Denna studie syftar till att ge kunskap om hur några svensklärare i årskurs 1–3 bedriver undervisning för att stödja elevers utveckling av förmågan att genomföra muntliga presentationer. För att nå syftet har semistrukturerade intervjuer med sju lärare från fyra skolor gjorts. Data har analyserats med hjälp av innehållsanalys utifrån det sociokulturella perspektivet som teori.   Studiens resultat visar att de utvalda lärarna anser att elevernas tillämpning av grundläggande retoriska färdigheter samt goda kunskaper i den berörda presentationens ämnesinnehåll är viktigt för att nå hög måluppfyllelse. Samtidigt visar studiens resultat att lärarna uppger att explicit undervisning för att utveckla dessa färdigheter förekommer i liten utsträckning. Lärarna beskriver att de ändå ger elever rikligt med tillfällen att tala i klassrummet och att de använder övergripande såväl som direkt stöttning för att elever ska känna trygghet i gruppen. Lärarna säger att de försöker bedriva undervisning som jag tolkar landar inom ramen för den proximala utvecklingszonen genom att de låter undervisningsinnehållet baseras på elevers individuella utgångspunkter och stegvis utmanar eleverna mot målet att prestera väl i muntliga presentationer inför en publik. Huvudslutsatsen är att lärare verkar vara väl medvetna om hur de bedriver undervisning som syftar till att stödja elevers muntliga färdighetsutveckling, samtidigt som det förfaller råda en osäkerhet i vilka förmågor och färdigheter elever bör behärska för att kunna utvecklas i att hålla muntliga presentationer. Denna osäkerhet kan relatera till att kopplingen framstår som otydlig mellan de didaktiska frågorna vad elever behöver utveckla och hur undervisningen ska bedrivas. / <p>Svenska</p>

Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt Andrews &amp; Sayers (2015) åtta komponenter för taluppfattning återfinns i det obligatoriska nationella bedömningsstödet i taluppfattning för vårterminen i årskurs 1. Vidare syftar studien att undersöka vilken möjlighet kartläggningsmaterialet ger läraren att identifiera elevernas taluppfattning. Det analyserade materialet har begränsats till bedömningsstödet i taluppfattning för vårterminen. Bedömningsstödet består av en skriftlig del och en muntlig del samt tre olika kunskapsnivåer (lägre-, mellan och högre nivå) för vardera del. Analysen fokuserar främst på de uppgifter som finns på mellannivå då denna är den lägst godtagbara nivån. Studiens teori utgår från Andrews &amp; Sayers (2015) ramverk för grundläggande taluppfattning. Resultatet i studien visar att alla de åtta komponenterna täcks av materialet, dock varierar det i vilken omfattning komponenterna återfinns. Sammantaget återfinns flest komponenter i de muntliga uppgifterna. Vidare visar resultatet att kartläggningsmaterialet kan ge läraren möjligheter att identifiera elevernas taluppfattning även om vissa komponenter kräver ytterligare material och tillfällen att kartlägga.

Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare för elever i årskurserna 1–3 kan arbeta med läsförståelsestrategier för att utveckla elevers läsförståelse. Läsförståelsestrategier ska ingå i undervisningen genom hela grundskolan. Internationella undersökningar visar på skillnader mellan hög- och lågpresterande elever i svenska skolor vad gäller läsförståelse. Undersökningarna visar också att svenska elever har svårt att tolka och värdera texter samt att visa att de förstår texterna de har läst. Metoden för min studie är semistrukturerade intervjuer av lärare som arbetar inom årskurserna 1–3. Intervjuerna har utförts utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och likaså analysen av resultatet. Resultatet visar på att lärarna främst introducerar, utvecklar och förankrar elevernas läsförståelsestrategier genom samtal. Samtalen sker i en social kontext där eleverna får ta del av lärarnas modellering av läsförståelsestrategier och samtidigt lyssna på varandras olika tolkningar av texter. Den sociala kontexten framhålls som särskilt viktig för eleverna då den skapar gemensamt lärande och visar på hur texter kan tolkas olika från individ till individ. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares syn på läxor och synliggöra lärares arbets- och förhållningssätt till läxor i årskurs 1. Avsikten är att skapa förståelse för varia­tioner i åsikter om läxor och nyansera den pågående debatten. Denna undersökning baseras på både kvalitativ och kvantitativ metod genom sju semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig metod samt kompletterande enkäter. Som analysmodell har kvalitativ samt kvantitativ innehållsanalys använts. Resultatet visar att lärarna har ett överlag posi­tivt förhållningssätt gentemot läxor. Alla lärarna i undersökningen använder sig av läxor och i hög utsträckning individualiserade sådana. Enligt lärarna i undersökningen är det huvudsakliga syftet med läxor i årskurs 1 att befästa och repetera kunskaper och färdig­heter som det arbetats med i skolan. Andra syften med läxor som uppgavs var att invol­vera vårdnadshavare i skolan och ge dem insyn i sitt barns lärande samt att läxor bidrar till elevernas personliga utveckling genom att skapa rutiner kring läxläsning och ansvar kring sitt eget lärande.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur verksamma lärare organiserar sin undervisning för att tilltala alla elever, oavsett kön. Syftet är även att få kännedom om lärare upplever att elever visar olika intresse och engagemang för ämnet teknik samt om lärare anser att tekniken har kopplingar till könsnormer. För att få svar på detta har verksamma lärare i årskurs 1–3 som undervisar i ämnet teknik intervjuats. Resultatet av studien visar att samtliga lärare låter alla elever få arbeta med samma material och uppgifter. Detta för att inte göra skillnad på könen samt för att motverka könsuppdelningar. Samtliga lärare menar även att eleverna i årskurs 1–3 inte uppvisar olika intresse och engagemang för teknikämnet, utan att detta blir mer synligt i årskurs 4–6. Alla lärare i denna studie menar även att tekniken traditionellt sett har kopplingar till könsnormer, och då de manliga normerna. Men lärarna menar samtidigt att det har blivit bättre och att det idag är mer accepterat att som flicka arbeta och utbilda sig inom områden som anses manligt. Lärarna menar att skolan har möjlighet att förändra och göra så att könsuppdelningarna försvinner, genom att inte påtala att det finns könsnormer kopplat till teknikämnet.

I matematikundervisningen i årskurs 1–3 lär sig elever grundläggande kunskaper för att förstå tal i bråkform. Förståelsen för tal i bråkform är viktig för fortsatt kunskapsutveckling inom tal i decimalform, algebra och procent. Litteraturstudiens syfte är att belysa hur matematikdidaktisk forskning beskriver hur elever möter svårigheter för tal i bråkform samt vilken undervisning som kan förebygga att svårigheter uppkommer för tal i bråkform. Genom litteratur och databassökningar framkom att de vanligaste svårigheterna för tal i bråkform är förståelsen för täljare och nämnare, storleksordning av tal i bråkform och samband mellan olika representationsformer. Litteraturstudien grundar sig i vetenskapliga artiklar, sökta genom olika söktjänster. De granskade artiklarna är eniga om att digitala verktyg, tal i bråkform kopplat till vardagen, aktiviteter och konkret material kan främja elevers förståelse för tal i bråkform. I litteraturstudien framkommer det att förståelse för täljare och nämnare, stambråk, del av helhet och del av antal är grunden till att förstå tal i bråkform. Resultatet visar också att undervisning om tal i bråkform kan vara en problematisk del i matematiken. Det krävs därför en välplanerad och varierad undervisning för att gynna elevers förståelse för tal i bråkform.

Utematematik är ett komplement till den vardagliga matematikundervisningen, men frågan är hur många lärare som väljer att använda sig av metod i sin undervisning. Den här studien syftar till att ta reda på hur stor del av matematiken som sker utomhus. Studien behandlar även frågeställningarna vad lärare tycker om, och hur de ser på utematematik, samt för och nackdelar med lärarnas arbetssätt. Min studie baseras på tre olika metoder, observationer med intervjuer och enkäter av totalt 16 deltagande lärare som jobbar i årskurserna f-1. All data som samlats in har transkriberats och analyserats, och sedan sammanfattats i ett resultat. Studiens resultat visar att lärarna ser många fördelar med utematematik, att dessa överväger de nackdelar som finns. Majoriteten av lärarna utövar utematematik en gång i veckan, men skulle gärna gå ut under fler tillfällen.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer elever i årskurs 1 uttrycker öka deras motivation och lärande i matematik utifrån frågeställningen: Vad framträder i elevernas resonemang kring vilka faktorer som är viktiga för elevers motivation till matematikämnet? Studien grundar sig på en tematisk analys av elevintervjuer från elever i årskurs 1, och elevsvaren analyseras utifrån motivationsteorin Self Determination Theory. I tidigare forskning framkommer det att elever bland annat motiveras av att se nyttan med matematiken inför framtiden samt att olika arbetssätt motiverar dem olika mycket vilket också framkommer i den här studien. Något som inte har presenteras som en motivationsfaktor i tidigare forskning men som framkommer i den här studien är att arbetsron i klassrummet påverkar elevernas motivation. Genom resultatet av denna studie kan verksamma och blivande lärare anpassa sin matematikundervisning utifrån vad och hur elever motiveras.

Differentierad undervisning syftar till att inkludera alla elever i ett klassrum utan att förlora den sociala kontexten. Syftet med studien är att undersöka hur fem lärare i årskurs 1–3 implementerar differentierad undervisning i ämnet svenska, samt vilka möjligheter respektive svårigheter de ser med att använda metoden. Kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare analyseras utifrån Wallbergs Ramverk vilket beskriver de fem kategorier som kan ingå i en differentierad undervisning: tempo, nivå, omfång, metod och intresse. Resultatet visar på vikten av att känna sin elevgrupp för att skapa en meningsfull undervisning med stöttning som utmanar varje elev på rätt nivå. Det framkommer även att läromedel sällan är differentierat och att lärarna därför upplever att de ofta behöver skapa eget undervisningsmaterial. Lärarna använder sig av explicit undervisning och differentierar främst utifrån kategorin nivå. Lärarna påpekar att elevinflytandet ökar med ålder och mognad. Därför kan det vara mer gynnsamt att fullt ut differentiera undervisningen i högre årskurser.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lågstadielärares syn samt omfattning av arbetet med övriga modersmål i den ordinarie undervisningen. Forskningsfrågorna i denna studie var: vad är lågstadielärares inställning till användningen av övriga modersmål i klassrummet?, är användningen av övriga modersmål i den ordinarie undervisningen villkorad? vid vilka situationer anser lågstadielärare att användningen är lämplig? och hur ser förutsättningarna ut för lågstadielärare att arbeta med övriga modersmål genom samarbete med flerspråkiga kollegor? Studien hade en kvantitativ inriktning, därav valdes enkät som metod. Enkäten skickades till rektorer och lågstadielärare i södra och mellersta Sverige samt spreds via Facebook-grupper för lärare. Totalt deltog 61 lågstadielärare i denna studie. Studiens resultat kan förstås utifrån ramfaktorteorin, vilket i denna studie innebar att lågstadielärarnas inställningar verkade som en ram för flerspråkiga elevers möjlighet till lärande och utveckling. Teorin om transspråkande förklarade även i vilken utsträckning som en pedagogik med olika modersmål tillämpades. Slutligen användes teorier om olika utbildningsmodeller för flerspråkiga elevers inlärning av modersmål och andraspråk, för att identifiera den vanligaste synen på flerspråkiga elevers lämpliga språkutveckling hos lågstadielärarna i studien. Lågstadielärarnas inställningar som ramfaktor verkade positivt påverka de flerspråkiga elevernas möjlighet att använda sina modersmål i det ordinarie klassrummet. Sannolikt begränsade därför inte lågstadielärarna sina flerspråkiga elevers möjligheter att använda sina modersmål i klassrummet, då en majoritet av lågstadielärarna såg positiva konsekvenser för de flerspråkiga elevernas lärande. Dock gjorde vissa faktorer att en del modersmål upplevdes som mer problematiska av lågstadielärarna att använda i undervisningen än andra. Majoriteten av lågstadielärarna i studien verkade även praktisera en transspråkande metod och förhållningssätt i klassrummet. Studien visade även på att det fanns en stor variation kring hur ett eventuellt samarbete mellan lågstadielärare och modersmålslärare/flerspråkiga kollegor såg ut. Utifrån de resultat som framkommit i denna studie verkade den dominerande modellen för språkutveckling av flerspråkiga elever hos lågstadielärarna i hög grad bero på vilket modersmål den flerspråkiga eleven talade, hur vanligt modersmålet var samt ifall det fanns modersmålslärare eller andra flerspråkiga kollegor som talade modersmålet.