmågan är underrepresenterade. Detta resultat pekar på att lärare som är starkt vägledda av läromedel i matematik för årskurs 1-3 behöver komplettera med uppgifter som kan utveckla speciellt problemlösnings- och resonemangsförmågan då möjligheterna att utveckla dessa inte är tillräckliga i läromedlen.

Syftet med denna studie var att få en bättre bild av hur lärare ser på sina erfarenheter av att använda det särskilda stödet elevassistenter i lågstadiet. Lärares attityder till stödet, hur läraren uppfattar elevens undervisning och hur skolorna använde sig av elevassistenter enligt lärarna var centrala frågor i undersökningen. Detta undersöktes med semistrukturerade intervjuer av sex lärare i lågstadiet om deras erfarenheter och bild kring arbetet med elevassistent som särskilt stöd. Vi använde oss av en intervjuguide som var skapad för att få svar på våra frågeställningar. Datan analyserades med tematisk analys. De teoretiska utgångspunkter vi använde oss av var ramfaktorteorin och Nilholms specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visade att lärarna var positiva till användandet av elevassistent till elever i behov av särskilt stöd. Skolans organisering av elevassistentens arbete varierade mycket mellan skolorna när det kom till planeringstid och vilken typ av arbetsuppgifter elevassistenterna hade. Resultatet visade också att majoriteten av elevassistenterna saknade pedagogisk utbildning. Det visade också att elevassisterna används både i klassrummet som stöd för eleven och lärare samt som primär undervisare som får ta egna pedagogiska beslut utanför klassrummet vilket ledde till att vissa elever inte fick ta del av samma undervisning som sina klasskamrater. I de fall läraren inte var den primära undervisaren framstod det som att eleven i behov av särskilt stöd inte fick en likvärdig utbildning.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur lärare upplever och arbetar med läsinlärning i förskoleklass och årskurs 1. Studien baserades på en kvalitativ forskningsmetod där datan samlades in via semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer. Detta innebär vidare att det fanns en intervjuguide och ett observationsschema som formulerats specifikt för denna studie. Datan analyserades senare med hjälp av en tematisk analys för att finna samband i materialet. Det hermeneutiska, det kognitiva, och det sociokulturella perspektivet användes därefter för att tolka den data som samlades in i denna studie. Resultatet tydde på att läsinlärning ses som särskilt viktigt i undervisningen, och att läsning är grunden för all inlärning. Vidare framkom att lärarna ansåg att det inte fanns enbart en metod eller ett arbetssätt för att lära elever att läsa, utan att undervisningen bör vara varierad. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Denna litteraturstudie sammanställer forskning om hur sagor används och kan användas i svenskundervisningen i årskurs 1–3. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur forskning beskriver att sagor kan användas i förstaspråksundervisningen, och hur det kan tillämpas i svenskundervisningen, i årskurs 1–3. I det centrala innehållet för ämnet svenska i årskurs 1–3 omnämns sagor i samband med berättande- och sakprosatexter (Skolverket, 2019, s. 258). Det är viktigt att läraren noggrant väljer ut sagor som har ett innehåll som utvecklar barns fantasi och samtidigt relaterar till deras omvärld och upplevelser. Resultatet visar att sagor kan ha flera användningsområden i undervisningen; de kan användas dels för att skapa diskussioner om värdegrund och förståelse för andra människor, dels för att få förståelse för språkets struktur. Sagor kan också användas för att skapa en diskussion med barn om svåra och jobbiga händelser och känslor, som svek, död och sorg. Genom att använda sagor på detta sätt påverkas elevernas identitetsskapande. Sagor kan också användas i undervisning för att kritiskt granska texter med förhållningssättet ”critical literacy”. Den vetenskapliga litteraturen som sammanställts i denna studie har samlats genom databaser. Litteraturen som använts är från olika delar av världen och skrivna på engelska eller svenska. Resultatet visar att sagor som är noggrant utvalda och genomtänkta av läraren fungerar som ett bra hjälpmedel i undervisningen, och kan användas för att fylla olika syften.

Svenska elever får i stor utsträckning ta del av en matematikundervisning grundad utifrån läromedel, dessa utgör verktyg för lärare i lektionsplanering och förmedling av läroplanens mål och syfte. Internationella rapporter, såsom PISA och TIMSS, visar på svenska elevers resultat i jämförelse med andra länders elevresultat. Därav riktas bland annat blickarna mot finska läromedel, som tas in i svensk matematikundervisning i avseende för att stärka svenska elevers kunskaper inom ämnet. Mot bakgrund av detta valde vi att undersöka ett svensk- och ett finskförfattat läromedel, via två frågeställningar. Syftet vara att undersöka hur grundläggande taluppfattning presenteras för elever första året i formell undervisning. I vilken utsträckning lyfts grundläggande taluppfattning i två vanligt förekommande läromedel och kan det skönjas en skillnad i prioritering mellan läromedlen? Vilka delar av grundläggande taluppfattning visas av analysen och behöver läromedlen kompletteras? Därav användes ett forskningsbaserat ramverk, framtaget för att synliggöra hur grundläggande taluppfattning introduceras och förmedlas via undervisning i årskurs 1. Ramverket innefattar åtta skilda kategorier som samverkar och behövs för att utveckla grundläggande taluppfattning. Det stärktes upp med ytterligare litteratur för att underlätta analysen, samt skapa större förståelse för kategoriernas innebörd och utveckling. Analysen visade hur de skilda aspekterna för grundläggande taluppfattning prioriterats i läromedlen. Det framgick att oavsett om läromedlet är skapat i Sverige eller Finland läggs tonvikten vid samma kategorier, men även att två av kategorierna representerades i mindre utsträckning. Det gör att vissa väsentliga aspektersom behövs för att utveckla en grundläggande taluppfattning och aritmetisk förståelse uteblir. Det innebär att verksamma lärare behöver ha en medvetenhet om att läromedlens brister och att de behöver kompletteras.

Detta är en kvalitativ fallstudie vars syfte är att öka kunskapen om lärares syn på matematikängslan hos elever i årskurserna 1-3. Datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem olika lärare. Dessa lärare har erfarenhet av samt behörighet för att undervisa i grundskolans tidiga år. De är alla verksamma på en mångkulturell skola i ett segregerat område. Studiens resultat visar att samtliga medverkande lärare arbetar förebyggande och åtgärdande med matematikängslan hos elever på ett sätt som generellt stämmer överens med hur lärare bör hantera denna företeelse enligt tidigare forskning. Resultatet visar även en skillnad gällande lärarnas definitioner av begreppet matematikängslan, då två av fem lärare beskriver begreppet på ett sätt som inte samstämmer med tidigare forskning. Detta kan tolkas som att samtliga lärare använder sig av arbetssätt som är lämpliga för att stötta elever med matematikängslan, men att en samstämmighet gällande definitionen av vad begreppet egentligen innebär saknas. Konsekvenserna av detta skulle kunna vara att elever får anpassningar utifrån en annan problematik än den de egentligen besitter.