Syftet i denna studie är att utifrån ett lärarperspektiv ta reda på hur digitala verktygkan främja elevers skrivutveckling i årskurs 1. Studien utgår från ett sociokulturelltperspektiv, och undersökningen har gjorts med skriftliga intervjuer med fyra lärarefrån tre olika skolor. Intervjuerna har sammanställts med en innehållsanalys.Resultatet visar att skolor kan ha en varierande tillgång till digitala verktyg och att dedigitala verktygen kan bidra till att främja elevers skrivutveckling. Studien visar ävenatt variation i användandet av digitala verktyg är viktigt. Variation i undervisningenkan bidra till att eleverna blir motiverade genom att arbeta på olika tillvägagångssätt.Slutligen framgår det i studien att lärarnas digitala kompetens har en betydande rollför att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att främja sin skrivutveckling. Läraresom innehar en digital kompetens kan förstå hur de digitala verktygen ska användasoch kan välja rätt verktyg utifrån lektionen syfte och innehåll.

Skolans uppdrag är att främja identitetsutveckling, som syftar till att eleverna ska bli ansvarstagande, initiativtagande, självständiga och aktiva samhällsmedborgare.  Genom critical literacyundervisning kan lärare ge elever möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta kritiskt med genus, etnicitet, maktrelationer, klass och identitet. Elever möter många olika litterära och multimodala texter både i och utanför skolan. Studien syftar därmed till att öka kunskapen om elevers uppfattningar av critical literacy. Syftet ämnas uppnås genom två olika frågeställningar:  ·       Hur uppfattar elever texter utifrån de olika aspekterna som ingår i critical literacy, till exempel genus, makt och etnicitet?  ·       Hur upplever elever critical literacyundervisningen?  Studien är en kvalitativ studie, vars datainsamling är gjord genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i årskurs 2 – 3. En fenomenografisk ansats användes för att undersöka elevernas uppfattningar. Materialet analyserades genom en tematisk analys, men den sociokulturella teorin genomsyrar arbetet. Studiens slutsatser är att eleverna hade skilda uppfattningar av critical literacy och de olika aspekterna. Många av de elever som deltog i studien diskuterade inte böcker och filmer med andra, om det inte var så att de uppmanades till det. I mötet med olika texter använde eleverna strategier som att läsa mellan raderna för att skapa mening, men de är inte medvetna om att de gör det. Eleverna gör intratextuella och intertextuella kopplingar, men anser själva att de inte tar erfarenheterna med sig. Elevernas uppfattningar av undervisningen skilde sig också åt, slutsatsen som kan dras av det är att de elever som läste mycket och som diskuterade de olika aspekterna under intervjuerna uppfattade critical literacymoment i undervisningen mer än de andra eleverna. Eleverna exemplifierade olika metoder som de använder i undervisningen för att bearbeta texter. / The schools’ mission is to promote identity development, which aims for the students to take the initiative and to be responsible, independent and active members of the society. Though critical literacy practices, the teachers can give their students the opportunity to develop the ability to stand critical to gender, ethnicity, power relations, class and identity. The students encounter many different literary and multimodal texts, both within and outside of school. Hence, the study aims to increase the knowledge about students perceptions of critical literacy. The aim will be accomplished by answering the following questions:  ·       How do the students perceive texts on the basis of the different aspects of critical literacy, for example gender, power and ethnicity?  ·       How do the students perceive the critical literacy practices within their education?    The study is a qualitative study, and the data collection is done through semi-structured interviews with seven elementary students in year 2 – 3. Phenomenography was used to investigate the participants perceptions. The data was analyzed through a thematic analysis, but the sociocultural theory was used throughout the study. The conclusions are that the students had different perceptions of critical literacy and the different aspects of it. Many of the participating students did not discuss books and movies with others, if they were not instructed to do so. The students use strategies, like reading between the lines, to make meaning of different texts, but they are unaware of their ways to comprehend the content. They make intratexual and intertextual connections, but when asked, they do not bring the experience into their everyday life. The student perceptions of the education did also vary a lot, the conclusion that could be drawn from that is that the students which read more and who discussed the different aspects during the interviews did have a bigger perception of the critical literacy practices than the other students. During the interviews, the student gave different examples of methods which were used in the classroom when they processed texts.

Examensarbetet är en läromedelsanalys där syftet är att undersöka hur ett läromedel iämnet svenska för årskurs 1 förhåller sig till läsförståelsestrategier. I arbetet undersöks vilka läsförståelsestrategier som framkommer i läromedlet Arktibus ögon, hur de strategi­erna kan kopplas till forskningsbaserade modeller som utvecklar läsförståelse och hur läromedlet stämmer överens med läroplanens kunskapskrav för läsförståelse i slutet av årskurs 1.   För att få svar på forskningsfrågorna gjordes en innehållsanalys och en litteraturstudie. Litteraturstudien innefattar tre forskningsbaserade läsförståelsemodeller som innehåller läsförståelsestrategier (reciprocal teaching, transactional strategies instruction och con­cept-oriented reading instruction). Dessa strategier har dokumenterats ge god effekt på läsförståelsen. Examensarbetet utgår från Vygotskijs teori om ett sociokulturellt lärande, som innebär att lärandet ses som något socialt som sker i samspel mellan individer.   Resultatet av studien visar att i Arktibus ögon framkommer de läsförståelsestrategier som de tre forskningsbaserade modellerna lyfter fram. Uppgifter i läromedlet som behandlar läsförståelse och läsförståelsestrategier går att koppla till alla delar av kunskapskravet för godtagbara kunskaper i läsförståelse för årskurs 1 (Skolverket 2019a).

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar några lärare i årskurs 1 anser att digitala verktyg medför i svenskundervisingen. Studien utgörs av en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Studien visar på vikten av att arbeta med digitala verktyg i undervisningen då det gynnar elevers utveckling och lärande. Resultatet visar att digitala verktyg tillämpas i svenskundervisningen utifrån syftet att eleverna ges möjlighet till ett lustfyllt och varierande lärande som i sin tur leder till motivation hos dem till att vilja lära. I vilken omfattning lärare använder digitala verktyg varierar dock. En bidragande orsak till detta beskrivs vara beroende på vilken digital kompetens läraren innehar. Slutsatsen är att de tillfrågade lärarna är medvetna om digitala verktygs positiva påverkan för elevernas kunskapsutveckling. Trots detta anser de inte att det tillämpas i tillräcklig omfattning. Vi kan genom denna studie konstatera att följden av att många lärare inte innehar en tillräcklig digital kompetens leder till att deras användande av digitala verktyg i undervisningen begränsas. Detta leder vidare till att deras elever inte ges möjlighet att få utveckla sina digitala kunskaper. Detta tyder på att det finns ett behov av utvecklingsområden inom skolans verksamhet gällande lärares digitala kompetensutveckling.

Abstract The aim of this study is to find out teachers’ views on what is important to promote for students’ reading comprehensions. The study is based on what experienced teachers in grades 1-3 perceive as successful and what they choose to focus on in the teaching of reading comprehension. Empirical data were obtained through qualitative interviews with teachers from different municipalities in Sweden. The teachers in the study mean that reading is so much more than just reading. Reading is to understand that you understand. The result shows that experienced teachers see reading comprehension as an important part of school teaching. Teachers place great emphasis on teaching reading and reading comprehension through different reading strategies. The imortance of supportive teaching for students is central and is in line with the sociocultural perspective on learning. / Sammanfattning Syftet med den här studien är att ta reda på lärares syn på vad som är viktigt att främja för elevers läsförståelse. Studien utgår från vad erfarna lärare i årskurs 1-3 uppfattar som framgångsrikt och vad de väljer att fokusera på i undervisningen av läsförståelse. För att nå mitt syfte med studien har empiriska data inhämtats genom kvalitativa intervjuer med lärare från olika kommuner i Sverige. Lärarna i studien menar att läsa är så mycket mer än bara att läsa. Läsa är att förstå att man förstår. Resultatet visar på att erfarna lärare ser läsförståelse som en viktig del i skolans undervisning. Lärarna lägger stort fokus på undervisning i läsning och läsförståelse genom olika lässtrategier. Vikten av en stöttande undervisning för eleverna är central och går i linje med det sociokulturella perspektivet på lärande.

Forskning visar att taluppfattning är grundläggande för elevers förståelse och utveckling av matematik. Läraren har en central roll i att utveckla elevers taluppfattning. Denna kvalitativa studie undersöker hur nio lärare arbetar med och för taluppfattning hos elever i förskoleklass och årskurs 1. Studien syftar till att komplettera det aktuella forskningsläget med lärares kunskaper och erfarenheter och utgår från frågeställningen: Hur uttrycker dessa lärare att de arbetar med och för taluppfattning i förskoleklass och årskurs 1? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärarna genomfördes och analyserades genom tematisk analys varpå resultatet ytterligare analyserades genom det teoretiska ramverket FONS och dess åtta komponenter av taluppfattning. Sedan diskuterades resultatanalysen i relation till det aktuella forskningsläget. Resultatet visar att lärares arbete med och för taluppfattning till stor del överensstämmer med både tidigare forskning och det teoretiska ramverket FONS. Lärarnas arbete sammanfattas inom följande teman: planering, grunden, begrepp, instruktioner, samlärande, matteboken, metoder, färdighetsträning och talsystemet. Det resultat som särskiljer sig från tidigare forskning och det teoretiska ramverket är lärarens avsikt och förmåga att arbeta med automatisering av taluppfattning, användandet av matteböcker för utveckling av taluppfattning, samt förmågan att anpassa undervisningen utefter elevgruppen. / Research shows that foundational number sense is vital to children’s understanding and development of mathematics. Teachers have an essential role in the development of children’s foundational number sense. This qualitative study investigates how nine teachers in Sweden work to develop foundational number sense with six- and seven-year-olds (corresponding grade 0 and grade 1 in Sweden). The research question: How do these teachers express their work to develop foundational number sense for six- and seven-year-olds? is answered by qualitative semi structured interviews with the teachers. The teacher interviews were analyzed using thematic analysis, establishing the following themes: Planning, The foundation, Concept, Instructions, Co-learning, The math book, Methods, Skill training and Number system. These themes were then analyzed by the theoretical framework FONS and its eight components of foundational number sense, establishing several corresponding results. The results were discussed in relation to previous research within the field and concluded that the teachers' work to develop foundational number sense is mainly in line with both previous research and the theoretical framework FONS. Results that stand out are the teachers' abilities to adjust their teachings to their particular group of students/children, their work with automatization of number sense and the use of math books.

The aim of this study was to illustrate the teachers' attitude to using outdoor pedagogy in biology teaching. But also, to investigate whether the content of the teaching materials influenced their choice. It was also to describe the extent to which outdoor pedagogical exercises / experiments were included in various teaching materials in the subject of biology. Data were collected through a quantitative teacher-oriented online survey and through quantitative teaching material analysis. Results showed that teachers vary and combine the different parts of the teaching aids in their teaching and where the main reputation for having to supplement their teaching, with other material, was based on the concept of necessity. Furthermore, the study's teaching material analysis showed that there was a limited outdoor pedagogical content in the teaching materials. In summary, the study showed that participating teachers were positive about applying outdoor pedagogy in their biology teaching. It also showed that there was a great need for supplementary to outdoor pedagogical content in both study materials of the study and that the lack of resources was seen as the main reason why outdoor pedagogy would not be applied to a greater extent. One implication for the activity is to see and use the schoolyard more as a place for learning through outdoor pedagogy in the subject of biology. / Syftet med studien var att belysa lärarnas inställning till att använda utomhuspedagogik i biologiundervisningen. Men också att undersöka om läromedlens innehåll påverkade deras val. Det var också att beskriva i vilken utsträckning utomhuspedagogiska övningar/experiment ingick i olika läromedel i ämnet biologi. Data samlades in genom en kvantitativ lärarinriktad webbenkät och genom kvantitativ läromedelsanalys. Resultat visade att lärare varierar och kombinerar läromedlens olika delar i sin undervisning och där det främsta anseendet till att behöva komplettera sin undervisning, med annat material, grundade sig i begreppet nödvändigt. Vidare visade studiens läromedelsanalys att det fanns ett begränsat utomhuspedagogisktinnehåll i läromedlen. Sammanfattningsvis visade studien att medverkande lärare ställde sig positiva till att tillämpa utomhuspedagogik i sin biologiundervisning. Det visade också att det fanns ett stort kompletteringsbehov till utomhuspedagogiskt innehåll i studiens båda läromedel och att bristen på resurs sågs som den främsta orsaken till att utomhuspedagogik inte skulle tillämpas i högre utsträckning. En implikation för verksamheten är att se och använda skolgården mer som en plats för lärande genom utomhuspedagogik i ämnet biologi.

”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr 11). Skolan har ett demokratiuppdrag som innefattar både att utveckla och förse eleverna med demokratiska förmågor samt att ge dem med kunskap som behövs för att delta aktivt i ett demokratiskt samhälle. Tidigare forskning visar att lärare har svårigheter att lyckas med demokratiuppdraget. Formuleringen i läroplanen är otydlig och meto- der för undervisningen saknas. Demokrati handlar bland annat om samarbete och respekt för andras åsikter. I examensarbetet undersöks huruvida den framgångsrika samarbetsmetoden kooperativt lärande kan användas i demokratiundervisningen, inom ramen för samhällskunskapsämnet, och vilken inverkan den har på elevers lä- rande. Metoden systematisk litteraturstudie har använts och analysen är inspirerad av ett par olika analysmodeller. 13 internationella studier jämförs och analyseras. Hälf- ten av dem är av kvasiexperimentell art – de flesta genomförda på elever mellan åk 1–6. Resultatet visar att kooperativt lärande är en användbar metod för att undervisa elever i demokrati. Metoden kan i sig anses vara demokratisk och tränar på så sätt eleverna i medborgerliga förmågor samtidigt som demokratiska värderingar förmed- las och ämneskunskap kring demokrati bearbetas. Kooperativt lärande kan således fungera som bryggan mellan demokrati- och kunskapsuppdraget. / The first lines in the Swedish curriculum for the compulsory school system (Lgr 11) state "the national school system is based on democratic foundations". The school has a democracy mission that includes nourishing students democratic abilities and providing them with the knowledge needed to participate actively in a democratic society. Previous research has shown that teachers have difficulties in succeeding with implementing the mission of democratic education. The wording in the curriculum is diffuse and there are no suitable teaching methods. Democracy is, among other things, about cooperation and respect for the opinion of others. This study examines whether the successful cooperative learning method can be used in education of democracy, within the framework of the subject of civic edu- cation, and what impact it has on pupils' learning. The systematic review has been used and the analysis is inspired by a couple of different analytical models. Empiri- cal studies consist of 8L international studies of a quasi-experimental nature – most conducted on pupils in grades 8 through O. The results show that cooperative learn- ing is a useful method when teaching students about democracy. The method itself can be considered democratic and thus trains students’ civic abilities while convey- ing democratic values and processing knowledge about democracy in theory. Coop- erative learning can thus serve as the bridge between the mission of democracy and the mission of knowledge.

Studiens syfte är att främst undersöka hur man arbetar med läsinlärning utifrån ett andraspråksperspektiv i årskurs 1–3 men även hur olika ramfaktorer och organisatoriska faktorer påverkar det arbetet. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer har använts för att informanterna ska kunna delge sina tankar och åsikter kring de olika frågorna som intervjuguiden omfattar. Det ger även möjlighet till följdfrågor på det informanterna delger. Informanterna är åtta till antalet och representerar sex olika skolor i Mellansverige. Informanterna representerar även olika yrkesgrupper såsom klasslärare (fyra), specialpedagog (en), lärare i svenska som andraspråk (två) och rektor (en) och detta val baseras på att få fram olika perspektiv. Studiens resultat visar på många likheter i använda arbetssätt när det kommer till läsinlärning i ett andraspråksperspektiv och arbetssätten kan kopplas till det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. Resultatet visar även på att ramfaktorer och organisatoriska faktorer påverkar undervisningen i olika utsträckning beroende på de förutsättningar som finns på respektive skola. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

I vårt examensarbete är vi intresserade av att lyfta fram effekterna i engelskämnet som framkommer vid användning av de estetiska lärprocesserna. Tidigare forskning om musik, sång och drama som undervisningsstrategier visar på positiva effekter på elevers språkutveckling i engelska. Vår sökning efter artiklar om bild som undervisningsstrategi i engelskämnet visade på att det fanns enbart ett fåtal vetenskapliga artiklar, eftersom vi enbart fann en artikel. Detta tyder på att det finns en kunskapslucka i intresseområdet som vi vill fylla genom att göra ett examensarbete om bild och jämföra med tidigare forskning inom de estetiska lärprocesserna.  Syftet med examensarbetet är att belysa lärarnas erfarenheter kring effekterna som uppstår i elevernas språkutveckling i engelska vid användning av bild som undervisningsstrategi i engelskämnet. Vårt syfte är dessutom att undersöka lärares erfarenheter kring betydelsen av att använda den estetiska lärprocessen bild i engelskundervisningen. Syftet är också att lyfta fram bild som undervisningsstrategi tillsammans med andra undervisningsstrategier som grundskollärarna använder i engelskämnet. Frågeställningarna i examensarbetet är följande: Vilka undervisningsstrategier använder grundskollärare, som undervisar i årskurserna 1-6, i engelskämnet tillsammans med den estetiska lärprocessen bild? Vilken betydelse ger den estetiska lärprocessen bild som undervisningsstrategi utifrån lärarnas erfarenheter? Vilka är lärarnas, som undervisar i årskurserna 1-6, erfarenheter kring effekter som uppstår hos elevers språkutveckling i engelska vid användning av estetiska lärprocessen bild som en undervisningsstrategi? I vårt examensarbete ingår en kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Den kvalitativa metoden innefattar även etiska aspekter, semistrukturerade intervjuer, inspelning, transkribering och en fenomenografisk analysmodell. Resultatet i examensarbetet tyder på att bild som en undervisningsstrategi är viktig, eftersom bild ökar elevers motivation, ger positiva effekter på språkutvecklingen i engelska och skapar ett positivt klassrumsklimat.