Fokuset i examensarbetet ligger på fysisk aktivitet i årskurserna 1 och 3 och hur lärare arbetar för att öka den fysiska aktiviteten med hjälp av rörelsepauser i sin undervisning och elevers upplevelse. Urvalsgruppen består av verksamma lärare och elever i årskurserna 1 och 3. Studien genomförs med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurserna arbetar med fysisk aktivitet i undervisningen utöver den schemalagda idrotten, deras upplevelser kring fysisk aktivitet och elevernas upplevelser. Studien visar att lärarna arbetar med rörelsepauser i sin undervisning i klassrummet och att de är positiva till rörelsepauser. Mängden rörelsepauser i deras olika klassrum varierade. Studien visar att lärarna som undervisar i årskurs 1 jobbar med rörelsepauser på liknande sätt och att lärarna som undervisar i årskurs 3 jobbar på liknande sätt. Studien visar att lärarna upplevde vissa hinder med att utföra rörelsepauser i undervisningen. Studien visar vidare att majoriteten av eleverna som blev intervjuade uppskattade rörelsepauserna och upplevde att de gjorde skillnad på deras skolprestation.

Det svenska demokratiska samhället strävar ständigt mot att alla människor ska ha lika värde och rättigheter. I såväl lagar som skolans styrdokument framgår det att jämställdhet ska råda och att ingen ska diskrimineras på grund av sitt kön. Trots detta förmedlas normer och värden genom olika medier, däribland skolans läromedel, som elever möter dagligen. Läseböcker kan därmed förmedla synliga såväl som dolda budskap till eleverna. Syftet med studien är att undersöka hur genus och jämställdhet gestaltas i läseböcker som används i undervisningen i svenskämnet för årskurs 1-3, med avsikt att senare även kunna jämföra respektive läseboks innehåll i relation till dess samtida läroplan. Den teoretiska grund som används i studien är Hirdmans (2003) genusteori samt Nikolajevas (2017) schema för ”manliga” respektive ”kvinnliga” egenskaper. I vår analys av läseböcker används ideologikritisk analys som metod för att kunna analysera läseböckernas såväl framskrivna som dolda värderingar. De tre läseböckerna som analyseras är Djurspanarna (Norlin & Södergren 2001), Nyckeln till skatten (Wänblad & Nygård 2013) och Den gåtfulla tavlan (Genar & Sjölin 2021). Studiens resultat visar att läseböckerna över tid blir allt mer jämställda och fria från könsstereotyper. Även om det i den nyaste läseboken finns några exempel på stereotyper är utvecklingen från den äldsta läseboken stor. Läroplanerna följer även samma utveckling, från Lpo 94 (Utbildningsdepartementet 1994) till Lgr 11 (Skolverket 2011) och Lgr 22 (Skolverket 2022) har det skett en stor utveckling när det kommer till jämställdhets- och genusperspektivet. När läseböckernas innehåll sätts i relation till dess samtida läroplan kan slutsatsen dras att ingen läsebok helt förhåller sig till det som framgår i läroplanen, men att läseböckerna kronologiskt förhåller sig mer och mer till läroplanernas innehåll.

Tidigare studier har noterat en avtagande intressekurva för flickor inom teknikämnet med stigande ålder, och det finns en brist i studier som fokuserar på flickor och teknik i årskurs 1–3. Syftet med denna studie är att ta reda på hur flickor i årskurs tre uppfattar teknikämnet och dess praktiska undervisning. Studien grundar sig på kvalitativa personliga intervjuer med flickor i årskurs tre. De centrala resultaten indikerar att flickor har en begränsad men positiv uppfattning av teknikämnet, särskilt den praktiska undervisningen upplevs som intressant. Studien drar slutsatsen att undervisningen bör organiseras för att utvidga flickors uppfattning av begreppet teknik och inkludera praktiska aktiviteter.

Elever behöver skapa tilltro till sin förmåga att använda matematik, då denna förmåga har betydelse för hur vi tänker och resonerar logiskt i vardagliga sammanhang (Smith & Stein 2014). Lärare har ett ansvar för eleverna i ett resonerande klassrum och behöver därför skapa ett lärandeinnehåll i samspel med eleverna, som ger dem de rätta förut­sättningarna att utveckla matematiska resonemang. Syftet med denna studie är att syn­liggöra lärares uppfattning av samspel i ett resonerande matematikklassrum, som bi­drar till elevernas utveckling i matematik. I undersökningen deltog fem verksamma lärare i årskurs 1–3 och utifrån ett sociokulturellt perspektiv låg studiens fokus på lä­rarnas perspektiv av vad de ansåg vara ett samspel i matematiska resonemang. I denna undersökning var det intervjuer som låg till grund för det insamlade materialet. Tidigare forskning visar på att det behövs en förståelse för samspelet mellan lärare och elever och beroende på vilka elever lärarna möter kan samspelet se olika ut och det är avgörande för elevernas lärande. I undervisning med matematiskt resonemang behövs lärares närvaro och dialog för att samspelet med eleverna ska ge eleverna en matematisk utveckling. I studien ansåg lärarna att samspelet mellan lärare och elever har betydelse, och det är viktigt för elevernas utveckling av matematiska resonemang. Lärarna använde sig av olika anpassningar för att inspirera eleverna i klassrummet.

Examensarbetet syftar till att bidra med kunskap om åländska lärares arbete med elever med språkstörning och belyser aspekter ur olika vinklar. Lärares kunskaper, gynnsamma arbetssätt och utmaningar i arbetet med elever med en språkstörning uppmärksammas. Undersökningen har bedrivits med en kvalitativ ansats och materialet baseras på semistrukturerade intervjuer tillsammans med tio verksamma lärare. Resultatet visar att informanterna anser sina kunskaper om språkstörningar som tillräckliga eller goda. Vidare framkommer det bland annat att bildstöd, språkstödjande undervisning, tydliggörande pedagogik och relationer är gynnsamt i arbetet med elever med en språkstörning. Utmaningar som belyses är tidsbrist, att möta eleven på rätt nivå samt resurser och tillgångar. / The purpose of the thesis is to contribute with knowledge of how teachers in Aland islands work with students with developmental language disorder (DLD) and highlights aspects from various perspectives. Teachers' knowledge, beneficial approaches, and challenges in working with students with developmental language disorder are addressed. The study has been conducted with a qualitative approach, and the material is based on semi-structured interviews with ten practicing teachers. The results show that the informants consider their knowledge of language disorders to be sufficient or good. Furthermore, it emerges that for example visual support, language-supportive teaching, clarifying pedagogy and relationships are beneficial in working with students with developmental language disorder. Challenges highlighted include a lack of time, meeting the student at the right level, as well as resources and assets.

Inledning Den här studien syftar till att undersöka övergångspraktiken från förskoleklass till årskurs 1 med fokus på läsning och skrivning. För att ta reda på vad som sker i övergången har vi med utgångspunkt i teorin om praktikarkitektur utformat fyra frågeställningar att besvara. Frågeställningarna berör säganden, göranden och relateranden, samt vilka möjligheter, begränsningar och dilemman som framkommer i praktiken. Metod För datainsamlingen valdes kvalitativ metod där öppna och ostrukturerade intervjuer i fokusgrupp användes som verktyg. Urvalet representeras av sju lärare som är verksamma i förskoleklass eller årskurs 1-3 från två olika verksamheter, samt en rektor. Intervjun präglades av utvalda teman och några få frågeställningar. I analysprocessen har vi använt oss av en analysmall som utformats utifrån olika texter inom praktikteorier. Analysmallen har fungerat som ett verktyg för att identifiera deltagarnas säganden, göranden och relateranden kopplat till överångspraktiken samt för att synliggöra mönster i deltagarnas utsagor utifrån olika aspekter. Resultat Resultaten i studien har visat vad det talas om, vad som sker och vad som relateras till samt vilka möjligheter, begränsningar och dilemman som framkommer i övergångspraktiken i två olika verksamheter. Resultatet visar att det finns en del återkommande aktiviteter så som överlämningssamtal. Det framkommer även att deltagarna är medvetna och engagerade i övergångspraktiken och att övergången ska bli så lyckad som möjligt för alla inblandade. I samtalen diskuteras även att lärare styr mycket på egen hand i övergångarna och att det egna intresset och engagemanget hos lärarna spelar stor roll för överlämningens utfall. Ytterligare något som framkommer i samtalen är att det sker en del upprepning i undervisningen kring läsning och skrivning vilket kan påverka elevernas utveckling. Båda verksamheterna använder Bornholmsmodellen i förskoleklass. Bornholmsmodellen syftar till att göra eleverna läsberedda. Sammanfattningsvis visar resultatet hur övergångspraktiken kan se ut.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka lågstadielärares perspektiv på utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena samt dess påverkan på elevers lärande och känslomässiga band till naturen. Mot bakgrund av minskad utomhusvistelse bland barn och unga, vilket även kan påverka deras känslomässiga band till naturen, skolprestationer samt engagemang för natur och miljö, betonas skolans viktiga roll i att vända denna nedåttrend, eftersom eleverna spenderar en betydande del av sin uppväxt i skolan. Genom semistrukturerade intervjuer och en ramfaktorteoretisk utgångspunkt, visar studien att lärarna anser att elever behöver möjlighet att vistas i naturen för att skapa ett band till den, vilket även främjar ett djupare lärande. Denna studie synliggör även att lärare med erfarenhet av utomhusundervisning även upplever den som främjande för elevers lärande och känslomässiga band till naturen, eftersom de får större möjligheter att förstå naturen på ett konkret sätt. Dock indikerar studien att lärarnas egen inställning till naturen utgör den största begränsande faktorn för utomhusundervisning. Detta visar att skolledningens insatser är centrala för att stödja lärare genom exempelvis fortbildning för att de sedan ska kunna skapa möjligheter för eleverna att bygga upp positiva relationer till naturen redan i årskurs F-3.

Denna kvalitativa studie med kvantitativa inslag har undersökt hur tillgången till laborativt material ger elever i årskurs 1 möjlighet att resonera kring del- och helhetsrelationer i talområdet 0-20. Studien undersöker dessutom hur kuberna bidrar till att eleverna kan kommunicera matematik och synliggöra sina kunskaper. Genom semistrukturerade intervjuer och ett genomfört arbetsblad, som gjorts i experiment- respektive kontrollgrupp, har data samlats in. Resultatet visar på att eleverna som gavs tillgång till Unifix-kuberna visade ett bättre resultat, än eleverna utan tillgång till kuberna. Yrkesverksamma lärare i årskurs 1 kan genom resultatet få inspiration till att arbeta med Unifix-kuber.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka läromedel som finns tillgängliga i so-ämnena för årskurs 1–3. Genom intervjuer framkommer respondenternas kvalitativa svar. I resultatet synliggörs lärares användning av läromedel i so-ämnena för årkurs 1–3. I studien har vi använt oss av det pragmatiska perspektivet där elevernas erfarenheter och kunskap ska vara förenligt med skolans värld. Tidigare forskning riktar sig mot läromedel och läromedels användning inom ramen för undervisning. I resultatet framkom det bland annat att lärarna anser att valet av läromedel som har stor betydelse för hur och vad eleverna lär sig. Valet av läromedel styr även hur utbildningen kan eller inte kan organiseras. Slutsatsen visar att förlagsläromedel oftast kompletteras med egenproducerade läromedel.

Syftet med studien är att bidra till kunskapsfördjupning om lärares val av undervisningsmaterial för de samhällsorienterande ämnena i årskurs 1–3, med särskilt fokus på lärares val av förlagsproducerade och egenproducerade undervisningsmaterial. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalet av de fyra deltagande lärarna gjordes genom stratifierat urval. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt. Resultatet visar att lärarnas val av undervisningsmaterial grundas på deras syn på lärande och uppfattning om elevernas behov. Deras val påverkas också av yttre faktorer som läroplanen, ekonomi och tid. Lärarna tycks ha tillit till förlagsproducerade undervisningsmaterial, men kompletterar ändå dessa med bland annat egenproducerade och andra kostnadsfria undervisningsmaterial.