Jag undersöker konceptet återanvändning av kod i samarbete med webbyrån Whitespace. Genom praktik på plats i Malmö ska jag arbeta med ett utvecklingsverktyg kallat Spacecraft som de inom byrån själva utvecklat. Konceptet bygger på en komponentbaserad arbetsmetod där det i Spacecraft som utvecklingsmiljö är möjligt att strukturera sin kod baserat på komponenter med dess tillhörande HTML, JavaScript, CSS, konfiguration, bilder etc. Metoden ska göra komponenter enklare att flytta och återanvända, tanken är att detta bland annat ska bidra till en både mer effektiv- och kvalitetssäkrad produktion. Främst kommer mitt arbetet att fokusera på distribution och arkitektur för komponenter samt anpassning av funktionalitet i Spacecraft.

An information system is something that evolves over time to enhance the company that is using it. The technology for building an information system is also evolving. New methods and new programming languages make system development easier. As new technology breaks ground and the demands of a company’s information system grow, the company will sooner or later get to a point where a change in the base of the system is necessary. Today a component-based framework is a common choice among companies. Our survey aims to find out what factors a company considers when they choose a new framework. Some of the factors we consider are how they affect the choice in the company, and if these same factors will influence the same choice in all companies. The results are based on a survey that we have done for six major companies. The results show that several factors affect the choice - independent or in combination with other factors. One of the most important factors is whether deeper knowledge about the framework can be acquired within the company or in the open market. It is also important that the supplier of the framework is reliable and well respected on the market. For guidance in these matters most companies turn to market forecasts from major IT research and advisory firms. We can also establish that the answers we got from the separate companies show large similarities concerning which factors they thought affected their choice the most.

Det blir allt mer vanligt förekommande att utvecklingen av applikationer sker enligt objektorienterade metoder, ofta som komponentbaserade applikationer. Samtidigt är användandet av traditionella relationsdatabaser fortfarande mycket utbrett. En kombination av komponentbaserad applikation och traditionell relationsdatabas har idag blivit vanlig. Här beskrivs en designstruktur som visar hur beteendet, vilket inte kan lagras i relationsdatabasen, bör tas om hand för att möjliggöra delad åtkomst samt återanvändning av programkoden. Beteendet implementeras som applikationens programkod i form av regler, beräkningar och operationer. Det har tagits i beaktning både hur uppdelningen av olika typer av beteende kan göras och var i systemet det bör implementeras, för att uppnå en generell lösning. För att underlätta framtagandet av applikationer med den framtagna designstrukturen, beskrivs de olika arbetsmoment som ingår. I lösningen används ett mellanlager med transaktionshanterare samt resurshanterare. Resultatet visar att designstrukturen fungerar för alla möjliga grundläggande konstruktioner som används i den beskrivna tekniken.

Allt för ofta händer det att systemutvecklingsprojekt misslyckas. Ofta beror dessa misslyckanden på att systemutvecklingsprocessens tidiga faser utförs bristfälligt. Genom att ta tillvara och återanvända information som uppkommit under tidigare utförda informationssystemutvecklingsprojekt, ökas chansen att nästa informationssystemutvecklingsprocess får ett bra resultat. En kravspecifikation som endast innehåller krav som måste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domän, går att tillämpa vid all informationssystemsutveckling inom denna specifika domän. För att denna kravspecifikation skall kunna användas på detta vis, krävs det att uppdateringar sker i denna allt eftersom aktuell domän förändras. Huvudsyftet med denna rapport är att presentera ett möjligt tillvägagångssätt för att skapa en kravspecifikation som endast innehåller krav som måste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domän. Denna rapport syftar även till att förklara vilka problem som kan uppkomma under framtagandet av en sådan kravspecifikation samt hur dessa problem kan reduceras. För att kunna framställa denna information, har bland annat en fallstudie på ett stort företag som egenutvecklar informationssystem utförts. I slutet av denna rapport presenteras en modell över ett rekommenderat tillvägagångssätt vid skapande av en kravspecifikation som endast innehåller krav som måste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domän. Denna modell är framställd med erfarenheter från den utförda fallstudien som grund.

Återanvändning av information utgår ifrån att bryta ner den informationen man planerar att återanvända i moduler som struktureras upp. Dessa moduler kan sedan användas för att bygga upp ny information till nya produkter. Genom att ha en organisation där avdelningarna arbetar nära varandra har man en möjlighet att förbättra återanvändningen och skapa ett system med både information och kunskapsutbyte. Genom planering kan man maximera möjligheterna och undvika flertalet hinder. Informationen skall vara välstrukturerad med en vald målgrupp för att lättare kunna återanvändas. Produkten har en betydande roll i återanvändning där enklare produkter är av mindre behov av strukturering än komplexa. Informationen är inte styrs av om produkten är en fysisk eller digital produkt utan de båda påverkas efter samma faktorer. All återanvändning påverkas av företagets huvudmål för införandet och påverkas av marknaden samt företagets ekonomiska situation. Det finns ingen klar lösning för återanvändning utan det måste anpassas till de unika förhållandena i det aktuella fallet.

Bakgrund och problem: I Sverige köper varje person cirka 12,5 kilo kläder årligen, varav cirka 8 kilo slängs. Idag tillverkas en stor mängd kläder av dålig kvalité som dessutom inte håller särskilt länge. Modebranschen genomsyras av linjär ekonomi som inte tar hänsyn till att materialanvändning görs utifrån ett hållbart sätt. Branschen anses även vara den näst mest destruktiva industrin. De flesta klädföretag har särskilda sektioner på sina hemsidor där läsare har möjlighet att ta del av företagens hållbarhetsarbeten, hållbarhetsrapporter etc. Det vi frågar oss är om de beskrivna strategierna och anvisningar om hållbarhet faktiskt motsvarar det dagliga arbetet som utförs. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse av hur klädbutiker arbetar med hållbarhet. Vi vill undersöka hur klädbutiker följer uttalade hållbarhetsstrategier. Metod: I den här studien har vi använt oss av en abduktiv metod med en kvalitativ ansats. Vi har samlat in teoretiskt material som sedan sorterades och bearbetades. Därefter tog vi kontakt med klädbutiker, läste på om deras miljö- och hållbarhetsarbete och genomförde intervjuer med dem. Det empiriska materialet vi fick fram var till hjälp för att avslutningsvis kunna komplettera den teoretiska referensramen. Slutsats: De största miljö- och hållbarhetsinsatserna som enskilda butikerna vidtar är återvinning och återanvändning av kläder. Samtliga butiker arbetar även med allmänna miljövänliga handlingar som att källsortera samt vara sparsam med användning av resurser. För att det dagliga arbetet ska kunna ligga i linje med uttalade hållbarhetsstrategier gör enskilda butiker insatser i den mån som är möjligt för dem. Det är insatser som att ta betalt för påsar, sortering, ansvarsfull resurshantering, återvinning. De insatserna bestäms och är influerade av ledningen och det är butikschefens uppgift att se till att det förverkligas.

Megalithic tombs that originally date back to the early to mid-neolithic are the oldest preserved monument that can be found in Scandinavia. The act of raising big stone structures for the dead shows that the monuments where build to last through time. Prehistoric people from different time periods have reused these monuments on different locations all over Europe. This paper focuses on the monuments in Sweden and it shows that the reuse of megalithic monuments appears in all regions where these monuments can be found. The different reasons to why people wanted to reuse these monuments are also discussed. The paper proposes that the reasons are religious and political. Political the monuments can give inheritance rights which granted land rights among other things.

Betong är en stor miljöbov eftersom tillverkning av betong orsakar mer än halva klimatpåverkan som sker i byggprocessen. Konstruktioner är en stor bov av energiförbrukningen. Under 2016 i Sverige konsumerades totalt 333 TWh där bygg- och fastighetssektorn stod för 37% vilket är 132 TWh. Betong är ett av världens mest använda konstruktionsmaterial och vid framställningen krävs det rent vatten vilket är ett problem då grundvattennivåerna ligger under det normala i Sverige. Hela 9% av industrivattnet användes till betongproduktionen 2012. Ett annat problem som uppstått är att rivnings- och konstruktionsavfall produceras i stora mängder. Till exempel i Nederländerna produceras 15 miljoner ton rivnings- och konstruktionsavfall per år. Denna mängd skulle kunna användas till en 25 mil lång motorväg som är 20 m bred och 2 meter tjock med 6 körbanor, detta är enorma mängder för ett litet land som Nederländerna.  Syftet med arbetet är att undersöka var en tvåfacksbalk i betong med befintlig armering kan delas mest fördelaktigt med hänsyn till bärförmåga och livslängd, för att sedan kunna användas som en enfacksbalk i nästa byggnad. Undersökningar av balkar ska utföras för att veta var balken mest fördelaktigt kan delas för att ha så hög bärförmåga som möjligt men samtidigt ha en lång livslängd. Undersökningen består av beräkningar och kontroller av befintlig armering i balken, för att se om möljligheten finns att återanvända balken med hänsyn till bärförmåga och livslängd. Pelare ska även undersökas var dem mest fördelaktigt kan delas och om det finns möjlighet att återanvända dem. Pelarna som undersöks är en fast inspända pelare i båda ändar och ska sedan användas som fritt upplagda i båda ändar. Undersökningen består av att beräkna pelarens bärförmåga och livslängd för att i nästa byggnad ha så hög bärförmåga som möjligt men samtidigt en lång livslängd samt att den ska få en användbar längd.

Boländerna är ett äldre industriområde i sydöstra Uppsala som ska omvandlas till en ny stadsdel. Med detta har frågan om utnyttjande av redan befintliga byggnadsmaterial i området uppmärksammats. Denna rapport har tagits fram på Uppsala kommuns och STUNS energi:s begäran för att ge förslag på åtgärder för en hög återvinningsgrad vid byggandet av främre Boländerna.  Med hjälp av tekniska beskrivningar bestämdes materialvolymerna av byggmaterialen betong, gips, tegel, trä och stål i fem byggnader i det blivande rivningsområdet. Litteraturstudier gav information om materialen och dagens återvinningsprocesser samt data från livscykelanalyser för de fem olika byggnadsmaterialen. En hållbarhetsmodell konstruerades med kriterier för att kunna jämföra de olika materialen. Denna modell användes som underlag vid bedömningen av huruvida återvinning och återanvändning av de olika materialen var miljömässigt lönsamt och hållbart. I hållbarhetsmodellen ingick även kostnader som ett kriterium. Resultatet visade att återvinning av samtliga material kan leda till miljöbesparingar. Stål visade sig ha hög klimatpåverkan både vid nyproduktion och återvinning, men enligt modellen var återvinning av materialet ändå fördelaktigt utifrån ett miljöperspektiv. Återvinning av trä respektive återanvändning av tegel visade mest hållbara resultat för alla kriterier i modellen utom kostnaden. I rapporten presenteras också ett urval av studier som kan bli relevanta för att i framtiden ytterligare öka återvinnings- eller återanvändningsgraden av materialen. Exempelvis en ny återvinningsteknik för betong som kan användas på rivningsplatsen vid namn Concrete to Cement and Aggregate (C2CA). I studien undersöktes även åtgärder för att minska klimatpåverkan vid bygg- och rivningsprojekt i Uppsala kommun. Det framkom att materialinventering, noggrann planering av avfallshantering och transport samt tydliga styrmedel och miljöcertifieringar kan bidra till ett ökat fokus på hållbarhet inom byggbranschen och därmed minska dess klimatpåverkan.

Vagabond Shoemakers is one of Europe’s leading design companies within the footwear industry. In the summer of 2019, the project group contacted the company to investigate the possibility to execute an innovation- and development project together. The project would turn into so much more, it would become the beginning of a sustainability work which would lead into a modular shoe for a sustainable future. The sustainability issues within the footwear industry are today bigger than the choice of sustainable materials. There is no good way of recycling or reusing shoes since there is no effective way of separating glue, textiles and rubber form each other. It was from this problem that the foundation of the project was created, is there a possibility to construct a modular shoe? A shoe from the constructions design to facilitate recycling and reuse, through the ability to efficiently separate the parts from each other. Together with Vagabond Shoemakers we would create the foundation of the future footwear industry. A product that would be called Klick-Skon based on the projects Klick-Concept. A product designed to meet the sustainability issues; the result came to be a modular shoe for a sustainable future.