No description available.

Barn läser mindre på fritiden och somliga möter enbart skönlitteratur i skolan. Den nya läroplanen lägger stor vikt vid genus och könstillhörighet och ställer därmed krav på att läraren integrerar föreställningar om vad som kan ses som manligt, kvinnligt och olika könsidentiteter i sin undervisning. Syftet med denna studie blev därmed att undersöka hur olika könsroller framställs i skönlitteratur för elever i årskurs 4–6. Detta gjordes med hjälp utav en textanalys och ett förutbestämt schema som listar manliga respektive kvinnliga egenskaper. Urvalet bestod av sex skönlitterära böcker som används i klassrum i årskurs 4–6, de böcker som analyserats är Katitzi (Taikon, 2015), Geografens testamente (Ahnborg, 2020), Drakskeppet (Bylock, 1997), Hjärta av glas (Angerborn, 2022), Zombiefeber (Ohlsson, 2016) och Bröderna Lejonhjärta (Lindgren, 1973). Tidigare forskning visar att manliga och kvinnliga karaktärer framställs olika i skönlitteratur för barn och forskningen har även hittat ett mönster i hur karaktärer framställs beroende av vilket kön karaktärerna har. Studien bygger på en teori om genus och hur genus tar sig i uttryck i skönlitteratur med hjälp av ett schema som listar stereotypt manliga respektive kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att karaktärerna i den analyserade skönlitteraturen, i en majoritet av fallen, uppvisar egenskaper som är både manliga och kvinnliga, oberoende av vilket kön karaktärerna har. Till exempel uppvisar kvinnliga karaktärer såväl manliga som kvinnliga egenskaper. Resultatet visar därmed att karaktärerna ofta visar på könsöverskridande identiteter i enlighet med vad som kan anses vara skillnader mellan manligt och kvinnligt. Att som lärare välja skönlitteratur med karaktärer som bryter mot könsstereotyper kan förhoppningsvis leda till meningsfulla diskussioner i klassrummet som utmanar elevers perspektiv på vad som kan anses vara manligt och kvinnligt. Slutsatsen för studien är att schemat som används i studien, precis som Nikolajeva påstår, inte är applicerbart på alla karaktärer i den utvalda litteraturen eftersom flertalet av dessa inte följer schemat för könsstereotyper. I enlighet med resultatet blir det svårt att hålla isär karaktären och karaktärens kön samt att tillskriva kön olika egenskaper.

Syftet med denna studie är att undersöka hur engelsklärare på mellanstadiet ser på och arbetar med flerspråkighet inom engelskundervisningen. Den forskning som ligger till grund för studien visar att transspråkande som arbetssätt gynnar språkutvecklingen. Metoden som använts i studien är semistrukturerade intervjuer. Resultatet från studien visar att samtliga lärare är positiva till inkluderingen av elevers olika förstaspråk i engelskundervisningen och samtliga ser även fördelar med att undervisa i ett flerspråkigt klassrum. Trots detta uttrycker ingen av de intervjuade lärarna att deras elever utnyttjar sina förstaspråk i engelskundervisningen. Samtliga lärare beskriver hur de ser elevernas flerspråkighet som en resurs och är öppna för att tillämpa transspråkande i sin undervisning men anser sig vara för dåligt utbildade inom området och upplever en egen begränsning i elevernas olika förstaspråk. Resultatet visar även på en enspråkighetsnorm i engelskundervisningen då eleverna lär sig engelska genom svenska, trots att detta inte alltid är elevernas starkaste språk. / The purpose of this study is to investigate how middle school English teachers view and work with multilingualism in English teaching. The research that forms the basis of the study shows that translanguaging as a working method benefits language development. The method used in the study is semi-structured interviews. The results from the study show that all teachers are positive about the inclusion of students' different first languages in English teaching, and all also see advantages in teaching in a multilingual classroom. Despite this, none of the interviewed teachers express that their students make use of their first languages in English teaching. All teachers describe how they see the students' multilingualism as a resource and are open to applying translanguaging in their teaching but consider themselves too poorly educated in the area and experience their limitations in the students' different first languages. The result also shows a monolingual norm in English teaching as students learn English through Swedish, even though this is not always the students' strongest language.

En undervisning som ska bidra till att eleverna utvecklar och inhämtar kunskaper om demokratins grund har varit relevant i de svenska läroplanerna länge (Lpo 94). Idag är jämställdhetsarbetet mer aktuellt än någonsin och därför bör skolans arbete avseende detta undersökas mer.  Följande undersökning syftade till att ta reda på hur genuskonstruktionen i tre olika läroböcker såg ut, samt undersöka om en förändring hade skett över tid. Syftet var att bidra med kunskap om hur framställningen förändrats från 1999 till idag 2022. Materialet som användes var historieläroböcker för årskurs 4–6. För att uppnå detta syfte har materialet undersökts med hjälp av teoretiska utgångspunkter som utgjorts av Hirdman, Zimmerman samt Nikolajeva. Faircloughs tredimensionella modell inom kritisk diskursanalys har utgjort analysmetoden för denna undersökning. Genom närläsning av de tre valda läroböckerna samlades empirin inför analysen.  Tidigare forskning visar resultat där genusen framställs som stereotypiska, samt att män är överrepresenterade i majoriteten av fallen. Resultatet av denna undersökning visade liknande mönster, dock påvisades en positiv utveckling av presentationen av genus över tid. Därmed styrker denna undersökning delvis tidigare forskning. Dock visades flertal anmärkningsvärda resultat avvika från tidigare forsknings produkter.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att kartlägga och diskutera vad forskningen lyfter om beröringspunkter mellan värdegrundsarbete och undervisning i de samhällsorienterade ämnena, genom att besvara följande frågeställningar: Vilka är beröringspunkterna mellan värdegrundsarbete och SO-undervisning? Hur arbetar lärare med skolans värdegrund i SO-undervisning? Genom en systematisk forskningsöversikt har vi utgått från syfte och frågeställning när vi sökt i svenska och internationella databaser, för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar. Vårt urval av källor ligger till grund för resultat, slutsats och diskussion.  Beröringspunkterna mellan värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena kan integreras på olika sätt inom SO-undervisningen. Det finns liknande värden och kunskapsstoff i värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena. På så vis utgör de gemensamma värdena och kunskaperna beröringspunkterna. Det går att konstatera att det finns varierande metoder för hur lärare arbetar med skolans värdegrund i SO-undervisningen. Öppet klassrumsklimat, lärarens uppmuntran och relationer i klassrummet är en del av integrerat värdegrundsarbete. Även gruppövningar, dialog och kooperativt lärande är exempel på hur läraren arbetar med värdegrunden inom SO-undervisning. Det är dock inte alltid fördelaktigt för elever att diskutera då det finns komplext innehåll i samhällsorienterade ämnen som kan vara svåra för elever att ta sig igenom. Det framkommer även att integrering av värdegrunden i SO-undervisning, kan resultera i att ämnets kunskapsinnehåll riskerar att hamna i bakgrunden om värdegrundsarbetet upptar för stor del av undervisningen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att analysera effektiva undervisningsmetoder för att förbättra elevers förståelse för tal i bråk- och decimalform. Studien har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta forskning som besvarar vår frågeställning. Litteratursökningen gjordes via databasen ERIC och via manuell sökning. Resultatet visade effekten av tre undervisningsmetoder som skulle kunna bidra till ökad förståelse för tal i bråk- och decimalform: CRA-modellen, fysiska och digitala spel samt webbaserade verktyg. Resultatet visar på goda resultat hos de elever som arbetat med olika representationer i sin undervisning. Detta gäller även de elever som arbetat med webbaserad undervisning. Resultatet av undervisning som involverar spel visade att utformningen av spelet påverkade elevernas förståelse.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur matematiska plattformsspel kan användas för att motivera elever i årskurs 4-6 i ämnet matematik. Användningen har analyserats utifrån teoretiska utgångspunkter och eventuella risker med att använda plattformsspel i undervisningen har presenterats och möjliga lösningar har diskuterats. För att samla empiri har en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer och observationer utförts på fem elever och intervjuer har dessutom utförts på två lärare. Resultatet på undersökningen visade att plattformsspel kan användas men att de lämpas bäst genom att användas för att variera undervisningen på repetitiva uppgifter där det förekommer instrumentell förståelse av matematik med syfte att öka engagemang och intresse för matematik genom att implementera inre och yttre motivationsfaktorer som underhållning, utmaning, tävling och karaktärsanpassning. När det implementeras görs det bäst på elever som uppskattar att spela och det intresserar mest ifall spelet har ett tema som eleverna relaterar till i deras vardagliga liv. Plattformsspel erbjuder elever belöningar som ökar deras engagemang men som lärare bör man vara vaksam med att använda spelen som en form av belöning eftersom det kan orsaka att syftet med undervisningen går förlorad. Därav visar denna undersökning att plattformsspel kan ingå i en undervisningssituation om det används med tydligt syfte på ett genomtänkt sätt som är anpassat till elevernas behov.

I detta examensarbete har vi analyserat Träff på texten (2021) och Fånga förmågan (2015) årskurs 4 och årskurs 6. En kvalitativ läromedelsanalys där vi har undersökt om det är möjligt för en lärare att endast använda sig av uppgifter från ett läromedel i sin undervisning. Detta kopplat till betygskriterierna i ämnet svenska. Vi har analyserat innehållet i ett kapitel i vartdera läromedlet och ställt det mot läroplanen och betygskriterierna för årkurs 6 i ämnet svenska. I examensarbetet har vi analyserat innehållet i två läromedel i svenska för att se om det är tillräckligt differentierat för att endast kunna användas i undervisningen. Fånga förmågan (2015) är mindre differentierat, alltså mindre varierade uppgifter och smalare i sitt arbetssätt medan Träff på texten (2021) har ett bredare utbud av uppgifter och ett stort digitalt läromedel som gör det enklare att anpassa undervisningen till alla elever, så att alla elever får likvärdig undervisning.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om i vilken utsträckning svensklärare använder sig av multimodala uttrycksformer och introducerar dem för eleverna i samband med muntliga lärandesituationer i ämnet svenska för årskurs 4–6, samt hur de multimodala uttrycksformerna påverkar elevernas lärande vid muntliga lärandesituationer. Studien belyser hur svensklärare i årskurs 4–6 upplever att de arbetar och använder sig av multimodala uttrycksformer i sin svenskundervisning. Studien belyser även hur lärarna upplever att de multimodala uttrycksformerna påverkar elevernas lärande vid muntliga lärandesituationer. Den sociokulturella teorin och dess syn på lärares roll vid elevers lärande är det som ligger till grund för studien. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod. För att besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts där sex verksamma svensklärare i årskurs 4–6 har deltagit. Kvalitativ tematisk analys har använts för att bearbeta insamlade data från intervjuerna.Resultatet visar att svensklärarna använder sig av multimodala uttrycksformer vid muntliga lärandesituationer men även vid andra lärandesituationer i svenskundervisningen. Det framkommer i resultatet att det finns en osäkerhet hos svensklärarna kring begreppets innebörd. Resultatet visar också att några av lärarna ser multimodala uttrycksformer både som en möjlighet och nödvändighet för elevernas lärande. De andra lärarna ser multimodala uttrycksformer som ett hinder. En slutsats är att svensklärare behöver mer information om hur de multimodala uttrycksformerna kan användas och vilka olika multimodala uttrycksformer det finns. / The purpose of the study is to contribute knowledge about the extent to which Swedish teachers use multimodal forms of expression and introduce them to students in connection with oral learning situations in the subject of Swedish for grades 4–6, and how these multimodal forms of expression affect students' learning during oral learning situations. The study highlights how Swedish teachers in grades 4–6 perceive their work and use of multimodal forms of expression in their Swedish teaching. The study also highlights how teachers perceive how the multimodal forms of expression affect students' learning during oral learning situations.The sociocultural theory and its view on the role of teachers - teaching, forms the basis of the study. The study is based on a qualitative research method. To answer the study's questions, semi-structured interviews were conducted with six active Swedish teachers in grades 4–6. Qualitative thematic analysis was used to process the collected data from the interviews.The results show that Swedish teachers use multimodal forms of expression in oral learning situations as well as in other learning situations in Swedish teaching. The findings indicate that there is uncertainty among Swedish teachers about the meaning of the concept. The results also show that some of the teachers see multimodal forms of expression both as an opportunity and a necessity for students' learning, while others view them as an obstacle. One conclusion is that Swedish teachers need more information on how multimodal forms of expression can be used and the different types of multimodal forms of expression that exist.

Läromedel har ofta en dominerande roll i matematikundervisningen. Dock har läromedlen många gånger en allt för stor inriktning mot att imitera procedurer och minnas algoritmer, vilket både får påverkan på elevernas lärande och matematiska förståelse. I denna studie har det därför undersökts hur stor andel av algebrauppgifterna i läromedel, hämtade från tre olika matematikböcker med inriktning mot årskurs 6, som eleverna behöver använda sig av ett kreativt resonemang för att nå en lösning. Ett kreativt resonemang som i sammanhanget innebär att en algoritm eller metod som kan användas för att lösa uppgiften inte finns presenterad för eleven i förhand. Resultatet visar att det är en liten andel av uppgifterna i läromedlen som kräver detta. Istället finns det i de flesta fall en färdig algoritm eller metod som eleven kan härma för att lösa uppgifterna. Detta betyder att de fördelar som användandet av kreativa resonemang medför för elevernas lärande och matematiska förståelse i stor del går förlorat om läromedlen används oreflekterat från lärarens sida. / <p>matematik</p>