• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 196
  • Tagged with
  • 196
  • 196
  • 196
  • 44
  • 36
  • 35
  • 34
  • 34
  • 33
  • 30
  • 28
  • 28
  • 28
  • 26
  • 24
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Vad prioriterar lärare i samhällskunskap? : En kvalitativ studie om hur lärare prioriterar innehållet i sin undervisning i samhällskunskap i åk 4-6

Forsström, Daniel January 2018 (has links)
I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur sex lärare i den svenska skolan undervisar i samhällskunskap i årskurserna 4-6. Kursplanen för samhällskunskap innehåller mycket stoff och lärare tvingas göra prioriteringar angående hur mycket av undervisningstiden som ska läggas på varje moment. Syftet i denna studie har varit att undersöka och analysera vilka delar i det centrala innehållet som lärare prioriterar och vilka faktorer som påverkar den prioriteringen. Syftet har även varit att få en inblick i hur mycket lärare undervisar i samhällskunskap jämfört med i andra SO-ämnen, vilken del värdegrunden har i undervisningen, vilken feedback lärarna får och hur det påverkar undervisningen och vilken syn lärarna har på det centrala innehållet i samhällskunskap. Det som framkom i denna studie var att de flesta av lärarna undervisade lika mycket eller mer i samhällskunskap jämfört med i övriga SO-ämnen. Det innehåll som flest lärare prioriterade i undervisningen var hur samhället är uppbyggt och fungerar, där flera nämnde politik, ekonomi och lag och rätt, samt information och medier. Faktorer som alla lärare i studien uttryckte påverkade deras prioriteringar var läroplanen, aktuella händelser och elevernas intresse. Andra faktorer som några av lärarna tyckte hade stor inverkan på deras prioriteringar var läromedel, klassammansättning, lärarnas egna kunskaper och intressen, storleken på arbetsområden och vad arbetslaget på skolan hade bestämt var viktigt. Vilka ämnen som lärarna undervisade i verkade också påverka deras undervisning då lärarna arbetade ämnesintegrerat mellan de ämnen de undervisade i. Få lärare var nöjda med den feedback de fick från lärarkollegor och skolledning. Samtliga lärare var däremot generellt positiva till det centrala innehållet, men några tyckte att det var omöjligt att hinna med allt under årskurserna 4-6. Några tyckte att det var bra att det centrala innehållet var lite luddigt formulerat i och med att det skapade frihet för lärarna. En lärare ville att en del om det mångkulturella samhället skulle ges plats. / <p>Godkännande datum; 2018-05-31</p>
52

Hur gestaltas kursplanen i lärarnas tal om undervisningen i idrott och hälsa? : En kvalitativ intervjustudie med lärare i årskurs 4-6

Morsing, Lizethe, Elgeby, Sandra January 2012 (has links)
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 4-6 arbetar för att gestalta kursplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav – det vill säga de didaktiska frågorna vad, hur och varför – i undervisningen. Vår litteraturgenomgång visar att det undervisningsinnehåll som lärare i idrott och hälsa ofta använder sig av, domineras av bollekar och bollspel. Detta lyfts fram i litteraturen som problematiskt, eftersom annat viktigt undervisningsinnehåll, i och med detta, missgynnas och får för liten plats i undervisningen. Den forskning som vi har funnit behandlar denna problematik med utgångspunkt i vad Lpo 94 med tillhörande kursplan i ämnet idrott och hälsa framhåller. Vi har utifrån vår litteraturgranskning förstått det som att det ännu inte finns forskning gjord på hur lärare i idrott och hälsa gestaltar den nya läroplanen – Lgr 11 – i sin undervisning och därför har vårt intresse väckts för att undersöka detta. Genom halvstrukturerade intervjuer med sju lärare i ämnet idrott och hälsa har vi fått kunskap om dessa lärares didaktiska val, då de planerar och genomför sin undervisning. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån kursplanen i idrott och hälsa (Lgr 11) när de planerar sin undervisning och därigenom väljer innehåll samt aktiviteter. Något som samtliga lärare framhåller är att olika lekar är den mest återkommande aktiviteten i undervisningen. Det finns både likheter och skillnader mellan lärarnas tankar om hur de ser på ämnet, vad de har för mål med undervisningen, hur de planerar undervisningen samt hur de ser på kursplanen i idrott och hälsa. Exempel på dessa likheter är bland annat att lärarna vill att eleverna ska tycka att ämnet är roligt samt att de lyfter ämnets betydelse för folkhälsan. En av de skillnader som vi har uppmärksammat i resultatet är hur lärarna planerar sin undervisning, vissa av dem använder sig av pedagogiska planeringar – där syfte, innehåll och kunskapskrav uttrycks tydligt – medan de andra använder sig av mer knapphändigt beskrivna planeringar.
53

Jakten på ett roligare läromedel : - ett utvecklingsarbete om undervisning om atomen

Narvesjö, Johanna January 2011 (has links)
Syftet med utvecklingsarbetet var att skapa ett genusneutralt läromedeli ämnet kemi om atomen för årskurserna 4-6. Nuvarande läromedelupplevs som för svåra och irrelevanta för eleverna som i stor gradtappar intresset i elvaårsåldern. Framför allt flickor upplever att ämnetinte är riktat till dem. Därför skapade jag ett material utan traditionelltmanliga inslag, för att inkludera alla elever. Fakta förenklades ochkonkretiserades så att den blev relevant och begriplig för eleverna.Produkten syftade till att vara åldersanpassad och kreativtstimulerande, då barns kunskaper gynnas av lekfullt lärande. Materialetbestod av texter och övningar med tillhörande praktiskt material.Produkten testades av åtta flickor och sju pojkar i årskurs fem. Åsikteroch synpunkter om produkten samlades in via en enkät. Enligtenkäterna skapade mitt material nyfikenhet för ämnet, både blandflickor och pojkar. De upplevde att de tittade och läste i boken för att detvar underhållande, inte för att de skulle lära sig något som står ikursplanen. Metoden att skapa ett annorlunda läromedel är ett enkeltknep för att tillvarata det naturliga intresset eleverna har.
54

Lärande i och för verkligheten : En systematisk litteraturstudie om lärande i autentiskasituationer inom undervisning i naturvetenskap för årskurs4-6

Pettersson, Madeleine January 2015 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka tidigare forsknings syn på lärande i autentiska situationerinom undervisning i naturvetenskap för årskurs 4-6. Detta syfte besvaras genom att undersökavilka möjligheter och utmaningar som finns med lärande i autentiska situationer enligt tidigareforskningsstudier. Studien har en kvalitativ ansats med systematisk litteraturstudie som metod.Samtlig inkluderad litteratur är vetenskapliga artiklar som genomgått peer review och harinkluderats efter sökningar i databaserna Summon samt Eric (Ebsco). Dessa har kritiskt granskatsutifrån uppsatta kriterier och resultatet har analyserats, sammanställts och diskuterats. Studienvisar att undervisning inom de naturorienterande ämnena som bygger på lärande i autentiskasituationer bland annat kan bidra till att undervisningen kopplas till elevernas vardag och denkomplexa verklighet som skolan ska förbereda dem för. Dessutom beskrivs en positiv effekt påelevernas motivation för att lära naturvetenskap och ökad effektivitet i elevernaskunskapsinhämtning i naturvetenskapsundervisningen. Därutöver visar studien att det skapadesett större elevinflytande och ökat egenansvar i undervisningen. Studien visar att anledningar till attundervisning i autentiska situationer kan upplevas som problematisk är bristande resurser ochverktyg, en ökad arbetsbelastning och svårigheter att välja lämpliga lärandesituationer samt att detkrockar med den skolkultur som råder.
55

Samhällskunskapsämnet - ett föränderligtämne : En kvalitativ studie om lärares möjligheter och begränsningar attundervisa i samhällskunskapsämnet i årskurserna 4-6

Jonsson, Jennifer January 2018 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka möjligheter och begränsningardet finns för lärare att undervisa i samhällskunskapsämnet i årskurserna 4-­‐‑6.Uppsatsens inriktning har även varit att analysera vilka kännetecken och funktionersamhällskunskapsämnet har och hur de framträder isamhällskunskapsundervisningen. Metoden som har använts är att studien hargenomförts i form av en kvalitativ studie. Undersökningen baseras på sexobservationer och sex intervjuer som genomfördes med sex lärare i årskurserna 4-­‐‑6 påtre olika skolor. Resultatet visade i huvudsak att de begränsningar som fanns med attundervisa i samhällskunskap utgjordes av inre och yttre faktorer som läraresförståelse av ämnet, deras klass-­‐‑ och socioekonomiska bakgrund och läraresindividuella ansvar att uppdatera sig om nyheter och aktuella händelser. Vidarevisade resultatet att samhällskunskapsämnet är ett elevnära ämne med möjlighet tillelevnära exempel som bidrar till elevernas kunskapsutveckling. Slutsatsen är att deutmaningar som finns för lärare att undervisa i samhällskunskapsämnet är dels attförhålla sig till ämnets föränderlighet dels att vara uppdaterad om samhälletsaktualiteter. I och med detta kan jag konstatera att den största utmaningen för lärarnaär att förhålla sig till ämnets komplexitet. / <p>Godkännande datum: 2018-05-31</p>
56

Lärares mål med undersökande arbetssätt och arbete medelevers dokumentation som stöd i arbetssättet : En kvalitativ studie om hur systematiska undersökningar i NOundervisningeni årskurs 4–6 kan utformas för att uppfylla läraresmål / Teacher’s goals with the inquiry method and pupil’s documentation as a toolfor scientific inquiry based learning

Hjort, Mattias January 2018 (has links)
Denna studie har syftat till att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 arbetar med undersökande arbetssätt i NO-undervisningen för att uppfylla sina mål, samt undersöka hur lärarna använder elevers dokumentation som ett verktyg i arbetssättet för att stödja elevernas lärande i naturvetenskap. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fem naturvetenskapslärare i årskurs 4–6 medverkade. I resultatet av det analyserade materialet visade det sig att lärarnas mål med det undersökande arbetssättet var att det skulle främja intresse och nyfikenhet hos eleverna, samt stödja förståelsen för naturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier. Ett annat framträdande mål var att eleverna skulle utveckla sin färdighet att planera och genomföra undersökningar, samt utveckla ett kritiskt, systematiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Flera lärare beskrev också att de hade som ett mål att eleverna skulle ta ett med tiden gradvis ökat eget ansvar i att planera och göra val i genomförandet av undersökningar. Elevernas vana och förtrogenhet med arbetssättet i förhållande till lärarens förmåga att stötta och vara tillgänglig beskrevs som förutsättningar för att elevernas skulle kunna arbeta mer självständigt med planering och genomförande. Elevernas dokumentation beskrevs också som ett viktigt verktyg eller komplement för att stötta elevernas lärande och måluppfyllelsen i det undersökande arbetssättet. Samtidigt beskrevs vikten av att lärare synliggör och diskuterar dokumentationens syfte och utformning för att uppnå uppsatta mål med undersökande arbetssätt i NO-undervisningen.
57

"Kanske att man ska vara snäll mot naturen och inte ska den" : En studie om hur elever på olika sätt kan tolka innebörden av illustrationer i läromedel för naturorienterande ämnen. / "Maybe one should be kind to nature and not hurt it" : A studie of pupils interpretations of illustrations in teaching aids meant for science subjects.

Schunnesson, Annika January 2018 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att utveckla kunskap om hur elever på olika sätt kan förstå innebörden av illustrationer i läromedel ämnade för naturorienterande ämnen. En kvalitativ metod med samtalsliknande intervjuer genomfördes med nio elever i årskurs 4 för att samla deras uppfattningar om bilderna. Materialet bestod av sex bilder från två olika naturorienterande läromedel. Normteori har använts som analytiskt verktyg och i diskussionen berörs det socialkonstruktionistiska synsättet på hur tolkningar påverkas av både elevens erfarenheter och vad bilden förmedlar. Resultatet visade att de fanns tre olika sätt att tolka bildernas innebörd. Dessa tre var Normativa innebörder, Naturvetenskapliga innebörder och Personliga innebörder. Eleverna beskrev normer om relationen mellan människan och naturen, normer kopplat till genus och normer om viktig kunskap. Eleverna kunde även urskilja naturvetenskapliga processer i bilderna och göra personliga kopplingar där de relaterade dem till sig själv.
58

Barnlitteratur eller läromedel? : En kvantitativ studie om 4–6-lärares användning av barnlitteratur och läromedel i engelskundervisningen / Children’s literature or textbooks? : A quantitative study of grade 4-6 teachers’ use of children’s literature and textbooks

Hamid, Zaynab, Gullström Öhlin, Astrid January 2017 (has links)
Syftet med studien var dels att undersöka 4–6-lärares användning av läromedel och barnlitteratur i engelskundervisningen, dels att ta reda på om lärarna såg några fördelar med att använda barnlitteratur i engelskundervisningen. Dessutom genomfördes denna studie för att undersöka om det finns någon koppling mellan användandet av barnlitteratur och lärares utbildning, läsvanor och språkvanor. Data samlades in genom en enkätundersökning som besvarades av 4–6-lärare från flera kommuner i Sverige. Resultatet visade att majoriteten av informanterna använder barnlitteratur i någon utsträckning i engelskundervisningen och ser flera fördelar med det, såsom variation i undervisningen samt ökad motivation hos eleverna. Barnlitteratur i klassrummet används mest genom högläsning och självständig läsning. Dessa arbetssätt bidrar, enligt informanterna, till ökad läsförståelse och större ordförråd. För det mesta används barnlitteratur inte enbart utan som komplement till läromedel. Det går även att se kopplingar mellan lärares läs- och språkvanor och användningen av barnlitteratur. Undersökningen är av betydelse främst för blivande grundskollärare i engelska men kan även intressera verksamma grundskollärare som vill prova att använda barnlitteratur i undervisningen.
59

”Min mamma har inte råd att köpa krav - är det mitt fel då?” : Pedagogers upplevelser av att undervisa om ekologisk hållbarhet

Göransson, Kajsa January 2018 (has links)
Ekologisk hållbarhet är en av tre dimensioner i hållbar utveckling. Hållbar utvecklingär både en del av olika kursplaner samt en del i skolans värdegrund och uppdrag. Attkunna samtala och diskutera om ekologisk hållbarhet är också en del avkunskapskraven i biologi i årskurs 4-6. Tidigare forskning visar att det är komplexaområden och att det finns svårigheter med att få hållbar utveckling som ett perspektivsom genomsyrar skolan verksamhet. Studier visar att det finns oro bland unga förmiljöproblem och att elevers negativa känslor påverkar inlärningen ochförutsättningar för att skapa handlingskompetens. I undervisning om hållbarutveckling kan det finnas en risk för att skuldbelägga elever och att ansvaret flyttasfrån de vuxna till barnen. För att skapa förståelse för ekologiska samband behövskunskaper om naturen och där är utomhusundervisning och platsbaserat lärandebetydelsefulla delar. Elevernas känslor och värderingar för upplevelser utomhus ärviktiga för vilka kunskaper de inhämtar. Studien tar stöd i pragmatismen och Deweyssyn på kunskap och lärande. Syftet för studien är att undersöka pedagogersupplevelser av att undervisa om ekologisk hållbarhet och vilka framgångsfaktorer,svårigheter och möjligheter som de upplever. Data har samlats in genomsemistrukturerade intervjuer med fem pedagoger och har analyserats med enkvalitativ innehållsmetod där innehållet har kodats och kategoriserats och rör siginom fältet för grundad teori. Resultatet visar att det är viktigt att skapahandlingskompetens hos elever och att det är möjligt att göra genom att eleverna fåruppleva att deras val och agerande har betydelse. Elevernas egna engagemang är enmöjlighet och framgångsfaktor i undervisningen. Ett kritiskt förhållningssätt ärbetydelsefullt och därför behöver läraren också belysa komplexa frågor och diskuterasamhälleliga strukturer. Läraren behöver möta elever i deras oro för miljöproblem ochbedriva en hoppfull och lösningsinriktad undervisning. Det är också betydelsefullt attlärare finns och stöttar elevernas i deras oro. Att utgå från elevernas erfarenheter ärcentralt för att skapa engagemang och en förståelse för ekologisk hållbarhet. Vidare ärett platsbaserat lärande en framgångsfaktor där eleverna får möta naturen och skapaen relation till den och där läraren möjliggör positiva möten. Ett platsbaserat lärandeär också viktigt för att elever ska undersöka platser för att förstå samband i samhället.Det teoretiska och det praktiska bör kopplas samman, och det är centralt att upplevamed alla sinnen. Slutligen visar resultatet att skolans organisation och framföralltlärarens personliga intresse och engagemang är centralt för hur undervisningen ser utoch vilka kunskaper och perspektiv som lyfts i undervisningen.
60

Hur introduceras begrepp inom naturvetenskapen? : En studie om hur lärare arbetar med att introducera nya naturvetenskapliga begrepp för elever.

Örnered, Anna January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare arbetar med att introducera naturvetenskapliga begrepp samt hur lärare beskriver sin utformning av denna undervisning. Detta undersöks med hjälp av en kvalitativ studie med observationer i årskurs 4, 5 och 6 samt genom intervjuer med lärare som undervisat på de lektioner som observerats. För att elever ska kunna utveckla sin begreppsliga förståelse krävs att elever lär sig innebörden av ett naturvetenskapligt begrepp samt hur dessa begrepp kan knytas till ett sammanhang. För att hjälpa elever utveckla sin begreppsförståelse krävs att eleverna exponeras för dessa begrepp och får en fördjupad förståelse för begreppet. Arbetet med att introducera de naturvetenskapliga begreppen blir således en viktig del i en lärares arbete inom naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar att de två lärare som deltagit i studien till största del undervisar på ett sätt som forskning visat vara gynnsamt för elevernas utveckling av förståelsen för naturvetenskapliga begrepp. Det framkom att lärarna i huvudsak var eniga om att det sociala samspelet i klassrummet är viktigt för elevernas inlärning samt att eleverna måste få möjlighet att exponeras för de naturvetenskapliga begreppen med hjälp av olika medier.

Page generated in 0.039 seconds