Denna uppsats grundar sig på en undersökning som är utförd med åtta F-3 lärare. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om lärarnas förhållningssätt till styrdokumenten samt vilka didaktiska modeller som används i svenskundervisningen, för att ge andraspråkseleverna de rätta förutsättningarna.  I studien användes två materialinsamlingar, vilka var kvalitativa intervjuer och observationer. De kvalitativa intervjuerna hade semistrukturerade frågor där lärarna fick uttrycka sina egna erfarenheter om sin egen undervisning med andraspråkselever. För observationerna användes ett observationsprotokoll, med sju stödpunkter, som följdes under lektionstillfället för att få med det relevanta till studiens innehåll. Det visade sig i analysen av resultatet att F-3 lärare formar och anpassar undervisningen utifrån kursplanerna och de didaktiska modellerna för att uppnå elevernas kunskapsmässiga nivå i språkutvecklingen.   En slutsats av studien är att den yrkeskompetens lärare har behöver förmedlas vidare, så att en lärares kunskapskälla kan utvecklas och byggas vidare.

The aim of the study is to investigate pupils’ attitudes to and experiences of reading aloud by the teacher in grade 1. The study answers questions about how the pupils perceive the reading aloud, what they think they learn from it, and what books they prefer the teacher to read from. The study was conducted with the aid of semi-structured interviews with eleven pupils, six girls and five boys. The study shows that the pupils have a great deal to say about reading aloud. They have a positive view of reading aloud and believe, among other things, that they learn new words, they learn the letters and the sounds of the letters during reading aloud, but what they single out most is the importance of being able to sit still and listen. Most pupils want books for reading aloud to be exciting, amusing, and related to their own interests. Moreover, they emphasize that reading aloud creates a sense of community and gives relaxation.

I dagens skolor används digitala lärresurser flitigt i matematikundervisningen trots att det visats i studier att digitala lärresurser inte används på ett effektivt sätt. Syftet med denna studie är att sammanställa information om användningen av de digitala lärresurserna i matematikundervisningen i årskurs 1-6 kopplat till elevers lärande. Studien är en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning kring ämnet undersöks. I resultatet framkommer tre huvudresultat. Det första huvudresultatet handlar om att elevernas motivation kan öka med hjälp av digitala lärresurser. Det andra huvudresultatet beskriver utvecklingen av olika förmågor som kan uppkomma med hjälp av digitala lärresurser. Det sista och tredje huvudresultatet handlar om negativa effekter som kan uppkomma av användningen av digitala lärresurser. Interaktionen mellan lärare och elev kan försämras när digitala spel används i undervisningen. Det tredje huvudresultatet ger en tydlig bild av lärares brister på kunskaper om digitala lärresurser vilket påverkar elevers lärande. En slutsats som vår studie landar i är att mer forskning om matematikundervisningen som grundar sig helt på användningen av digitala lärresurser behövs för att tydligare kunna se vad effekterna på lärandet blir / In today's schools digital learning resources are used diligently in mathematics, even though studies have shown that they are not used efficiently. The purpose of this study is to compile information regarding the use of digital learning resources in mathematics connected to pupils' learning in years 1-6. The study is a systematic literature study where previous research about the subject is investigated. Three main results are presented. One of the results is associated with the possibility of raising student motivation by the use of digital learning resources. Another result describes the development of different skills by the use of digital learning resources. The final result presents negative effects that may follow from the use of digital learning resources. The third main result gives a clear picture of teachers’ lack of knowledge regarding digital learning resources, which directly affects pupils’ learning. A conclusion drawn by this study is that more research regarding teaching of mathematics based solely on the use of digital learning resources is required to more clearly see the effects on pupils’ learning

Studien syftar till att undersöka hur och varför lärare i årskurs F-3 använder högläsning som ett pedagogiskt verktyg för att främja läsningens roll i de tidiga skolåren. Genom intervjuer och observationer analyseras lärarnas föreställningar om högläsningens syften och tillvägagångssätt, samt eventuella utmaningar för dess effektivitet som pedagogiskt verktyg. Studien är grundad i det teoretiska konceptet Pedagogical Content Knowledge (PCK) och använder en fenomenografisk metod. Undersökningen fokuserar på två lärares arbete och deras föreställningar om högläsning. Resultaten visar att en stor del av lärarnas arbetsmetoder vid högläsningssessioner fokuserar på att skapa en interaktiv läsmiljö där elevernas engagemang och delaktighet prioriteras. Hur ofta och vilka didaktiska strategier lärarna tillämpar vid högläsningssessioner varierar beroende på deras individuella tillvägagångssätt och mål med läsundervisningen. En av lärarna använde en mer aktiv och direkt metodik medan den andra tenderade att skapa en avslappnad miljö för eleverna. Resultaten visade även att lärarnas arbetsmetoder överensstämmer väl med rekommendationerna från tidigare forskning. Slutligen visar resultaten att det inte verkar finnas en universell metod för högläsning, utan att lärarna anpassar sina tillvägagångssätt efter elevernas behov och klassens dynamik. Både öppna och stängda frågor används, och valet av strategi verkar bero på lärarnas egna uppfattningar om syftet med högläsningen och deras specifika undervisningsmål.

Syftet med examensarbetet är att undersöka läromedels upplägg och utformning. Undersökningen har även som syfte att öka förståelsen för vilka förmågor, centrala innehåll och kunskapskrav som läromedel förmedlar och inkluderar skrivövningar. Undersökningen består av en läromedelsanalys av fem läromedel i svenska avsedda för årskurs ett. Innehållet i läromedlen analyseras såväl kvalitativt som kvantitativt utifrån ett sociokulturellt perspektiv.  Det har utförts en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av fem läromedel, där studien undersöker utifrån delar av kursplanens förmågor, centrala innehåll och kunskapskrav tillhörande skrivning. Det studeras vilka likheter och skillnader av läromedlens uppfyllelse av de valda analysvariablerna och faserna, men också likheter. I studien har det även försökt synliggöras vad läromedlen innehåller och hur de presenteras. Kvalitativt och kvantitativt har olika analysvariabler rörande skrivande av olika texttyper samt alfabet, alfabetisk ordning och bokstävers form utförts. Analysen visade ett resultat där läromedlen är uppbyggda på ett varierat sätt och fokuserar i varierande utsträckning på olika delar av analysvariablerna. Det är inte en självklarhet att läromedlen innehåller varje analysvariabel, utan det var endast tre av de fem utvalda läromedlen. Läromedlen har stora skillnader i variation av övningar och mängd övningar rörande uppfyllelse av kursplanens förmågor, centrala innehåll och kunskapskrav. / The purpose of the thesis is to investigate the study material and their structure. The study also increases the understanding of abilities, central content and knowledge requirements that the study material mediates, also including writing exercises. The study composes of a study material analysis of five materials used in Swedish education for children in grade one. The study materials content is analyzed both qualitative and quantitative from a sociocultural perspective.   A qualitative and quantitative subject analysis has been performed on five study materials, where the analysis investigates the study material from the aspects of syllabus's abilities, central content and knowledge requirements associated with writing. It investigates what the similarities are between the study materials' fulfillment of the chosen analysis variables and the phases, but also their similarities. In the study, it was also tried to make visible what the study materials contain and how they are presented. Qualitatively and quantitatively analyze got different analysis variables concerning the writing of different text types as well as the alphabet, alphabetical order and lettering form. The analyze showed a result where the teaching aids are structured in a varied way and focus on varying degrees in different parts of the analysis variables. It is not obvious that the study materials contain every variable, but there were only three of the five selected study material that clearly contained them. The study material has a big difference in the variety of exercises and the number of exercises concerning the fulfillment of the syllabus's abilities, central content and knowledge requirements.

Syftet med studien är att undersöka hur en lärare kan stötta elevernas läsförståelse av en faktatext. För att undersöka det genomförs en observation i en klass i årskurs 1 på en interkulturell skola. Teorierna som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet, receptionsteorin och textrörligheten. Resultatet analyseras utifrån våra tre forskningsfrågor med textrörlighetsmodellen som analysmetod. I resultatet framkommer olika exempel från observationen, som tyder på att eleverna med stöd av läraren rör sig i en textbaserad textrörlighet. De exempel som framställs visar vilka av de olika dimensionerna från textrörlighetsmodellen som läraren och eleverna rör sig i. En slutsats i studien är att lärarens stöttning är relevant för att elever ska uppnå alla huvudtyper inom textrörlighetsmodellen.

Syftet med den här studien är att undersöka hur tre lärare i årskurs 1 arbetar med läsmotivation. Vidare är syftet att undersöka om pojkar och flickor motiveras till läsning på samma sätt. Läsförmåga är en förutsättning för att kunna leva och verka i ett samhälle, eftersom läsning är centralt i människors liv. Det framgår dock av PIRLSresultat från 2016 att flickor presterar bättre än pojkar när det kommer till läsning. Jag vill därför undersöka hur lärare motiverar elever till läsning. Den här studien baseras på tre observationer och tre intervjuer med yrkesverksamma lärare. Observationerna dokumenteras i observationsscheman utifrån bestämda händelser, och intervjuerna spelas in och transkriberas. Resultatet visar att flickor och pojkar generellt inte motiveras till läslust på samma sätt. Det som motiverar elever till läsning är individuellt och beror inte på kön. Elever motiveras till läsning genom att lärare bland annat förklarar nyttan av att kunna läsa samt genom att eleverna själva får välja böcker.

Skolans matematikundervisning styrs till stor del av läromedel. Dessvärre finns inte så många vetenskapliga studier av de svenska matematikläromedlen. För elevers kunskaper i algebra är arbetet med mönster en viktig del. Därför handlar det här arbetet om hur mönster framställs i några av de vanligaste läromedlen som används i svensk skolas matematik­undervisning idag. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur utbudet av mönster i läromedlen ser ut och vilket lärande som därmed erbjuds eleverna. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie med drag av en innehållsanalys. Studien har både kvantitativa och kvalitativa inslag.  Fyra serier av läromedel undersöks: Prima, Eldorado, Favorit och Matte Direkt, alla i årskurs 1-6. De böcker som har undersökts är de som eleverna använder i undervisningen och alltså inte lärarhandledningar eller andra böcker. Totalt omfattar undersökningen 43 läroböcker. Data ställs mot de kategorier som TIMSS 2015 har använt vid bedömning. Resultatet ställs mot tidigare forskning om vad som där pekas ut som viktigt för att eleverna ska utveckla en algebraisk förståelse för matematiken. Resultatet av studien är att det är stor skillnad på i vilken omfattning eleverna exponeras för mönster och vilka mönster och talföljder som erbjuds i de olika bokserierna. En förmåga som särskilt studeras i undersökningen är elevernas förmåga att generalisera, vilken är nära sammankopplad till att utveckla algebraiska resonemang. Uppgifter som är till för att låta elever utveckla eller träna på att generalisera samband erbjuds framför allt i de högre årskurserna. Sammanfattningsvis är Prima och Favorit de läromedel som erbjuder eleverna flest möjlighet till möte med mönster. Däremot har Eldorado en större spridning av uppgifter och bedömningskategorier från TIMSS 2015 som prövas. Matte Direkt har inte ett lika stort antal uppgifter och har även ett lite mindre utbud av spridning av olika mönsteruppgifter. Det kan eventuellt påverka elevernas framtida förståelse för algebra. / The teaching in mathematics is (at least in Sweden) to a large extent governed by textbooks. Unfortunately, there is little research about the Swedish teaching materials. One subject that is of particular importance for young students is to develop an algebraic thinking is patterns. Therefore, this study is about how patterns are presented in the most frequently used teaching materials in Swedish classrooms today. The aim is to find out what the teaching materials offer in terms of variation of patterns and number sequences and hence to conjecture what this implies for students’ learning. It is conjectured through an study about what types of patterns that are treated in the teaching materials and how the tasks in the textbooks are elaborated. Data are compared to research literature on patterns and number sequences and what has been shown to be necessary for students to attend to in order to develop an algebraic thinking. Data are also compared with the categories which TIMSS 2015 use in their assessment. The method that has been used in the study is influenced by content analysis. The study used mixed methods, meaning both quantitative and qualitative methods. The teaching materials being investigated are Prima, Eldorado, Favorit and Matte Direkt in the years 1-6, and the total number of books is 43. The analysis shows a big difference between the books regarding what types of patterns and tasks are being offered. I argue that students are given different opportunities to develop their abilities depending on what teaching materials they come across in the teaching. The students get opportunity to develop the ability to generalize mostly in higher grades. In summary, the teaching materials that offer students the most opportunities to meet patterns is Prima and Favorit. On the other hand, Eldorado has a larger diversity when it comes of tasks and assessment categories, as being compared to TIMSS 2015 framework. Matte Direkt has not that large number of tasks and offers a small supply of variation.  It may affect the students’ later understanding of algebra.

I skolans matematikundervisning inkluderas ibland surfplattor och appar. En app är ett dataprogram som används på surfplattor. Syftet med denna studie är att bilda kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 undervisar matematik med hjälp av olika appar. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar kontinuerligt med appar i matematikundervisningen. Resultatet visar att om appar ska användas i undervisningen bör det finnas ett tydligt mål och ett syfte med användandet, samt att det ska kunna kopplas till läroplanen och matematikboken. Vidare framkommer att användandet av appar sker på olika sätt och oftast med flera syften. Främst beskrivs appar som ett kompletterande verktyg och som en tillgång för att introducera ett centralt innehåll. Lärarnas syften med användandet var bland annat för mängdträning, individualisering eller för att skapa en högre måluppfyllelse. Andra syften med att använda appar var tidsbesparing, höjd motivation, direkt återkoppling, eller för bedömning och uppföljning. Lärarna använde olika appar i sin undervisning och det framkom vid intervjuerna att urvalet gjordes på tre olika sätt: Genom ett fritt val, via en IKT-ansvarig på skolorna eller via kommunens IT- avdelning. / Tablets and apps are more and more often used in math teaching. An app is a software program used for tablet computers. The purpose of this study is to create knowledge about how teachers in classes 1–3 teach math with help of different apps. The study was made through qualitative interviews with six teachers who work continuously with applications in math teaching. The result shows that if apps are to be used in teaching there should be a clear goal and purpose of the use. It should also be possible to relate to the curriculum and the course book. Furthermore, the study reveals that there are different ways and purposes of using apps. The apps are mainly described as complementary tools and as an asset in order to introduce a mathematical area. The teachers’ purposes were, for example, to increase the amount of practice, individualization, or to create a higher accomplishment rate. Other purposes of using apps were to produce direct feedback, increase student motivation, or for evaluation and follow-up. The selections of apps which were used for teaching varied and were chosen in three different ways; through free choice, via an ICT responsible, or via an IT office.

Studien behandlar ämnet högpresterande elevers läsutveckling i årskurs 1 ur ettlärarperspektiv där den teoretiska förankringen är det sociokulturella perspektivet.Det finns lite forskning kring ämnet, och det som behandlas är oftast elever mellan5–8 års ålder och forskningen är oftast fokuserad ur ett elevperspektiv. Denna studieär en empirisk studie som bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer medlärare som undervisar högpresterande elever i årskurs 1. Dessa har sedansammanställts genom en grov transkribering där resultatet visar på att de inte harnågon vidareutbildning i att undervisa högpresterande elever förutom läslyftet.Resultatet av studien visar även på att lärarna använder samma läromedel som deupplever bra och inkluderar samtliga elever. Dock ges de högpresterande elevernasamma uppgifter som de andra eleverna förutom i just användandet av läromedletDen magiska kulan. Både i Lgr 11 och skollagen står det skrivet att eleverna har rätttill personlig utveckling. Det betyder att alla elever har rätt till stöd och stimulans föratt utveckla sina kunskaper, oavsett om de har svårt eller lätt för att uppfyllakunskapskraven. Därför bör det forskas mer om högpresterande elevers läsning iårskurs 1 för att de här eleverna ska få den stimulans och det stöd de behöver för attvidareutvecklas istället för att de ska glömmas bort.