Den här studiens syfte är att belysa de matematiska argument som blir synliga i matematikundervisningen i en årskurs 6 samt beskriva hur sociala och sociomatematiska normer inverkar på synliggörandet av matematiska argument. Detta har gjorts genom observation av fyra lektioner där data har bevarats med hjälp av löpande protokoll i kombination med ljudinspelning av elevers arbete i par. Data har analyserats genom att kombinera Toulmins modell för beskrivning av argument (Toulmin, 2003) med teorin om sociala och sociomatematiska normer i matematikklassrummet (Yackel &amp; Cobb, 1996). Resultatet visar att rikligt med kommunikation fokuserad kring det matematiska innehållet förs i klassrummet. Däremot blir matematiska argument sällan synliga och istället är det lärarens ord som används för att verifiera lösningar. Undervisningen fokuserar på uträkningar och svar som produkter av matematiken istället för att fokusera på de matematiska processer som har lett fram dit. Som helhet har de sociala och sociomatematiska normerna i den observerade klassen en hindrande inverkan på synliggörandet av matematiska argument. Slutsatsen är att riklig kommunikation med relevant innehåll inte garanterar att matematiska argument blir synliga. Istället är sociala och sociomatematiska normers inverkan stark och det är avgörande på vilket sätt innehållet behandlas i kommunikationen. / <p>Matematik</p>

Syfte med denna studie är att undersöka hur genus, etnicitet och familjekonstellationer framställs i tre utvalda matematikläromedel i grundskolans årskurs 6 och konkretiseras genom två frågeställningar: Vilken fördelning av genus, etnicitet och familjekonstellationer finns i de tre utvalda matematikböckerna? samt Hur framställs genus, etnicitet och familjekonstellationer i de tre utvalda matematikböckerna?. Studien utgår från ett normkritiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv där en läromedelsanalys av bild och text från de två första kapitlen i matematikläroböckerna Matematik Alfa, Matte Direkt Borgen 6A samt Mera Favorit Matematik 6A har granskats. Med hjälp av olika kodningsschema har en kvantitativ innehållsanalys använts för att genomföra läromedelsanalysen. Av tidigare forskning som presenteras i studien betonas att manligt genus får mer utrymme i läroböcker, samt att den västerländska normen är dominerande i läroböcker. Tidigare forskning visar även på att kärnfamiljen utgår från den traditionella heteronormativa familjen och andra familjekonstellationer ges lite utrymme. Studiens resultat visar på att i de granskade matematikläroböckerna råder det en någorlunda jämn fördelning i framställning mellan manligt och kvinnligt genus. I framställningen porträtteras genus utifrån stereotyper, men det förekommer normbrytande mönster. Vad som även framkom var att matematik generellt utgår från en mansnorm. I resultatet framhävs den västerländska normen som dominerande, och porträtteras genom en stereotypisk bild med ljus hy och ljust hår. Den icke-västerländska etniciteten framställs som annorlunda med mörk hy och mörkt hår. Avslutningsvis visar resultatet att familjeidealet utgår från en västerländsk heterogen kärnfamilj.

Denna studie handlar om att studera idrottslärares uppfattningar om betygssättningen och kunskapskraven i ämnet Idrott och hälsa i årskurs 6. Vidare fokuserar studien på vilka uppfattningar som finns bland respondenterna gällande för- och nackdelar med betyg i årskurs 6 samt vad som kännetecknar en hög- respektive lågpresterande elev inom Idrott och hälsa. All empiri har samlats in genom telefonintervjuer där samtliga respondenter är behöriga idrottslärare som har betygsatt elever i årskurs 6. Lärarnas uppfattningar har analyserats utifrån den fenomenografiska teorin. Resultaten i studien visar att det råder delade meningar om betygssättning i årskurs 6 i Idrott och hälsa. Vissa lärare anser att elever i årskurs 6 är för unga för att få betyg och att betyg kan ha en negativ påverkan på eleverna. Andra lärare ser positivt på betyg i årskurs 6 och menar att det skulle kunna vara fördelaktigt med betyg redan tidigare än årskurs 6. Resultaten visar även att majoriteten av de intervjuade idrottslärarna anser att kunskapskraven och dess värdeord är svårtolkade vilket leder till svårigheter i betygssättningen av elever. Det framkommer även att lärare har delade uppfattningar om vad som kännetecknar en hög- respektive lågpresterande elev inom ämnet Idrott och hälsa.

Studien är en läromedelsgranskning med syftet att undersöka problemlösningsuppgifter i Matte Direkt Borgen 6 och Prima Formula 6. Studien ämnade att undersöka hur uppgifterna i läromedlens problemlösningskapitel som var utformade för att ge eleverna möjligheten att välja metod själv.     Genom att utveckla ett ramverk som är uppbyggt efter tidigare forsknings nyckelbegrepp kunde studien granska problemlösningsuppgifterna under delen i valda läromedel.   Resultatet av läromedelsgranskningen visar att Prima Formula 6 hade betydligt fler problemlösningsuppgifter än Matte Direkt Borgen 6. Däremot ansågs uppgifterna i Matte Direkt Borgen 6 hålla en högre nivå av problemlösning än Prima Formula 6.    Slutsatsen som kan dras är att läromedlen är i linje med tidigare forskning. Det framkommer att det är bättre att använda läromedel med fler uppgifter på en högre nivå enligt studiens analysverktyg. Läromedlen främjar användningen av problemlösning i skolan samt i vardagen.

Denna studie granskar algebraiska ekvationer i årskurs 6. Dessutom undersöks hur en variation kan påverka elevernas framgångar i algebra utifrån variationsteorin. Studien har inspirerats av en Learning study. Studiens syfte är att kartlägga elever i årskurs 6 svårigheter inom algebraiska ekvationer genom en deltagande observation. Dessutom diskuteras de insatser som kan gynna elevernas framgångar. Syftet skapades till följd av att svenska elever inte når de bästa resultaten i algebra gentemot andra länder. Dessutom för att undervisningen har visats vara en faktor för elevernas lärande. Två frågeställningar skapades inför kartläggningen: Vilka svårigheter har elever i årskurs 6 inom algebraiska ekvationer? Hur kan en variation inom algebraiska ekvationer utveckla elever i årskurs 6 kunskaper? Resultatet visar att eleverna har viss osäkerhet att lösa ekvationer till följd av låg förståelse för likhetstecknets betydelse och dolda multiplikationstecken. Eleverna visade olika kunskapsnivåer genom att några hade större svårigheter och andra mindre. Dessutom visade det sig att en variation inom algebra leder till att eleverna kan upptäcka kritiska aspekter som är avgörande förindividens lärande. Däremot är slutsatsen att det stora problemet är att eleverna inte använder sig av algebra och inser när de faktiskt gynnas av det både tidsmässigt och för att nå en korrekt lösning.

Denna studie handlar om hur några nyanlända elever upplever den svenska skolan och bemötandet av pedagogerna. Mer specifikt undersöks hur informanterna som är nyanlända och som har ett annat modersmål än svenska eller talar flera språk upplever mötet med det svenska språket, skolan och kulturen. I studien används en kvalitativ metod där jag valt att intervjua sex nyanlända elever, som har gått i skolan i 1-3 år i Sverige och som idag går i åk 6. Intervjuerna ägde rum på en skola där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Många elever har bott i Sverige under en lång period men många är nyligen inflyttade.Resultatet visar att de nyanlända eleverna upplevt svårigheter kring mötet med det svenska språket när det gällt bland annat meningsbyggnad, detta på grund av att det enligt informanterna är stora skillnader på grammatiken i det svenska språket jämfört med den grammatik de har i sina modersmål. När det gäller undervisningen i skolan, har det funnits delade meningar hos informanterna, några menade till exempel att förberedelseklass var en mycket bra undervisningsform då de kunde känna en trygghet och tillhörighet till denna klass, men några menade tvärtom, att denna klass gjort att de känt sig utanför och att det skapat en ännu större klyfta mellan ”vi” och ”dem”. Samtliga informanter var enade om att de upplevt ett mycket vänligt och bra bemötande under den första perioden i skolan, men att de efter ett tag när pedagogerna har ”förväntat” sig att de lärt sig svenska har fått en helt annan attityd och bemötandet har varit mycket sämre och negativare.

Syftet med denna studie var att se om det går att påverka attityderna till ämnet matematik i positiv riktning hos elever med stort matematiskt kunnande genom ett matematikprojekt som ger utmaningar. Metoden bestod i att eleverna fick anmäla sig till projektet och fick en enkät innan projektet startade. Sedan följde åtta lektionspass i matematik och efter att dessa var slutförda fick eleverna fylla i en ny enkät. Resultatet visar helt klart en förändring i positiv riktning av elevernas attityder till matematikämnet. Enligt min uppfattning beror det positiva resultatet på bl.a. att eleverna fick vara med och påverka innehållet i undervisningen och matematikprojektet gav dem utmaningar. Dessutom arbetade de i mindre grupper med större möjlighet till lärartid och de som valt projektet var intresserade av matematik. Av detta kan man dra slutsatsen att även en mindre insats för elever med stort matematiskt kunnande kan leda till att dessa elevers attityder till matematikämnet kan öka i positiv riktning. Därför är det viktigt att även denna grupp av elever får utmaningar i matematik i eller utanför klassrumssituationen.

<p>Syftet med denna studie var att se om det går att påverka attityderna till ämnet matematik i positiv riktning hos elever med stort matematiskt kunnande genom ett matematikprojekt som ger utmaningar.</p><p>Metoden bestod i att eleverna fick anmäla sig till projektet och fick en enkät innan projektet startade. Sedan följde åtta lektionspass i matematik och efter att dessa var slutförda fick eleverna fylla i en ny enkät.</p><p>Resultatet visar helt klart en förändring i positiv riktning av elevernas attityder till matematikämnet.</p><p>Enligt min uppfattning beror det positiva resultatet på bl.a. att eleverna fick vara med och påverka innehållet i undervisningen och matematikprojektet gav dem utmaningar. Dessutom arbetade de i mindre grupper med större möjlighet till lärartid och de som valt projektet var intresserade av matematik.</p><p>Av detta kan man dra slutsatsen att även en mindre insats för elever med stort matematiskt kunnande kan leda till att dessa elevers attityder till matematikämnet kan öka i positiv riktning. Därför är det viktigt att även denna grupp av elever får utmaningar i matematik i eller utanför klassrumssituationen.</p>

The aim of this thesis is to study the teaching methods that provide the greatest learning effect for children in grades 6 in the subject of physics. One class was divided into three equal groups, each group was educated in a specific way. The three teaching methods that have been investigated are: film with reflection, laboratory work and traditional lecture- teaching. The research question of the study is: "Which method of three selected, causes the greatest understanding of the properties of air?”. To answer this question, the students performed a knowledge test, prior to and after the teaching sequences. The knowledge tests were compared between the groups and the result was that the film- and reflection group had learned significantly more than the other groups, in remarkably less time. This result differs from other research that shows that students get the most understanding through laboratory work in science. In general it probably requires a flexible teacher who sees each individual student and can adapt their teaching accordingly.

This study compares translation-based and communicative methods for the teaching of English vocabulary at primary (year 4-6) level in the Swedish state school system. The study aims to investigate which teaching method is the most effective when it comes to helping year 6 pupils with Swedish as their first language and Swedish as their second language to acquire and retain new items of English vocabulary. The empirical material examined in this study consists of results gathered during six separate vocabulary tests in two classes in a Swedish primary school. Three of the vocabulary tests were conducted in class 6A where vocabulary had been taught on a translation basis and the remainder of the vocabulary tests were conducted in class 6B which had a communicative teaching focus. The total number of pupils participating in the study was 30, comprising 15 pupils from class 6A and 15 pupils from class 6B. The study’s results show that class 6A, the class with translation- based teaching, achieved better results during all three vocabulary test then class 6B, the class with communicative teaching. The conclusion of this study is that translation-based teaching best helps pupils in year 6 with Swedish as their first language and students with Swedish as their second language to expand and maintain their English vocabulary.