Studien är en granskning av ett frisläppt nationellt delprov i matematik och ett läromedel för årskurs 6. Uppgifterna som granskas är muntliga uppgifter där eleverna ska diskutera och resonera. De granskas för att se hur muntliga uppgifter från läromedel och nationella prov är utformade samt om de kan främja ett lärande för elever med matematisk fallenhet. Uppgifterna är hämtade från Delprov A 16/ 17 för årskurs 6 och Favoritsidorna i Mera Favorit matematik 6A.För att svara på frågeställningarna användes ett analysverktyg vid granskningen avuppgifterna för att identifiera kriterier som kan främja ett lärande för elever med matematisk fallenhet. Med analysverktyget blev det synligt att det fanns uppgifter som kan främja lärandet för elever med matematisk fallenhet bland de granskade uppgifterna. För att svara på hur uppgifterna var utformade granskades uppgifternas beskrivning i läromedel och delprov.Resultatet av granskningen var att muntliga uppgifter var ofta utformade för en lekfull repetitionsträning i läromedlet och ett redovisande av kunskaper i Delprov A. Det fanns en uppgift i läromedlet och fyra uppgifter i Delprov A som kan främja lärandet för elever med matematisk fallenhet. Alla uppgifter bjöd in till en formativ möjlighet för läraren och för eleverna att träna sin resonemangsförmåga. Läromedlet saknade kriteriet tidigare kunskaper. Om läromedlets uppgifter används vid tillfällen då eleverna inte använt samma räknesätt nyligen uppfyller läromedlet tidigare kunskaper på alla uppgifter. Att använda sig av muntliga uppgifter kan vara en god idé för att variera undervisningsmetoden i klassrummet och främja lärandet för elever med matematisk fallenhet. För att vara säker på det sistnämnda bör uppgifterna granskas innan användning.

Läraren lektionsplanering och undervisning i matematik utgår ofta från elevernas läroböcker. Det är därför av stor vikt att läroböckerna håller en hög kvalitet för att säkra en god och likvärdig utbildning. Läromedlen vi valt att analysera genom en innehållsanalys är det finska läromedlet Mera Favorit Matematik, som baseras på finska undervisningsmetoder där undervisning i helklass och diskussioner ses som norm, vilket skiljer sig från den svenska undervisningen. Vi har även analyserat det svenska läromedlet Matematik Gamma som är ett nytt svenskt läromedel från förlaget Liber. De valda läromedlen riktar sig till årskurs 6 och undersöks mot det centrala innehållet i läroplanen utifrån de matematiska förmågorna i MCRF (Mathematical Competency Research Framework), som även fungerar som studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att samband och resonemangsförmågan är frekvent förekommande medan procedurförmågan och kommunikationsförmågan är de lägst förekommande i studien. Resultatet visar att varken Mera Favorit Matematik eller Matematik Gamma i sin helhet kan användas för att täcka de fem matematiska förmågorna i läroplanen för matematik. Slutsatsen av studien blir således att lärare behöver vara väl insatta i läroplanen och inte förlita sig på läromedlen i sin planering och undervisning, däremot kan de båda läromedlen kan fungera som en bra grund för undervisningen i matematik.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka känslor elever har kring klimatförändringar och ifall de känner hoppfullhet inför framtiden. Vi undersökte även hur eleverna upplever klimatundervisningen. De pågående klimatförändringarna är ett av mänsklighetens största hot vi står inför idag (IPCC, 2022). Den nuvarande situationen är oroväckande och det krävs omgående åtgärder. Det är därför av stor vikt att även den unga generationen har ett intresse och engagemang för frågor som rör klimatet. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs 6 genomförts som sedan analyserats genom en tematisk analys i sex steg. Resultaten från studien visar att eleverna anser klimatundervisningen som bristande då de saknar viss kunskap för individuella åtgärder samt att eleverna har svårt att minnas konkreta arbetsformer. Vidare fastställs att känslor som oro, ilska och sorg är vanligt förekommande bland eleverna. Vi möts även av uttryck som “det beror på”, “om vi tar oss samman”, “om vi inte gör något” och “om vi fortsätter såhär” när eleverna talar om framtiden vilket visar en medvetenhet om klimatförändringarna. Till sist konstateras att eleverna visar en relativt hoppfull syn på framtiden.

Tidigare forskning visar att matematikundervisningen i Sverige i stor utsträckning domineras av enskilt arbete i matematikboken där möjligheterna för att eleverna utveckla sin problemlösningsförmåga är begränsade. Problemlösning är en av de fem förmågorna som eleverna ska utveckla och även ta del av i det centrala innehållet i den gällande läroplanen för matematikämnet. Tidigare studier har fokuserat på problemlösning i läroböcker för högstadiet, men inte i läroböcker för mellanstadiet. Studiens syfte är att undersöka om problemlösningsuppgifterna i två vanligt förekommande matematikböcker, Matte Direkt. Borgen 6A och 6B (Carlsson, Liljegren & Picetti, 2013; 2012) och Mattespanarna 6A och 6B (Hernvald, Kryger, Persson & Zetterqvist, 2013), och det nationella provet som utförts år 2013 är tillräckligt underlag för betygssättning i årskurs 6. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och kodning granskades materialet utifrån de teoretiska utgångspunkterna ramfaktorteori och läroplansteori. Resultaten visade att problemlösningsuppgifterna i läromedlen och i det nationella provet inte räcker som underlag vid betygssättning i årskurs 6 hänvisat till läroplanens kunskapskrav i årskurs 6. För att betyg ska kunna sättas utifrån kunskapskraven krävs det att läromedlen och det nationella provet kompletteras med problemlösningsuppgifter där eleverna får möjligheten att beskriva tillvägagångssätt, resonera kring svarets rimlighet och ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.

Denna studie har sin utgångspunkt i elevers olika uppfattningar om matematik. Syftet med studien har varit att studera de olika uppfattningar som råder kring matematik bland elever hemmahörande i årskurs 1 respektive 6. Detta för att sedan uppmärksamma och belysa de likheter kontra skillnader som finns mellan uppfattningarna i dessa årskurser. För att fullborda syftet genomfördes intervjuer med tio elever från vardera årskurs. Det som framkom under intervjuerna kategoriserades sedan utifrån Sandahls (1997) modell (se tabell 1), vilket sammantaget lade grunden till jämförelsen mellan de båda årskurserna. Resultatet visade på att den uppfattning som var mest frekvent förekommande hos eleverna var att matematik endast innebär räkning. Detta utgjorde även den största likheten mellan de båda årskurserna. Vidare synliggjordes det även att majoriteten av de intervjuade eleverna besatt en positiv uppfattning om matematik. Utöver detta framkom det att den största skillnaden mellan årskurserna var att majoriteten av de yngre eleverna uppfattade att matematiken endast används i skolan, medan majoriteten av de äldre eleverna även uppfattade att matematiken används i vardagslivet.

Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för tankar dagens lärare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lärarna utför. Med detta som utgångspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkäter, för att kunna söka svar på våra frågeställningar. Vi intervjuade 3 lärare, som arbetar som matematiklärare i årskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lägger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lärarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara på en enkät, där frågor om elevernas tankar kring bedömning i matematik ställdes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgången hjälpte oss sedan att tolka vårt resultat. Resultatet av lärarintervjuerna, visade att lärarnas tankar om bedömningar är varierade, och att bedömningsarbetet både är summativt och formativt. I elevenkäterna framgick det att eleverna har blandade tankar om bedömning i matematik, men att de flesta upplever bedömningen som något positivt. Utifrån det resultat vi fick fram, drar vi slutsatsen att elevernas delaktighet i bedömningsprocessen genom individuell kommunikation med läraren samt via Unikum, är viktiga för vem eleverna anser att bedömningen är till för. Det framgår också att lärarnas upplägg av undervisning och bedömning påverkar elevernas tankar om vad, när, hur, och varför bedömning sker i matematik.

Den här uppsatsen tar upp vilken praktisk betydelse de nationella proven har haft för undervisningen tidigare år och hur lärare har kompenserat för de inställda nationella proven i årskurs 6, i år, på grund av pandemin Covid-19. Denna uppsats undersökte även hur likvärdighet har försäkrats när en sådan omfattande del av betygsunderlaget försvinner. Många av lärarna var positiva till de inställda nationella proven och ansåg sig kunna genomföra en likvärdig undervisning med hjälp av kompletteringsmaterialet från Skolverket samt det egna materialet som läraren hade samlat in under året. Många lärare var också positiva och såg förändringar som mindre arbetsbörda och firare undervisning på grund av de inställda nationella proven. En grupp av lärarna ansåg det motsatta med högre arbetsbörda och mera stress.

Matematikundervisningen i svensk skola har som uppgift att ge elever kunskap för att formulera och lösa problem. Matematikämnet är till sin art såväl kreativt som reflekterande och problemlösande.Undervisningen ska främja värderandet och användandet av olika strategier, metoder och resultat.Eleverna ska möta geometriska former och mönster och uppleva deras inneboende estetiska värden. Det har visat sig att matematikämnet är det ämne där undervisningsinnehållet till stor del utgår från tryckta läromedelsböcker. Matematikämnet är fortfarande ett så kallat ”tyst” ämne där diskussioner och möjlighet till differentiering genom inkludering saknas. Rika matematiska problem kan möjliggöra för en differentierad undervisning då de är utformade för att passa olika nivåer. De rika problemen är utmanande, har en låg ingångtröskel och ger alla en möjlighet att känna sig färdig meden uppgift. Denna studie undersöker uppgifter i tre läromedelsserier i matematik, avgränsat till området area inom geometri för årskurs 6. Indelning i kategorier har tillämpats såväl för studiens kvantitativa som kvalitativa delar. Resultatet visar att av de areauppgifter som läromedelsböckerna innehåller är det ytterst få som utgörs av rika matematiska problem. Resultatet visar också attmajoriteten av de rika matematiska problemen i läromedlen är av liknande karaktär. Samtliga läromedel i studien har dock som mål att erbjuda samma typ av matematiskt innehåll men på olika nivåer. Slutsatsen kan dras att läromedlen – åtminstone inom areaområdet – går miste om en del av de inkluderande och differentierande möjligheter som rika matematiska problem kan ge.

Syftet med studien är att jämföra elevproducerade berättande texter från nationella proven i svenska i årskurs 6 utifrån olika dimensioner av textanalys. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilar på är systemisk funktionell lingvistik, framtagen av Michael Halliday. Tidigare forskning som presenteras i studien visar bland annat att det finns ett visst samband mellan hög ordvariation och höga betyg samt mellan andelen sammansatta/långa ord och höga betyg, att andelen nominalfraser med bestämningar generellt ökar i takt med att elever blir äldre, att temaupprepning är den vanligaste formen av tematisk bindning samt att identitetbindning är den vanligaste formen av referensbindning i elevproducerade texter. Analysen vilar på 100 elevproducerade texter, där 25 texter utgörs av pojkar respektive flickor som fått betyget A eller B medan 25 texter utgörs av pojkar respektive flickor som fått betyget E. Texterna har analyserats utifrån analysingångarna ordvariation, sammansatta och korta/långa ord, nominalfraser med dess bestämningar, tematisk bindning samt referensbindning.   Studien kom bland annat fram till att texterna som bedömts med betyget A eller B hade en större ordvariation än texterna som bedömts med betyget E, att det fanns en viss skillnad av andelen sammansatta och långa ord mellan texter skrivna av pojkar och flickor, att andelen nominalfraser med pronominellt huvudord generellt var högre än andelen nominalfraser med bestämningar, att temaupprepning är den vanligaste formen av tematisk bindning samt att referensbindningen identitet är den vanligaste formen av referensbindningen i samtliga texter.

Resultaten från PISA undersökningen 2018, i relation till undersökningen som utfördes 2015, visar att elevernas attityd till läsning blivit allt mer negativ och att läsandet har minskat, särskilt bland elever i Sverige. Trots fortbildningar vad gäller att utveckla lärares didaktiska förhållningssätt för att skapa goda förutsättningar för elever att utvecklas till goda läsare, är det någonting som går fel i barnens möte med litteraturen i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs 6 beskriver sin upplevelse och uppfattning av litteraturundervisningen i ämnet svenska och vilka arbetssätt som eleverna anser har en positiv respektive negativ påverkan på deras motivation samt läsintresse. Studien utgår från självbestämmandeteorin och datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats.  Resultatet visar en variation av arbetssätt som elever uppskattar mer och mindre i litteraturundervisningen. Gemensamt för hur eleverna beskrev litteraturundervisningen var att valet av bok, läsmiljön, förtydligande av syftet med läsningen samt att meningsfulla uppgifter är avgörande för inställningen till aktiviteten. Det framkom att om betydelsen av skönlitteratur inte reflekteras i klassrummet, reflekteras värdet av läsningen inte heller hos eleverna, vilket i sin tur får konsekvenser för deras motivation. / Results from the PISA survey 2018, in relation to the survey conducted in 2015, show that students’ attitudes to reading have become increasingly negative and that reading has decreased, especially among students in Sweden. Despite continuous education in terms of developing teachers’ didactic approaches to create good conditions for everyone to develop into good readers, something goes wrong in the children’s encounter with the literature in school. The purpose of the study is to investigate how students in year 6 describe their experiences and perceptions of literature teaching in the Swedish subject and which working methods the students consider has a positive and negative impact on their motivation and interest in reading. The study is based on the self-determination theory and data collection was achieved through semi-structured interviews based on a qualitative approach.  The results show a variation of which working methods students appreciate in literature teaching. Common to how the students describe the literature teaching was that the choice of book, the reading environment, clarification of the purpose with the reading and that meaningful assignments are crucial for the attitude to the activity. The results indicate that if the importance of fiction is not reflected in the classroom, the value of reading is not reflected in the students either, which in turn affects their motivation.