Vi har i vår examensuppsats genomfört en kvantitativ innehållsanalys av all text i matematikuppgifter i första kapitlet i åtta matematikläroböcker ämnade för årskurs 1. Syftet med studien har varit att undersöka språkets betydelse för elevers matematiska inlärning med hjälp av en lärobok, med fokus på skriftspråket. Syftet har även varit att undersöka hur mycket text det förekommer samt hur stor del av det textinnehåll som första kapitlet i läroböcker uppvisar som kan anses tillhöra vardagsspråket, skolspråket och det matematiska språket (bestående av både ord och symboler). Till vardagsspråket hör de ord som vanligtvis används i vardagliga situationer medan skolspråket är det språk som förekommer i skolan och i undervisningssituationer. Det matematiska språket är det språk som förekommer inom matematikämnet.   I studien är utgångspunkten att språket är en grundförutsättning för lärande och kunskapsutveckling, vilket i denna studie innebär att eleverna bör förstå texten för att kunna ta till sig av dess innehåll och utvecklas inom ämnet. Studiens resultat visar att eleverna bör ha viss kunskap i alla de tre språkliga kategorierna, det vill säga vardagsspråket, skolspråket och det matematiska språket, för att kunna tillägna sig innehållet i matematikläroböckernas första kapitel. Resultatet visar att kategorin vardagsspråk utgör den högsta procentuella andelen ord i samtliga läroböcker medan skolspråket utgör den lägsta procentuella andelen ord i samtliga läroböcker. Men vid en inkludering av matematiska symboler till det matematiska språket visar dock resultatet att det matematiska språket dominerar i majoriteten av läroböckerna. Ytterligare visar resultatet att läroböckernas första kapitel innehåller stor variation i förekomsten av ord, andelen olika ord och antalet symboler samt variation i förekomsten av ord inom de tre  analyserade kategorierna, vilket innebär att kravet på elevernas språkliga kunskaper varierar utifrån vilken lärobok läraren väljer att använda i undervisningen.

Studien syftade till att undersöka värderingar i två läromedel för NO i årskurserna 1–3 genom att besvara de tre frågeställningar som formulerats inför studiens genomförande. En textanalys gjordes av Boken om NO 1–3 och NO-boken, som båda riktar sig mot årskurserna 1–3. Metoden som användes för att undersöka värderingar var i enlighet med Appraisalsystemet och dess beskrivningar av attityder och graderingar. Attityderna delas upp i kategorierna Affekt, Bedömning och Uppskattning medan graderingarna delas upp i styrka och fokusering. Resultatet visar på hur många värderingar som förekommer i böckerna samt vilka olika typer av värderingar som förekommer. Resultatet sammanställdes i tabeller för en tydlig översikt. Vid analysen av resultatet jämfördes böckernas resultat och exempel på hur tolkningar gjordes utifrån metoden skrevs fram. Upplägget av arbetsfördelningen inom studien bidrog till en samstämmighet som fortlöpte genom hela arbetet. Under arbetets gång uppmärksammades också olika förslag på hur studien kan breddas och fördjupas.

Tidigare forskning visar att formativ bedömning främjar elevers lärande. Syftet med studien är att kartlägga hur verksamma lärare i årskurs 1-3 arbetar med principerna för formativ bedömning, inom de naturvetenskapliga ämnena. För att besvara studiens problemställning valdes samtalsintervjuer med lärare som metod. Åtta lärare inkluderades i studien. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades. I studien framkommer det att samtliga lärare elevanpassar undervisningen och konkretiserar lärandemålen i ämnet. Det redovisas att uppdragen inom de naturvetenskapliga ämnena aktiverar eleverna, så att deras kunskaper i ämnet synliggörs på ett tydligt sätt. Majoriteten av lärarna arbetar inte aktivt med regelbunden återkoppling eller kamratbedömning, eftersom bedömningsmomenten kräver att eleverna har en viss nivå av mognad och kommunikativ förmåga för att det ska främja deras lärande. Ett par lärare hade metoder för att främja elevernas sätt att reflektera över sitt lärande, men upplevde det som svårt att understödja. Sammantaget tillämpar majoriteten av lärarna i studien, som huvudregel endast några av principerna för formativ bedömning. Studien visar att det krävs ökad förståelse - främst genom fortbildning och förbättrad kommunikation - för att principerna för formativ bedömning ska tillämpas fullt ut, vilket i sig är en förutsättning för att formativ bedömning ska främja elevers lärande. / <p>NO</p>

Den här studien syftar till att granska hur språkliga skillnader såsom meningslängd, frekvensen av ordklasser och ordval yttrar sig mellan de nivåbaserade läseböckerna Den magiska kulan A, B och C. Studien vilar på kvantitativa och kvalitativa metoder. Läsbarhetsindex används till det kvantitativa avsnittet för att få fram data som kan analyseras i kontrast till det kvalitativa avsnittet som istället fokuserar på ord och meningars betydelse för en texts lättlästhet och läsbarhet. Ännu en aspekt som granskas är textens förhållande till bilderna i samtliga böcker. Undersökningen tyder på att läseböckernas bilder har betydande roll i A-boken som verkar för lästräning för nybörjare. Ordval och förekomsten av olika ordklasser påverkar likaså textens lättlästhet samt läsbarhet. Många substantiv bidrar till en informationstät text vilket kan leda till att den blir svårläst. Många verb gör en text mer talspråklig och därmed lättläst eftersom texten liknar det talade språket som redan är bekant för nybörjarläsaren. I och med detta närmar vi oss en tydligare bild av hur en lättläst text ser ut och vilka krav som ställs för att böcker ska tillhöra den kategorin.

Syftet med denna undersökning är att få insikt i hur lärare i årskurs 1-3 använder sig av utomhuspedagogik och undersökande arbetssätt för att stödja elevers lärande i de naturorienterande ämnena. För att ge svar på undersökningens två frågeställningar har material samlats in genom kvalitativa intervjuer.  I undersökningens resultat framkommer att samtliga lärare vilka deltog i undersökningen önskar att de kunde bedriva mer undervisning utomhus. Anledningar som anges till att detta inte sker är bland annat ekonomiska aspekter, resursbrist och elevers behov av anpassningar. I resultatet framgår även att begreppet undersökande arbetssätt är svårt att definiera men samtliga lärare använder sig av arbetssättet i sin undervisning och ser många fördelar med kombinationen av teori och praktik. Dessutom framkommer att platsen där undervisningen sker till viss del är av betydelse i samband med utomhuspedagogik och undersökande arbetssätt. Utöver detta framkommer lärarnas syn på sinnenas inverkan för att eleverna ska befästa kunskaper. Slutsatsen visar att lärarna i denna undersökning skulle vilja bedriva mer undervisning utomhus men att olika faktorer inverkar varför detta inte sker. Samtliga lärare i denna undersökning ser även fördelarna med kombinationen av teori och praktik samt när flera sinnen involveras i lärandet. / <p>NO</p>

Naturvetenskap är en viktig del av vårt samhälle och för att kunna bidra till en hållbar utveckling av samhället behöver eleverna få en bra, allmänbildande grund implementerad i naturvetenskapsundervisningen. Tidigare forskning visar att elevers intresse för naturvetenskap sägs avta under skoltiden och på grund av detta togs skolutvecklingsprogrammet NTA fram. NTA består av flera olika teman som används vid undervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Denna studie är viktig eftersom den belyser hur NTA tas emot av eleverna samt hur NTA kan påverka lärares kompetens. Syftet med studien var att undersöka hur NTA bidrar till lärarnas undervisning samt hur elevernas intresse påverkas av de laborativa arbetsmetoderna. Datainsamlingen för denna studie har skett genom kvalitativa intervjuer med fem olika lärare som sedan analyserats och sammanställts. Resultatet visar att NTA ökar lärarnas kompetens, underlättar lärarnas planering och förmåga att fånga elevernas intresse. Resultatet av studien visar även att eleverna uppskattar det systematiska arbetssättet som NTA innefattar och möjligheterna att laborera och undersöka. Slutsatsen som kan dras är att NTA har påverkat både lärares undervisning inom främst naturvetenskap men även i andra ämnen. En annan slutsats är att elevers intresse påverkas positivt samt att NTA bidrar till ökad förståelse för naturvetenskap.

Syftet med studien var att med ett formativt arbetssätt synliggöra och utveckla elevers kunskaper inom området kropp och hälsa. Concept cartoons var det arbetssätt som valdes för att genomföra studien. Eleverna som deltog i studien gick i årskurs 1. Sammanlagt var det 28 elevers svar på concept cartoons som sammanfattades efter tre lektionstillfällen. För att uppnå syftet har även gruppintervjuer med sammanlagt 6 elever genomförts och fokusgruppintervjuer med sammanlagt 12 elever. Det som framkom efter analys av datamaterialet var att det fanns två kunskapskvalitéer representerade när eleverna arbetade i grupper med concept cartoons. Dessa var benämnaoch förstå. Den kunskapsutveckling som skedde var genom att eleverna fyllde i varandras meningar, att kunskapsluckor fylldes i och att eleverna kunde tillämpa kunskapen vid nya situationer. Med stöd av den formativa bedömningen synliggjordes det att eleverna hade ett behov av meningsstartare, stöttning att förklara varför de ansåg något och att kunskapsluckor uppstod. Studien visar att concept cartoons kan användas som ett redskap vid ett formativt arbetssätt för att synliggöra och utveckla elevers kunskaper inom området kropp och hälsa.

Studiens huvudsyfte är att undersöka hur lärare gör matematikundervisningen konkret för elever i årskurs 1, samt vilka verktyg de utnyttjar vid konkretisering av ämnet. Studien undersöker även vad lärare har för uppfattning om konkret material och andra konkretiserande verktyg samt hur synen på detta påverkar valet av arbetssätt.  Studien bygger på intervjuer med fyra lärare samt observationer av en av lärarnas matematikundervisning. Lärarna arbetar utifrån ett laborativt arbetssätt, i årskurserna 1-3. Resultatet av studien visar att lärarens syn på konkret material har stor betydelse för hur det används i undervisningen. Resultatet indikerar även att hur konkret material och konkretisernande verktyg används i undervisningen är avgörande för om de är gynnsamma för eleverna i deras lärande.

Syftet med studien är att belysa lärares arbetsmetoder inom formativ bedömning i teknikämnet på lågstadiet, samt att visa lärarnas upplevelser med bedömningen. Studien utgår från nyckelstrategierna i formativ bedömning utifrån Skolverkets stödmaterial (Skolverket, 2011). För att samla in data användes metoderna observation och intervju, för att ta del av hur läraren arbetar och lärarnas tankar angående formativ bedömning i teknikämnet. I studien ingår 4 behöriga lärare i teknik och båda metoderna spelades in med hjälp av ljudupptagning som sedan analyserades med en inspiration av fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att lärarna använder formativ bedömning i teknikämnet, dock på olika sätt och i olika hög grad. Lärarna uttrycker utmaningar med formativ bedömning i teknikämnet genom att ämnet har lite tid i veckan, att kunskapskraven är svåra att ta ner till rätt nivå på lågstadiet och två av lärarna uttrycker att kollegialt lärande inte förekommer på skolorna.

I litteraturstudien behandlas critical literacy och dess påverkan på elevers läsutveckling. Vi har genom våra yrkeserfarenheter upplevt att det läsförståelseutvecklande arbetssättet ofta saknas hos lärare i samband med granskning av texter i årskurs 1–3. Därför är syftet med litteraturstudien att beskriva vad utvalda vetenskapliga publikationer för fram om hur critical literacyarbete påverkar elevers läsförståelseutveckling i grundskolans årskurs 1–3. Följande frågeställningar har formulerats: Vad belyser de utvalda publikationerna om critical literacy i läsförståelseutvecklande svenskundervisning och vilka olika undervisningsstrategier uppmärksammar publikationerna gällande critical literacy i grundskolans årskurs 1–3.   Vi har funnit relevant forskning för studien genom olika databaser. Materialurvalet bestod av tio vetenskapliga artiklar, en avhandling och tre bokkapitel, där majoriteten av publikationerna var internationella. Publikationerna har haft en övervägande sociokulturell teoretisk ram. De sammanfattades sedan i analyserad litteratur i översikt (Bilaga 1).  Resultatet visar olika undervisningsstrategier som främjar elevers utveckling av critical literacy, samt vikten av att elever når en fonologisk medvetenhet för att utveckla läsförståelse. I resultatet problematiseras även de olika strategierna och de kritiska aspekterna synliggörs. Studiens slutsats belyser att lärare måste vara medvetna om hur de ska arbeta på ett läsförståelseutvecklande sätt, så att undervisningen kan placeras på en nivå som utmanar elevers kritiskt analytiska förmågor.