Studiens syfte är att synliggöra vilka ändamål lärare har vid användning av IKT imatematikundervisning i årskurs 4-6. Studien ämnar även undersöka hur IKT kanstimulera de fem matematiska förmågorna utifrån grundskolans läroplan. Studien är empirisk och insamlad data består av observationer, intervjuer ochlektionsplaneringar. Insamlad data analyseras med stöd av det sociokulturellaperspektivet, där Vygotskys teori om mediering och den proximala utvecklingszonenligger i fokus. Vidare ställs matematiska förmågor mot studiens insamlade data.Förmågorna baseras på Niss samt Boesen, Lithner och Palms matematiska kompetenser.Kompetenser som ligger utanför de förmågor som är beskrivna i grundskolans läroplanomfattas inte av studien. Resultatet visar att lärare främst använder IKT i syfte att låta elever träna sinamatematiska förmågor samt för att skapa en variation i undervisningen som kan tilltalaeleverna. Lärare använder även IKT för att visuellt presentera olika lösningar ochstrukturer. Resultatet av observationerna synliggör också att IKT kan stimulera de femmatematiska förmågorna. Analysen påvisar att de digitala verktygen underlättarförmedling av kunskap såväl som utbyte av kunskap.

Forskning pekar på att skönlitteratur främjar elevers lärande och utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare anser om att använda skönlitteratur som kompletterande läromedel i undervisningen av samhällsorienterade ämnen i årskurs 4—6. Genom att svara på frågorna hur lärare ser på skönlitteratur generellt, vilka för- och nackdelar de anser finns samt vilka undervisningsmetoder lärare använder sig av har syftet besvarats. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av enkäter där insamlad data sedan analyserats ur ett didaktiskt perspektiv såväl som sociokulturellt perspektiv.Resultatet visade att majoriteten lärare anser att skönlitteratur har en positiv påverkan på lärande och utveckling. Resultatet visar även att majoriteten använder skönlitteratur i undervisningen av samhällsorienterade ämnen och att de då använder sig av en variation undervisningsmetoder. Trots den positiva inställningen till skönlitteratur i undervisningen anser majoriteten att deras arbetsplatser inte ger dem tillräcklig goda förutsättningar för att genomföra en fullgod undervisning. / <p>SO</p><p>Samhällsorienterande ämnen</p><p>Samhällsorienterande ämnenas didaktik</p>

Litteraturstudien behandlar textuniversums roll i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Textuniversum skapar möjligheter att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett vilken nivå eleven befinner sig på (Tjernberg, 2013:50). För att få en översyn om i vilken utsträckning elever läser böcker användes frågeställningen: Hur ser elevers läsvanor ut i årkurs 4–6? Nästa fråga blev: På vilka sätt använder lärare sig av textuniversum för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga? Forskningen som presenteras i denna litteraturstudie visar att textuniversums multimodala texter också kan vara en gynnsam ingång för elever med läs- och skrivsvårigheter. Därför behandlar tredje frågeställningen: Hur kan textuniversum underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter?Tre olika textuniversum presenteras; J.K. Rowlings Harry Potter, Astrid Lindgrens Pippi Långstrump och Walt Disneys Kalle Anka. De är valda för att ge en tydlig bild av vad textuniversum är och för att påvisa variationen mellan olika textuniversum. I enlighet med skollagen (§9, 2010:800) ska alla barn i det svenska skolsystemet ha rätt till en likvärdig utbildning. Textuniversums didaktiska tillämpning i klassrummen kan nå alla elever oavsett kunskapsnivå. Lärare kan med fördel arbeta tematiskt med olika textuniversum, framförallt i svenskämnet men även ämnesöverskridande. Forskningen som analyserats i resultatdelen påvisar att arbete med multimodala texter och vidgat textbegrepp är gynnsamt för elevers läs- och skrivutveckling. Arbete med textuniversum där olika textuttryck används, exempelvis fanfictionskrivande eller bild och ljud, främjar elevers motivation till läsande samt får dem att bli bättre skribenter.

I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur sex lärare i den svenska skolan undervisar i samhällskunskap i årskurserna 4-6. Kursplanen för samhällskunskap innehåller mycket stoff och lärare tvingas göra prioriteringar angående hur mycket av undervisningstiden som ska läggas på varje moment. Syftet i denna studie har varit att undersöka och analysera vilka delar i det centrala innehållet som lärare prioriterar och vilka faktorer som påverkar den prioriteringen. Syftet har även varit att få en inblick i hur mycket lärare undervisar i samhällskunskap jämfört med i andra SO-ämnen, vilken del värdegrunden har i undervisningen, vilken feedback lärarna får och hur det påverkar undervisningen och vilken syn lärarna har på det centrala innehållet i samhällskunskap. Det som framkom i denna studie var att de flesta av lärarna undervisade lika mycket eller mer i samhällskunskap jämfört med i övriga SO-ämnen. Det innehåll som flest lärare prioriterade i undervisningen var hur samhället är uppbyggt och fungerar, där flera nämnde politik, ekonomi och lag och rätt, samt information och medier. Faktorer som alla lärare i studien uttryckte påverkade deras prioriteringar var läroplanen, aktuella händelser och elevernas intresse. Andra faktorer som några av lärarna tyckte hade stor inverkan på deras prioriteringar var läromedel, klassammansättning, lärarnas egna kunskaper och intressen, storleken på arbetsområden och vad arbetslaget på skolan hade bestämt var viktigt. Vilka ämnen som lärarna undervisade i verkade också påverka deras undervisning då lärarna arbetade ämnesintegrerat mellan de ämnen de undervisade i. Få lärare var nöjda med den feedback de fick från lärarkollegor och skolledning. Samtliga lärare var däremot generellt positiva till det centrala innehållet, men några tyckte att det var omöjligt att hinna med allt under årskurserna 4-6. Några tyckte att det var bra att det centrala innehållet var lite luddigt formulerat i och med att det skapade frihet för lärarna. En lärare ville att en del om det mångkulturella samhället skulle ges plats. / <p>Godkännande datum; 2018-05-31</p>

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 4-6 arbetar för att gestalta kursplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav – det vill säga de didaktiska frågorna vad, hur och varför – i undervisningen. Vår litteraturgenomgång visar att det undervisningsinnehåll som lärare i idrott och hälsa ofta använder sig av, domineras av bollekar och bollspel. Detta lyfts fram i litteraturen som problematiskt, eftersom annat viktigt undervisningsinnehåll, i och med detta, missgynnas och får för liten plats i undervisningen. Den forskning som vi har funnit behandlar denna problematik med utgångspunkt i vad Lpo 94 med tillhörande kursplan i ämnet idrott och hälsa framhåller. Vi har utifrån vår litteraturgranskning förstått det som att det ännu inte finns forskning gjord på hur lärare i idrott och hälsa gestaltar den nya läroplanen – Lgr 11 – i sin undervisning och därför har vårt intresse väckts för att undersöka detta. Genom halvstrukturerade intervjuer med sju lärare i ämnet idrott och hälsa har vi fått kunskap om dessa lärares didaktiska val, då de planerar och genomför sin undervisning. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån kursplanen i idrott och hälsa (Lgr 11) när de planerar sin undervisning och därigenom väljer innehåll samt aktiviteter. Något som samtliga lärare framhåller är att olika lekar är den mest återkommande aktiviteten i undervisningen. Det finns både likheter och skillnader mellan lärarnas tankar om hur de ser på ämnet, vad de har för mål med undervisningen, hur de planerar undervisningen samt hur de ser på kursplanen i idrott och hälsa. Exempel på dessa likheter är bland annat att lärarna vill att eleverna ska tycka att ämnet är roligt samt att de lyfter ämnets betydelse för folkhälsan. En av de skillnader som vi har uppmärksammat i resultatet är hur lärarna planerar sin undervisning, vissa av dem använder sig av pedagogiska planeringar – där syfte, innehåll och kunskapskrav uttrycks tydligt – medan de andra använder sig av mer knapphändigt beskrivna planeringar.

Syftet med utvecklingsarbetet var att skapa ett genusneutralt läromedeli ämnet kemi om atomen för årskurserna 4-6. Nuvarande läromedelupplevs som för svåra och irrelevanta för eleverna som i stor gradtappar intresset i elvaårsåldern. Framför allt flickor upplever att ämnetinte är riktat till dem. Därför skapade jag ett material utan traditionelltmanliga inslag, för att inkludera alla elever. Fakta förenklades ochkonkretiserades så att den blev relevant och begriplig för eleverna.Produkten syftade till att vara åldersanpassad och kreativtstimulerande, då barns kunskaper gynnas av lekfullt lärande. Materialetbestod av texter och övningar med tillhörande praktiskt material.Produkten testades av åtta flickor och sju pojkar i årskurs fem. Åsikteroch synpunkter om produkten samlades in via en enkät. Enligtenkäterna skapade mitt material nyfikenhet för ämnet, både blandflickor och pojkar. De upplevde att de tittade och läste i boken för att detvar underhållande, inte för att de skulle lära sig något som står ikursplanen. Metoden att skapa ett annorlunda läromedel är ett enkeltknep för att tillvarata det naturliga intresset eleverna har.

Denna studie syftar till att undersöka tidigare forsknings syn på lärande i autentiska situationerinom undervisning i naturvetenskap för årskurs 4-6. Detta syfte besvaras genom att undersökavilka möjligheter och utmaningar som finns med lärande i autentiska situationer enligt tidigareforskningsstudier. Studien har en kvalitativ ansats med systematisk litteraturstudie som metod.Samtlig inkluderad litteratur är vetenskapliga artiklar som genomgått peer review och harinkluderats efter sökningar i databaserna Summon samt Eric (Ebsco). Dessa har kritiskt granskatsutifrån uppsatta kriterier och resultatet har analyserats, sammanställts och diskuterats. Studienvisar att undervisning inom de naturorienterande ämnena som bygger på lärande i autentiskasituationer bland annat kan bidra till att undervisningen kopplas till elevernas vardag och denkomplexa verklighet som skolan ska förbereda dem för. Dessutom beskrivs en positiv effekt påelevernas motivation för att lära naturvetenskap och ökad effektivitet i elevernaskunskapsinhämtning i naturvetenskapsundervisningen. Därutöver visar studien att det skapadesett större elevinflytande och ökat egenansvar i undervisningen. Studien visar att anledningar till attundervisning i autentiska situationer kan upplevas som problematisk är bristande resurser ochverktyg, en ökad arbetsbelastning och svårigheter att välja lämpliga lärandesituationer samt att detkrockar med den skolkultur som råder.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka möjligheter och begränsningardet finns för lärare att undervisa i samhällskunskapsämnet i årskurserna 4-­‐‑6.Uppsatsens inriktning har även varit att analysera vilka kännetecken och funktionersamhällskunskapsämnet har och hur de framträder isamhällskunskapsundervisningen. Metoden som har använts är att studien hargenomförts i form av en kvalitativ studie. Undersökningen baseras på sexobservationer och sex intervjuer som genomfördes med sex lärare i årskurserna 4-­‐‑6 påtre olika skolor. Resultatet visade i huvudsak att de begränsningar som fanns med attundervisa i samhällskunskap utgjordes av inre och yttre faktorer som läraresförståelse av ämnet, deras klass-­‐‑ och socioekonomiska bakgrund och läraresindividuella ansvar att uppdatera sig om nyheter och aktuella händelser. Vidarevisade resultatet att samhällskunskapsämnet är ett elevnära ämne med möjlighet tillelevnära exempel som bidrar till elevernas kunskapsutveckling. Slutsatsen är att deutmaningar som finns för lärare att undervisa i samhällskunskapsämnet är dels attförhålla sig till ämnets föränderlighet dels att vara uppdaterad om samhälletsaktualiteter. I och med detta kan jag konstatera att den största utmaningen för lärarnaär att förhålla sig till ämnets komplexitet. / <p>Godkännande datum: 2018-05-31</p>

Denna studie har syftat till att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 arbetar med undersökande arbetssätt i NO-undervisningen för att uppfylla sina mål, samt undersöka hur lärarna använder elevers dokumentation som ett verktyg i arbetssättet för att stödja elevernas lärande i naturvetenskap. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fem naturvetenskapslärare i årskurs 4–6 medverkade. I resultatet av det analyserade materialet visade det sig att lärarnas mål med det undersökande arbetssättet var att det skulle främja intresse och nyfikenhet hos eleverna, samt stödja förståelsen för naturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier. Ett annat framträdande mål var att eleverna skulle utveckla sin färdighet att planera och genomföra undersökningar, samt utveckla ett kritiskt, systematiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Flera lärare beskrev också att de hade som ett mål att eleverna skulle ta ett med tiden gradvis ökat eget ansvar i att planera och göra val i genomförandet av undersökningar. Elevernas vana och förtrogenhet med arbetssättet i förhållande till lärarens förmåga att stötta och vara tillgänglig beskrevs som förutsättningar för att elevernas skulle kunna arbeta mer självständigt med planering och genomförande. Elevernas dokumentation beskrevs också som ett viktigt verktyg eller komplement för att stötta elevernas lärande och måluppfyllelsen i det undersökande arbetssättet. Samtidigt beskrevs vikten av att lärare synliggör och diskuterar dokumentationens syfte och utformning för att uppnå uppsatta mål med undersökande arbetssätt i NO-undervisningen.

Syftet med föreliggande studie var att utveckla kunskap om hur elever på olika sätt kan förstå innebörden av illustrationer i läromedel ämnade för naturorienterande ämnen. En kvalitativ metod med samtalsliknande intervjuer genomfördes med nio elever i årskurs 4 för att samla deras uppfattningar om bilderna. Materialet bestod av sex bilder från två olika naturorienterande läromedel. Normteori har använts som analytiskt verktyg och i diskussionen berörs det socialkonstruktionistiska synsättet på hur tolkningar påverkas av både elevens erfarenheter och vad bilden förmedlar. Resultatet visade att de fanns tre olika sätt att tolka bildernas innebörd. Dessa tre var Normativa innebörder, Naturvetenskapliga innebörder och Personliga innebörder. Eleverna beskrev normer om relationen mellan människan och naturen, normer kopplat till genus och normer om viktig kunskap. Eleverna kunde även urskilja naturvetenskapliga processer i bilderna och göra personliga kopplingar där de relaterade dem till sig själv.