Syftet med studien är att undersöka hur utvalda lärare motiverar högläsning i klassrummet samt vilka didaktiska val de gör vid högläsning för att främja elevernas läsintresse, läsutveckling och ordförråd.Aktuell forskning som ligger till grund för denna studie menar att högläsning är en aktivitet som bör planeras och prioriteras i skolan för att främja elevernas läsintresse, läsutveckling samt stärka deras ordförråd. Forskningen visar även att lärarens didaktiska val vid högläsningen är viktiga för att utveckla dessa förmågor hos eleverna.I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex aktiva svensklärare i årskurs 1–3 för att klargöra hur och varför de använder sig av högläsning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då högläsning är en aktivitet som oftast sker tillsammans med andra.Slutsatserna av denna studie är att alla lärare använder sig av högläsning i undervisningen, men att de didaktiska valen inför, under och efter högläsningen kan se olika ut. Några lärare uppger att tiden inte finns för att genomföra aktiviteterna i den utsträckning de vill. Däremot framgår det att alla svensklärare ser högläsning som en viktig aktivitet för att utveckla elevernas ordförråd, läsintresse och läsutveckling. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna undersökning är att analysera tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter avseende taluppfattning ur ett lärarperspektiv. Undersökningens specifika syfte var att synliggöra hur lärare upptäcker elever i matematiksvårigheter avseende taluppfattning och forskningsfrågorna var: hur upptäcker lärare elever i matematiksvårigheter i årskurs 1 avseende taluppfattning och vilka tidiga insatser erbjuder skolan elever i matematiksvårigheter och vilka undervisningsmetoder menar lärarna är gynnsamma? För att kunna undersöka detta har det begreppsliga ramverket Foundational Number Sense (FoNS) använts. FoNS fokuserar på barns tidiga utveckling avseende taluppfattning. En kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor har använts som metod i undersökningen och har blivit besvarad av 18 lärare. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys med olika huvud- och underteman. Huvudresultatet visade att identifiering gjordes av samtliga lärare med stöd av Skolverkets bedömningsstöd, men att identifieringen gjordes vid olika tidpunkter på de skolor som medverkade i undersökningen några skolor utförde identifiering i förskoleklassen och andra först i årskurs 1. Resultatet visade även att många lärare ansåg att konkret material och repetition är gynnsamma arbetsmetoder i undervisningen för elever i matematiksvårigheter.

Hösten 2017 fastslog regeringen att svenskt skolväsende skulle bli ledande i att använda sig avdigitaliseringens möjligheter. Strategin kom att kallas den nationella digitaliseringsstrategin.Till grund för detta reviderades styrdokumentet Lgr 11 rörande digitala verktyg. Samtidigtinnehåller den reviderade upplagan även ett stärkt estetiskt bidrag. Syftet med denna studie ärdärför att undersöka vilka erfarenheter svensklärare i årskurs 1–3 har av skrivutvecklandearbete gällande digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser. I den revideradeupplagan framgår det att eleverna ska tillgodogöra sig digital kompetens genom att få användasig av digital teknik. I kursplanen för svenska stipuleras det även att eleverna viaundervisningen i svenska ska få möta digitala verktyg via skilda medier för att skapa ochbearbeta texter, exempelvis genom estetiska lärprocesser. Eftersom att den digitala aspektenhar ett större utrymme i styrdokumenten samt att det estetiska bidraget ger utrymme för kreativundervisning kan en bredare kompetens hos lärare innebära en större variation iskrivundervisningen. Tidigare forskning indikerar att det digitala idag kan anses vara estetisktoch hur fler europeiska skolor köper in digital teknik. Samtidigt visar forskning hur mångalärare är ambivalenta när det kommer till tillämpningen i klassrummet av just digitala verktygoch estetiska lärprocesser.Studien utgår från perspektivet pragmatism, där fokus ligger på begreppen erfarenhet och”learning by doing”. Frågeställningarna syftar till att lyfta fram lärares erfarenheter gällandeskrivutvecklande arbete med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser och hurde resonerar om sin kompetens gällande denna kombination. Detta undersöktes genomkvalitativa semi- och halvstrukturerade intervjuer med sex olika lärare vilka undervisar iårskurs 1–3. Studiens resultat visar att lärare arbetar varierande när det kommer tillskrivutvecklande arbetssätt med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser. Enavgörande faktor att resultaten är varierande är att en del lärare har daglig åtkomst till digitalaverktyg medan andra endast har det en gång i veckan. Däremot visar studien hur alla läraremenar att det digitala och estetiska bidraget verkar skrivutvecklande. Resultatet visar också hurdet skrivutvecklande arbetet med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesserökar elevernas motivation och hur deras egna erfarenheter får ta plats, vilket i sin tur gynnarderas skrivprogression. Lärarna i studien motiverar sina didaktiska val utifrån läroplanen,erfarenheter, tillgänglighet och tidigare forskning. Sammanfattningsvis anger lärarna att denegna kompetensen är betydande och hur kombinationen av digitalt och estetiskt skapar enstörre mening och variation i skrivundervisningen, vilket gynnar elevers skrivutveckling. / <p>Svenska</p>

Independent reading is given lower priority in today's teaching. School activities prioritize students' reading ability to a greater extent than student motivation. Both the curriculum and various mapping materials focus more on students' reading development than on students finding reading pleasurable. The purpose of the study is therefore to explore how students' interest in reading is taken advantage of in grades 1-3 and to make visible how teachers work to promote students' fiction reading. The literature on which the study is based has been found by means of information search via various search services. The material that has been analyzed is eight scientific articles, one doctoral dissertation, one report and two research overviews. These are a mixture of international and national studies. The results of the study showed that there are several factors that affect students' motivation. The study places great emphasis on the factors that have a positive effect; internal motivation, strategies to increase students' interest, the teacher's role in the work with reading and the relationship between student and teacher. Extrinsic motivation is also discussed in relation to intrinsic motivation.

Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse för hur lärare arbetar med läsinlärningen i förskoleklass och årskurs 1 samt deras uppfattningar om läsinlärning. Syftet är också att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärarna använder sig av och om de arbetar med samma metod/metoder med elever som har eller som de märker riskerar att utveckla lässvårigheter. Syftet preciseras genom tre forskningsfrågor: Hur arbetar lärare med läsinlärning i förskoleklass och årskurs 1? Vilka läsinlärningsmetoder använder de sig av? Använder lärare samma metod/metoder med elever som har eller som de märker riskerar att utveckla lässvårigheter? Studien bygger på intervjuer och observationer och är därmed av kvalitativ karaktär. Fyra behöriga lärare har deltagit i studien, två lärare undervisar i förskoleklass och två lärare undervisar i årskurs 1. Observationer av de intervjuade lärarnas lektioner har också genomförts för att få en mer fullständig bild av undersökningen. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet samt hermeneutiken. Det sociokulturella perspektivet används i syfte att koppla till både lärarnas undervisning och intervjusvar. Hermeneutiken används i syfte att studera och tolka lärares uppfattningar om läsinlärning. För att analysera det insamlade materialet har en tematisk analys gjorts där det framkommit fyra teman: ljudningsmetoden, helordsmetoden, att skriva sig till läsning samt bornholmsmodellen. Resultatet i studien visar att flera olika läsinlärningsmetoder används i förskoleklass och årskurs 1. Utifrån resultatet konstateras det att ljudningsmetoden är den mest framträdande metoden. Helordsmetoden, att skriva sig till läsning och bornholmsmodellen är också metoder som framkommit under studien som lärarna anser vara gynnsamma för elevernas läsinlärning. Studiens resultat synliggör även att lärarna arbetar med samma metoder på gruppnivå med elever som har eller som de märker riskerar att utveckla lässvårigheter. Det framgår också i resultatet att lärarna gör olika individanpassningar för att hjälpa och stötta dessa elever. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1 och hur de upptäcker och stöttar elever med potentiella lässvårigheter. Vidare undersöker jag även vilken roll specialpedagog och speciallärare har i lärares arbete med elever som har lässvårigheter. Lärare ska i sin undervisning ta hänsyn till elevernas olika behov och sträva mot att uppväga elevernas skilda förutsättningar. Internationella och nationella kunskapsmätningar visar att eleverna inte får det stöd de behöver för att utveckla goda läskunskaper. Metoden för min studie utgår från en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer av lärare som arbetar i årskurs 1 och speciallärare verksamma i lågstadiet. Intervjuerna och analysen har utförts utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar på att lärares arbete med elever som är i riskzon för lässvårigheter utgår från tre övergripande områden. Lärares arbete handlar dels om att förebygga att eleverna utveckla lässvårigheter, dels handlar det om att tidigt identifiera de elever som riskerar att få problem med läsinlärningen för att därefter kunna möta och stötta elever på bästa sätt. Som en del i detta arbete är den specialpedagogiska verksamheten betydelsefull. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

För att kunna verka och medverka i dagens samhälle är det betydelsefullt att ha ett rikt och utvecklat språk (Skolverket, 2019, s. 257). Högläsning är ett bra sätt att främja elevers språkutveckling och berika ordförrådet. Det är även en ingång till all form av läsning, det skapar en gemenskap och möjligheter till att samtala, fråga och tänka kring texter (Heimer, 2016, s. 15). Metoden högläsning är en av flera andra metoder som lärare kan använda sig av i det språkutvecklande arbetet. Denna studie syftar till att undersöka hur och varför lärare använder högläsning i det språkutvecklande arbetet med elever i förskoleklass samt årskurs 1–3. Högläsning avser i detta sammanhang när läraren läser högt för eleverna. Studien har också fokus på hur det språkutvecklande arbetet går till i samband med högläsningen. Studien utgår från en kvalitativ metod, vilket innebär att data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta utbildade lärare som arbetar i de lägre årskurserna, och resultatet baseras på lärarnas intervjusvar. De teman som resultaten utgår från är högläsning i klassrummet, språkutvecklande arbete samt textsamtal. Resultatet visar att lärare använder högläsningen i olika syften. Dels som ett delmoment i undervisningen där eleverna arbetar aktivt med olika texter och dess innehåll. Dels används högläsning i syfte att eleverna ska få koppla av och äta frukt. I resultatet framkom även att i samtal kring texter ställdes frågor i syfte att lära eleverna att skapa inre bilder, använda sin fantasi och utveckla sitt språk. Studien avslutas med en slutsats där en diskussion förs kring vikten av att använda högläsning som verktyg för det språkutvecklande arbetet. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Syftet med denna studie har varit att analysera hur den tidiga subtraktionsinlärningen introduceras i två utvalda läromedel avsedda för elever i årskurs 1. I studien har variationsteorin använts som teoretisk utgångspunkt, och det har vid granskningen av de utvalda läromedlen riktats fokus mot kritiska aspekter, kritiska drag samt variationsmönster. Vid granskning av tidigare forskning har följande möjliga svårigheter med introduceringen av subtraktion kunnat urskiljas: beräkningsstrategierna direkt subtraktion och indirekt addition, sambandet mellan addition och subtraktion samt den antikommutativa lagen. Det är dessa svårigheter som vidare benämnts som kritiska aspekter och kritiska drag. Resultatet visar att samtliga kritiska aspekter och kritiska drag, i olika utsträckning, har kunnat urskiljas i läromedlen. Direkt subtraktion har visat sig vara det kritiska drag som är främst förekommande i båda läromedlen. Med hjälp av lärarhandledningens förslag på arbetsgång kan förståelse för de kritiska aspekterna skapas, vilket i sin tur kan skapa förståelse för lärandeobjektet subtraktion.

Denna studie syftar till att undersöka vilka metoder de lärare som vi har intervjuat använder sig av för att skapa en framgångsrik språkinriktad undervisning i So-ämnena. Vi undersöker även i vilken omfattning lärarnas undervisning korresponderar med den forskning som behandlar språkinriktad undervisning. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och systematisk funktionell lingvistik. Alla lärare som deltagit i denna studie är So-lärare och arbetar i årskurs 1–3. Vi har intervjuat fem lärare samt observerat tre av dessa. Resultatet visar på ett flertal olika metoder som lärarna använder sig av. Dessa har vi valt att strukturera utefter ämnesspecifika begrepp, vardagsspråk och skolspråk, interaktion, elevnära situationer och tematiskt arbete.

Elevers motivation för matematik spelar en avgörande roll för lärandet samtidigt som många lärare upplever arbetet med att motivera elever som ett av de mest utmanande. Denna studie syftar därför till att synliggöra lärares perspektiv på hur en motiverande matematikundervisning kan skapas utifrån de villkor som läraren har att förhålla sig till i klassrummet. Sex verksamma lärare i årskurs 1–2 har intervjuats för att öka kunskapen om vilka arbetssätt som enligt lärare gynnar elevers motivation samt vilka faktorer i lärarens vardag som påverkar lärarens möjlighet att motivera eleverna. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i self- determination theory i kombination med ramfaktorteorin. Resultatet av analysen visar att faktorer som står utanför lärarens kontroll, framförallt tid och resurser, ses som de största hindren för att kunna motivera eleverna. Den viktigaste faktorn för att motivera eleverna är dock lärarens förmåga att entusiasmera och bygga förtroendefulla relationer med eleverna -  faktorer som trots allt läraren har möjlighet att påverka.