Denna explorativa studies syfte är att undersöka förekomst och former av interkulturellt perspektiv i två tryckta läromedel i historia för årskurs 1-3. Frågeställningen är utöver förekomsten och formerna, att undersöka huruvida en potential i detta perspektiv – att bidra till att ge eleverna en mångsidig historieförståelse – utnyttjas. Studien lutar sig mot etablerad teoribildning inom interkulturella perspektiv på historieundervisning, men undersöker de obeforskade yngsta årskurserna. Övrig relaterad forskning redogörs för översiktligt. Kvalitativ textanalys används som metod, med en analysmodell inspirerad av textanalysmetoden och av den forskning som gjorts i Sverige om historieundervisning relaterat till interkulturellt perspektiv. Modellen består av dimensioner som representerar olika formerav interkulturella perspektiv. I resultaten som redovisas framgår att en begränsad förekomst av interkulturellt perspektiv finns i båda läromedlen, och att innehållet även till något större del består i vad som definierats som perspektivets motsats. Resultaten är därmed motsägelsefulla, och potentialen hos perspektivet i att bidra till en mångsidig historieförståelse kan sägas både utnyttjas och inte utnyttjas.

Syftet med denna studie är att undersöka om och när lärare implementerar tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter hos elever i årskurs 1-3, samt inom vilken tidsram dessa anpassningar sker. Studien belyser de nuvarande framgångsfaktorerna i skolor och de brister som behöver åtgärdas i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Webbenkäten från 2023 besvarades av 163 lärare och den bestod av kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultaten visar att majoriteten av respondenterna påbörjar tidiga insatser, men när insatserna sattes in varierar. Studien belyser också behovet av tydligare riktlinjer angående tidsramen för extra stöd och anpassningar samt vikten av ökad lärarkompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Respondenterna uttryckte ett behov av ytterligare utbildning inom läs- och skrivsvårigheter och NPF. Studien föreslår en revidering av skollagen med en specificerad tidsram för extra stöd och anpassningar, utökad lärarutbildning inom NPF och obligatorisk fortbildning för yrkesverksamma lärare. Studien betonar även vikten av välutbildade elevassistenter, samarbete mellan lärare, speciallärare och elevassistenter samt mindre klasser för att underlätta individanpassad undervisning. Framtida forskning kan fokusera på vårdnadshavares perspektiv, effektiviteten av olika insatser samt utforskande av tidigare identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter. / The aim of this study is to investigate when and if teachers implement early interventions for reading and writing difficulties in students in grades 1-3, as well as the timeframe within which these adjustments occur. The study highlights the current success factors in schools and the shortcomings that need to be addressed in the work with reading and writing difficulties. A total of 163 teachers participated in the study, responding to a survey with quantitative questions. Results show that the majority of respondents initiate early interventions, but the timeframe varies. The study also highlights the need for clearer guidelines regarding the timeframe for providing extra support and adjustments, and the importance of increased teacher competence in neurodevelopmental disorders. Respondents expressed a desire for further training in reading and writing difficulties and neurodevelopmental disorders. The study suggests revising school law with a specified timeframe for extra support and adjustments, expanded teacher education in neurodevelopmental disorders, and compulsory continuing education for practicing teachers. Future research could focus on the perspective of guardians, improved collaboration between teachers, special education teachers, and teaching assistants, and exploring earlier identification of students with reading and writing difficulties.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur det praktiska arbetet med studie- och yrkesvägledning för grundskolans årskurs 1–6 ser ut och vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledare anser sig få för att utföra detta arbete. Undersökningen har belyst frågan om studieoch yrkesvägledare arbetar med att undersöka normativa uppfattningar om studier och yrken hos elever i årskurs 1–6. Vi har under uppsatsarbetet använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, och vi har använt oss av ett målstyrt urval för att välja ut våra respondenter. För att hjälpa oss att besvara våra två första frågeställningar har vi använt oss av Herzbergs tvåfaktorteori och för den tredje och sista frågeställningen har vi använt oss av Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Resultatet av undersökningen visar att det finns en stor variation av hur det praktiska arbetet ser ut med studie- och yrkesvägledning för årskurs 1–6 hos respondenterna, och att det finns många olika förutsättningar som skapar möjligheten för detta arbete att ske, och dessa förutsättningar kommer att benämnas som motivations- och hygienfaktorer. Resultatet visar även att respondenterna arbetar aktivt med att belysa normativa uppfattningar om studier och yrken hos elever i årskurs 1–6. / This qualitative study aims to find out how the practical work with career guidance counseling for primary school students in year 1–6 looks like and which conditions career counselors consider themselves to have to do this work. The study will also aim to answer the question whether career counselors work with the perceptions of social norms that primary school students in year 1–6 have.During the writing of this paper we have used a qualitative method with semistructured interviews, and we have used a goal-oriented sampling technique to choose our respondents. To help us to answer the first two issues we will use Herzbergs two-factor theory and for the third and last issue we will use Gottfredsons theory of circumscription and compromise. The result of the study shows that there is a large variation in how the practical work is carried outwhen it comes to career guidance counseling in primary school’s year 1–6 for the respondents, and that there are many diffrent conditions wich create the possibility for the work to take place, and these conditions will be named motivational- and hygienefactors. The result also shows that the respondents activley work with bringing light on the normative views that students in year 1–6 have when it comes to studies and work.

The purpose of this paper is to examine how teachers for the younger ages perceive the conceptof social issues and what subject-specific didactic considerations they make regarding them intheir social studies teaching. The research questions that the paper aimed to answer are whatsubject-specific didactic considerations teachers for the younger ages make in their teaching ofsocial issues, and what role does the teacher believe they take or should take in social studiesteaching. Previous research regarding teaching social issues has examined the teaching of olderstudents. This, together with the few descriptions in the policy documents regarding socialissues for younger students, is the basis for the interest to fulfill this study.The method is based on a phenomenographic research approach and empirics were collectedthrough qualitative semi-structured interviews. A total of six teachers were interviewed, withformal qualifications in the subject of social studies. Their answers were then analyzed basedon the theory within the phenomenographic research approach and Vygotsky's socioculturalperspective.The result consists of three qualitatively different categories that describe the teacher'sperception of the concept of social issues and teaching of the content including the purpose andmethod. The results show that teachers work with social issues from a democratic perspective,a values-based perspective and based on current events.

Detta examensarbete syftar till att undersöka elevers upplevelser av en biologilektion i en autentisk miljö utomhus. Frågeställningarna är följande:Hur upplever en elevgrupp att ha en lektion med fokus på biologi i autentisk miljö utomhus. Hur gynnas en elevgrupp i sin kunskapsprocess av en lektion i utomhusmiljö om maskrosenslivscykel. I litteraturen och forskningsresultat finns inte mycket material som utgår ifrån elevperspektivet. Detta gjorde att jag valde att undersöka elevernas perspektiv på utomhuspedagogik med inriktning på biologi. För att kunna svara på frågeställningarna genomfördes semistruktureradeintervjuer med 8 elever i direkt anslutning till en lektion. Metoderna i examensarbetet är deltagande observation utifrån en lektion i ämnet biologi med utomhuspedagogik. Efter lektionen utfördes semistrukturerade intervjuer med 8 elever som deltog i lektionen. Genomförandet av biologilektionen hölls utomhus på skolgården där det växer mycket maskrosor. Rapporten är relevant eftersom undersökningarna bygger på elevernas upplevelser av en lektion baserad på utomhuspedagogik. Resultatet visar att eleverna uppskattade att lektionen utfördes utomhus och att de hade fått med sig mycket från lektionen om maskrosens livscykel. Eleverna visade en stor nyfikenhet i naturen och de uppskattade även att få röra sig mer än vad de brukar göra under en inomhuslektion. I intervjuerna berättade en av eleverna även att det var bra att kunna söka upp de saker i naturen som lektionen handlar om, när lektionen är stationerad utomhus. Det tolkade resultatet visade tydligt att eleverna var aktiverade av att vi befann oss i den naturliga miljön för maskrosorna och att de stimulerades av att vi vistades utomhus. Diskussionen handlar om att en viss frihet infinner sig av att lektionen utförs utomhus. Eleverna fick själva avgöra om de skulle springa och hämta sin maskros eller gå i lugn takt, hade detta varit i inomhusmiljö hade de ej fått den friheten där det är regler som avgör att de inte får springa till exempel. Vad som även framgår är att eleverna blev delaktiga och upplevelserna de gjorde i utomhusmiljön väckte deras nyfikenhet att vilja lära sig mer om maskrosen.

Syftet med denna studie är att få inblick på hur lärare i årskurs 1–3 ser på användandet av digitala verktyg för att främja elevers lärande inom programmering i matematikundervisningen. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär. Deltagande lärare som har medverkat kommer från olika skolor i mellersta Sverige och är utbildade inom matematikämnet i årskurs 1–3. Den insamlade data har analyserats genom både SAMR (Substitution, Augmentation, Modification, Redefinition) -  modellen som handlar om hur lärarna använder sig av digitala verktyg i undervisningen och Finger och Houguets konceptuella ramverk för utmaningar vid införande av teknologi i undervisning. Resultatet av denna studie visar att de berörda lärarna tycker att digitala verktyg är en viktig komponent till programmering och att de kan underlätta i programmeringsundervisningen på grund av de möjligheter som det digitala kan erbjuda. / The purpose of this study is to gain insight into how teachers throughout grades 1 – 3 view the use of digital tools to encourage student learning about programming within the subject of mathematics in addition to possibilities and challenges. The study has been accomplished using semi-structured interviews of a qualitative nature. The contributing teachers derive from multiple schools throughout central Sweden and are trained in mathematics through grades 1–3. The collected data has been analyzed using both the SAMR (Substitution, Augmentation, Modification, Redefinition)- a model which deals with how teachers utilize digital tools to educate, and Vinnervik's translated framework for challenges when implementing technology education. The results show that affected teachers believe that using digital tools is an essential factor when learning programming due to the possibilities they provide.

School constantly changes and adapts methods to teach and contents according to the society. The change has led to a growing trend for digitalcurriculum resources in the classroom and mathematic as a subject. Thepurpose of this paper is therefore to investigate usage of digital curriculum resources in learning mathematics and teachers’ opinion about thedigital curriculum resources. The data was collected by a questionnaire,in total 87 respondents participated. The data was interpreted with thedidactic triangle and external factors.As a result, teachers express that the digital curriculum resources can leadto a wider scale of teaching methods and increases motivation for the pupils. On the other hand, teachers also express that the digital curriculumresources can lead to a distraction for the pupils and that they tend to hassle. The result shows that less teachers express that digital curriculum resources are used rather than analogue material. / Skolan är i ständig förnyelse och anpassar sig både i arbetssätt och innehållsmässigt utefter hur samhället ser ut och fungerar. Det har bidragit tillatt det i matematikundervisningen idag finns ett stort intresse för att använda digitala läromedel. Denna studie har därför som syfte att utforskaanvändningen av digitala läromedel i matematikundervisning samt vadlärare som undervisar i årskurs 1–3 uttrycker om de digitala läromedlen.Studien genomfördes med forskningsmetoden enkät och 87 respondenterhar använts till studien. Empirin som samlats in har tolkats med den didaktiska triangeln och ramfaktorer.Resultatet av studien visar att lärarna uttrycker att de digitala läromedlenkan bidra till ökad variation i undervisningen och till att öka motivationenhos eleverna. Lärarna uttrycker även att de kan bidra till en distraktionhos eleverna och att de digitala läromedlen krånglar. Resultatet visarockså att det är en mindre andel lärare som uttrycker att de använder digitala läromedel i sin matematikundervisning än analoga läromedel.

Denna studie undersöker åtta lärares beskrivningar av literacyutvecklande arbetssätt i relation till övergångsprocessen. Syftet med vår studie är att få en djupare inblick i förskoleklasslärares och lärares arbete med tillvaratagandet av barns literacyerfarenheter i svenskundervisningen inför och efter övergången från förskoleklass till årskurs 1. Arbetet utgår från Hirshs (2021), Rubins (2021) och Säljös (2022) tolkningar av Lev Vygotskijs beskrivning av det sociokulturella perspektivet på språkutveckling. Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna utfördes på fyra förskoleklasslärare och fyra lärare i årskurs 1-3. För att identifiera, analysera samt beskriva studiens teman analyserades det empiriska materialet utifrån Braun och Clarkes (2006) tematiska analysmetod. Analysen av resultatet resulterade i tre huvudkategorier: möta barnen i deras literacyutveckling, arbetet med språkliga aktiviteter och språklig progression genom kontinuitet i övergångar. Resultatet visar att arbetet med tillvaratagandet av barnens literacyerfarenheter ser olika ut beroende på skola och informant. En av våra slutsatser är därför att förskoleklasslärares och lärares olika tolkningar av den didaktiska frågan hur många gånger ligger till grund för hur det språkutvecklande arbetet i svenskundervisningen ser ut.

I denna studie eftersträvar vi att utvidga vår uppfattning till hur olika lärare i årskurs 1–3 resonerar vid användningen av digitala verktyg och läromedel i undervisningen av de samhällsorienterade ämnena och dess möjligheter respektive utmaningar. Empirin baserades på sex olika klasslärares subjektiva uppfattningar kring digitala verktyg och läromedel, vilket genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Studien utgick från läroplansteorin för att ta reda på hur läraren implementerar digitalt material i SO-undervisningen samtidigt som läroplanen tas till hänsyn. Studiens resultat tydliggör att lärarna använder sig av liknande arbetssätt och material som anses stötta elevens kunskapsutveckling, vilket avgörs till största del på lärarens digitala kompetens samt didaktiska kunskaper. Studiens slutsats är att trots olika ramfaktorer och digitala kunskaper bör läraren se till att implementera digitalt material på ett sätt som kompletterar lärarens undervisning, för ett effektivt lärande.

Läsförståelse är viktigt för att klara sig i ett kunskapssamhälle som bygger på skriftspråklig kompetens (Bråten, 2008a). Det senaste resultatet i Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) 2016 visar att svenska elever är svagare i att tolka och värdera texter jämfört med andra länder (Skolverket, 2017b).   Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med läsförståelsestrategier i svenskundervisningen för att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1–3. Frågeställningarna för undersökningen är: Vilka läsförståelsestrategier används? I vilka sammanhang används läsförståelsestrategier? Hur främjas elevers läsförståelse med hjälp av läsförståelsestrategier? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in material till studien.   Resultatet visar att lärare undervisar i läsförståelse och läsförståelsestrategier på flera olika sätt såsom läsfixare från materialet En läsande klass, högläsning, läsläxa och genom samtal och frågor. Slutsatsen är att lärarna betonar modellering, stöttning och repetition som viktigt för att elever ska bli mer säkra i sin egen användning av läsförståelsestrategier och därmed utveckla sin läsförståelse. Att börja tidigt och att variera sina arbetssätt ses också som positivt hos lärarna. / Reading comprehension is important for coping with a society whose knowledge is based on written language skills (Bråten, 2008a). The latest result in Progress in the International Reading Literacy Study (PIRLS) 2016 shows that Swedish students are weaker in interpreting and evaluating texts compared to other countries. The aim of the study is to investigate how teachers work with reading comprehension strategies in Swedish teaching to develop students’ reading comprehension in grades 1-3. Questions for the survey are: What reading comprehension strategies are used? In what context are reading comprehension strategies used? How does students’ reading comprehension develop with the help of reading comprehension strategies? The study is based on a socio-cultural perspective. A qualitative method has been used and semi-structured interviews have been conducted to collect the material for the study. The result shows that teachers teach reading comprehension and reading comprehension strategies in several ways such as “läsfixare” from the material A Reading Class, reading aloud, reading homework and through conversations and questions. The conclusion is that the teachers emphasize modeling, support and rehearsal as important in order for students to become more secure in their own use of reading comprehension strategies and thereby develop their reading understanding. Starting early and varying their working methods is also seen as positive by the teachers.