Ett växande problem i världen idag är att nå en hållbar matproduktion. Världens befolkning växer stadigt och miljontals människor lever på gränsen till svält. Fosfor är en icke-förnyelsebar resurs på jorden och ett av de näringsämnen jorden behöver för att ge bra avkastning. Fosfor förekommer i alla växter, djur och människor och kan återvinnas av naturen på egen hand. Ibland när människor och den moderna teknologin påverkar den naturliga cykeln så förändras den till ett öppet system där resurser överutnyttjas. I den här uppsatsen har fyra fallstudier från Sverige, Ghana, Thailand och Zimbabwe jämförts med fokus på hur organiskt hushållsavfall hanteras i de olika länderna. Resultatet visar inte på några större skillnader mellan utvecklingsländer och industrialiserade länder, vilket kan bero på tillgänglig data. Alla länder i studien har förutsättningar att använda sig av olika återvinningsmetoder av organiskt avfall, både med och utan exkrementer. Genom att använda olika tekniska lösningar, som exempelvis rötning och olika typer av kompostering, kan förlusterna av fosfor minskas ordentligt. Ofta kostar teknik och den nödvändiga kunskapen pengar, men i många fall kan återvinning av organiskt avfall vara en ekonomisk vinst då mindre kemiska gödningsmedel behöver importeras. För att nå en hållbar matproduktion bör fosfor från alla olika utflöden användas; organiskt avfall (från kök och trädgård), avloppsvatten (från bad, kök och tvätt), och från exkrementer (urin och fekalier). / Sustainable food production is an important issue in a world with a rapidly growing population and millions of people living on the verge of starvation. Phosphorus is a non-renewable resource and one of the nutrients needed for soil to give good crop outcomes. Phosphorus is essential to all plants, animals and humans, and can be recycled by nature itself within the phosphorus cycle. Problems could arise when humans and modern technology interfere with this cycle and turn it into an open-ended system. In this thesis four case studies from Sweden, Ghana, Thailand and Zimbabwe are compared with focus on how organic waste is handled in the different countries. There results show no big differences between developing and developed countries. This might depend on the data used for the study. All countries show potential for using different recycling methods to increase the reuse of organic waste, both including and excluding excreta, but lacks technology and knowledge. By using technology, for example anaerobic digestion or composting, phosphorus losses could be reduced substantially. Technology costs money and needs knowledge, but in many cases these costs could probably be offset by not needing chemical fertilizers, or less of these. To reach a sustainable food production, phosphorus from all outflows needs to be considered for reuse: solid organic waste (food waste and garden waste), greywater (water from kitchen, bath and laundry) and excreta (urine and faeces).

Textilindustrin utgör idag 37% av den totala industrin i Europa, en industri som klassas som en utav de mest miljöförstörande av alla industrier där den år 2015 släppte ut 1.2 miljarder ton koldioxid. En utav anledningarna till detta är de många miljöfarliga processer som ingår i den textila värdekedjan från en jungfruresurs till ett färdigt plagg. Dessa processer består av en extrem vattenanvändning som gör att 50% av det vattnet som använts inte kan återanvändas, utvinning och upptagning av olja, transporter världen över med båt, bilar och flygplan samt användning av ej förnybar energi i produktion. Trender kommer och går snabbare än vanligt i dagens modebransch och konsumenterna önskar att haka på dessa trender och shoppar allt mer. Att ett plagg då går igenom alla dessa miljöförstörande processer som skadar vår miljö för att användas en kort tid av en konsument och sen kasseras för att en ny trend har vuxit fram och nya plagg skall inhandlas. Textilföretag idag har insett att en förändring i hur de produktutvecklar måste ske för att minska miljöpåverkan som textilindustrin gör idag. Detta arbete består av en litteraturstudie samt en observation av ett fallföretaget. Litteraturstudien behandlar ämnet cirkulär ekonomi och dess sub-koncept. Observationen av fallföretaget består av intervjuer med utvalda personer i nyckelroller hos fallföretaget samt en undersökning av fallföretagets designunderlag. Resultatet visar hur fallföretaget produktutvecklar idag som senare jämförs i diskussionen där även de åtgärder som fallföretaget bör göra för att produktutveckla efter en cirkulär modell presenteras. / The textile industry today accounts for 37% of the total industry in Europe, an industry which is classified as one of the most environmentally damaging of all industries where in 2015 it released 1.2 billion tonnes of carbon dioxide. One of the reasons for this is the many environmentally hazardous processes that are part of the textile value chain from a maiden resource to a finished garment. These processes consist of an extreme use of water which means that 50% of the water used cannot be reused, extraction and uptake of oil, transports worldwide by boat, cars and aircraft and the use of non-renewable energy in production. Trends come and go faster than usual in today's fashion industry and consumers want to follow these trends and as a result, shop ever more. That a garment then goes through all these environmentally destructive processes that damage our environment for being used for a short time by a consumer and then discarded for a new trend has emerged and new garments have to be purchased. Textile companies today have realized that a change in how they develop products must be done to reduce the environmental impact that the textile industry is doing today. This work consists of a literature study and an observation of a case company. The literature study deals with the topic of circular economy and its sub-concept. The observation of the case company consists of interviews with selected persons in key roles of the case company and an examination of the case company´s tech-packs. The result shows how the case company is developing products today, which are later compared in the discussion where also the measures that the case company should take to product develop by a circular model.

Sammanfattning Syftet med studien är att bidra med insikter i förskoleverksamhetens arbetssätt gällande hållbar utveckling, med fokus på återanvändning av källsorteringsmaterial. Studiens syfte undersöks genom tre frågeställningar som lyder, hur ser förskollärare på återanvändandet av källsorteringsmaterial? Hur arbetar förskollärare med återanvändning? Vilka kunskaper anser förskollärarna att barnen får med sig genom arbetet med återanvändning? Metoden som används i studien är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare tillhörande olika förskolor i Mellansverige. Tre av förskolorna i studien har ett specifikt fokus på hållbar utveckling. Intervjuerna i studien innehöll 12 frågor som svarade på studiens frågeställningar. Resultatet i studien visade att majoriteten av förskollärarna lyfter att arbetet med återanvändning av källsorteringsmaterial är ett bra sätt för att inkludera barnen och skapa medvetenhet gällande hållbarhet. Förskollärarna lyfter att återanvändning av källsorteringsmaterial är ett pågående arbete vilket är miljövänligt, ekonomiskt och används främst i skapande och konstruktion. Återvinning är även ett begrepp som kopplas samman med återanvändningen. Under skräpplockardagar på förskolorna tar man vara på skräpet genom att återanvända eller återvinna det hävdar förskollärarna. Resultatet återanvändning visar positiva effekter på förskollärarnas och barnens kunskapande samt meningsskapande, framförallt som grund för en hållbar framtid. Majoriteten av förskollärarna poängterar att barnen lär sig att ta ställning och agera för en hållbar framtid genom att arbeta med återanvändning i förskolan. Eftersom det har gjorts fler tidigare forskningar gällande återvinning i förskolan ur ett hållbarhetsperspektiv, kan den här studien bidra till djupare vetskap angående återanvändning i förskolan ur ett hållbarhetsperspektiv. / Abstract  The purpose of the study is to provide insights into the preschool teachers’ working methods regarding sustainable development, with focus on reuse of source sorting materials. The method used in the study is interviews which included six preschool teachers from different preschools in Central of Sweden. Three of the preschools have a specific focus on sustainable development, while the other three did not. The interviews contained 12 questions that answered the purpose of the study. The results showed that the majority of preschool teachers considered that their working methods regarding reuse is a great way to include children and create awareness of sustainability. The preschool teachers emphasize that the reuse of source sorting material is a great way of working, which is environmentally and economical friendly. Results showed that source sorting materials is mainly used in children’s creation and constructions. Recycling is also a concept that is linked to reuse. Debris is turned to advantage by being reused or recycled, according to the majority of preschool teachers. The result of reusing has a positive effect on preschool teachers and children's knowledge for a sustainable future. The majority of preschool teachers considered that children learn to take a stand and act for a sustainable future by working with reusing. Since more studies have been done about recycling in preschool from a sustainability perspective, can this study contribute to a deeper knowledge about reuse in preschool from a sustainability perspective.

I dagsläget transporteras stora mängder schaktmassor till deponier istället för att återanvändas för ändamål i projekt. Detta är på grund av att det är svårt att avgöra vilka massor som är godtagbara för återanvändning enligt lagsstiftningen. Lagstiftningen och kraven är juridiskt komplexa och leder i många fall till missförstånd. Syftet med denna rapport är att få en inblick i hur det arbetas med återanvändningen av schaktmassor ur ett hållbarhetsperspektiv i olika kommuner samt hur lagstiftningen påverkar återanvändningen av schaktmassor. För att undersöka detta har intervjuer med tre mindre kommuner samt en litteraturstudie genomförts och bidragit till att få en djupare inblick i problematiken. Byggledningssidan upplever att lagstiftningen är komplex vilket leder till att många projektledare/ byggledare väljer att inte återanvända schaktmassor. Byggledningssidan får oftast stöd och hjälp av miljöenheterna på kommunerna när det gäller frågor som berör återanvändning av schaktmassor men även när det gäller de olika kraven som finns i miljöbalken. Miljöenheten i samtliga kommuner är mer insatta i lagstiftningen men flera av dem upplever problem med tillgång till information och kommunikation mellan olika avdelningar och projekt inom kommunerna. Samtliga respondenter anser att en tydligare lagstiftning hade möjliggjort en ökning av återanvändningen av schaktmassor. De huvudsakliga slutsatserna som rapporten presenterar är att bristen på kommunikation är en bidragande faktor till att schaktmassor inte återanvänds samt att lagstiftningen försvårar arbetet med återanvändningen av schaktmassor. En begräsning i arbetet är att enbart tre mindre kommuner har undersökts. / At present, large quantities of excavated masses are transported to landfills instead of being reused for purposes in projects. This is because it is difficult to determine which masses are acceptable for reuse under the legislation. The legislation and requirements are legally complex and, in many cases, lead to misunderstandings. The purpose of this report is to gain an insight into how the reuse of excavated masses is worked on from a sustainability perspective in different municipalities and how the legislation affects the reuse of excavated masses. To investigate this, interviews with three smaller municipalities and a literature review were conducted and contributed to gaining a deeper insight into the problem. The construction management side feels that the legislation is complex, which leads to many project managers and construction managers choosing not to reuse excavated masses. The construction management department usually receives support and help from the environmental units with regards to issues concerning the reuse of excavated masses. Additionally, they acquire assistance with regard to the various requirements contained in the Environmental Code. The environmental unit in all communities is more familiar with the legislation, but several of them have experienced problems.These include access to information, communication between different departments as well as differences within projects of the community. All respondents believe that clearer legislation would have made it possible to increase the reuse of excavated masses.The main conclusions presented by the report are, that the lack of communication is a contributing factor to the fact that, excavated masses are not reused and that the legislation complicates the work with the reuse of excavated masses. A limitation in the work is that only three smaller municipalities have been examined.

Verksamheter spenderar mycket resurser i sina kunskapshanterings processer. Syftet med knowledge management är att sprida kunskap och integrera den över specifika team-gränser. Komponentbaserad utveckling kan ses som en strategi inom knowledge management, som innebär att delar av kod kan återanvändas och leda till ökad kvalité och minskad utvecklingstid. För att förstå hur knowledge management inom komponentbaserad utveckling kan möjliggöras kommer arbetssättet beskrivas, samt redogöra barriärer och framgångsfaktorer. Studien är genomförd hos ett fallföretag inom försvarsindustrin, och har till syfte att belysa barriärer och incitament för kunskapsspridning som mjukvaruutvecklare upplever vid komponentbaserad utveckling inom inbyggda system. För att besvara syftet har följande frågeställning tagits fram:   Vilka barriärer och incitament för kunskapsöverföring upplever mjukvaruutvecklare vid framtagning av återanvändbara  komponenter?   Teorier som tillämpades för att uppnå syftet med studien var Boundary Object theory samt Affordance theory. Affordance theory har använts för att belysa hur mjukvaruutvecklare upplever vilka potentialer som komponentbaserad utveckling erbjuder dem, och Boundary Object theory ska belysa hur kunskap kan agera som ett gränsobjekt. För studien valdes en deduktiv ansats, där data samlades in genom tillämpning av en kvalitativ metod och utförandfet av semistrukturerade intervjuer. Resultatet innehåller beskrivningar av den aktuella arbetsprocessen, befogenhet för beslutfattande, koordination mellan projektteamen och standardisering, samt en beskrivning av ägarskap av återanvändbara komponenter i nuläget.   När resultatet ställdes mot de teoretiska ramverken, påvisade Boundary Object theory att både existerande och icke existerande mjukvarukomponenter ses som gränsobjekt. Samt belysa de gränser som uppstår vid delning av kunskap mellan projektteam. Affordance teorin tydliggjorde att olika faktorer såsom utvecklarnas tid på företaget, tidigare erfarenheter och projektsituation skapade en skild syn av de potentialer som återanvändbara komponenterna erbjuder. Kombinationen av de båda teorierna kan ge en förklaring för hur gränserna mellan projekten kan uppstå och hur dessa kan bryta ner gränserna igen. Studien resulterade i att identifiera de barriärer som finns för att dela med sig av kunskapen. I diskussionsavsnittet diskuteras de barriärer som framkommit i resultatkapitlet och ställs mot tidigare forskning för att identifiera möjliga lösningsförslag. Studien påvisar barriärer inom ledningens deltagande och stöd, avsaknaden av ägarskap, bristen på mötes forum för att diskutera återanvändbara komponenter, minskad kommunikation som en barriär för kunskapsöverföring, avsaknad av dokumentation som beskriver komponenten. Utifrån de identifierade barriärer kan en knowledge mangement strategi utformas som tar hänsyn till hur kunskap överförs mellan utvecklarna och varför barriärerna uppstår.

Under de senaste decennierna har textilindustrin bevittnat en ökad medvetenhet gällandehållbarhet. Redan 2010 nämner Karl-Johan Persson, före detta VD för H&M, att hållbarhet är en naturlig del av att göra affärer i en globaliserad värld (H&M 2010). Trots att detta uttalades redan för ett decennium sedan, kan det än idag ifrågasättas ifall textilindustrin verkligen har utvecklat någon realistisk lösning. Allt fler så kallade "hållbara affärsmodeller “tillkommer inom modebranschen, men tyvärr kan ordet "hållbarhet" ibland användas som ett generellt container begrepp utan att betona de faktiska aspekterna som hållbarhet inkluderar(Van Weele 2014). Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka svenskaproduktutvecklande företag och analysera dess bakomliggande motiv, implementeringsprocesser och genererade effekter som kan ses vid användning avhållbarhetsaktiviteterna återvinning (recycle), återanvändning (reuse) och Life CycleAssessment (LCA). Följaktligen ämnar studien till att skapa en djupare förståelse för länken mellan företags existerande affärsmodell och valda hållbarhetsaktiviter. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats, där studiens empiriska information samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med svenskaproduktutvecklande företag. Avsikten är således att forma sammanhängande tolkningar av studiens insamlade data för att därigenom skapa ett resultat som kan användas praktiskt i vidare studier och aktiviteter inom området. Studiens resultatet tyder på att företagens motiv kan kategoriseras inom de tre fundamentenligt modellen Triple Bottom Line; (1) ekonomiskt, (2) socialt och (3) miljömässigt. Ytterligare kategorisering sågs för (4) motiv avseende varumärke. Vidare kan det konstaterasatt olika hållbarhetsaktiviteter kräver olika implementeringar, samt att inga stora åtgärder i dagsläget har skett inom företagens befintliga affärsmodeller under implementering. Följaktligen, efter implementering av vald hållbarhetsaktivitet, har ekonomiska, sociala, miljömässiga samt effekter avseende varumärket uppstått. Vidare visar studien att hållbarhetsaktiviteter eventuellt bör implementeras och prioriteras olika utifrån verksambransch. Det är därmed av rekommendation för praktiker inom arbets- och sportbranschen att fokusera på LCA, då studiens empiri har konstaterat att återvinning och återanvändning inte är lämplig för dessa produktkategorier. Det kan även rekommenderas att modebranschen prioriterar återanvändning före återvinning. Dels på grund av att återvunna plagg ofta har en kortare livscykel beroende på sämre kvalitet, men även på grund av att det är en meravancerad hållbarhetsaktivitet i jämförelse med återanvändning. Slutligen kan denna studiedra kopplingen att det blir betydligt viktigare att utföra en LCA på produkter som ej kan återanvändas eller återvinnas. / In recent decades, the textile industry has witnessed an increased awareness of sustainability. Already in 2010, Karl-Johan Persson, former CEO of H&M, mentioned that sustainability is a natural part of doing business in a globalized world (H&M 2010). Although this was stated a decade ago, it can still be questioned today if the textile industry has really developed any realistic solution. More and more so-called "sustainable business models" are emerging within the industry, but unfortunately the word "sustainability" can sometimes be used as a general container concept without emphasizing the actual aspects that sustainability includes(Van Weele 2014). The purpose of this study is therefore to investigate Swedish product development companies and analyze its underlying motives, implementation processes and generated effects that can be seen when using the sustainability activities recycling, reuse and Life Cycle Assessment (LCA). Accordingly, the study aims to create a deeper understanding of the link between existing business models and selected sustainability activities, which is required in previous research. To answer the study's research questions, a qualitative research strategy was applied, in which the study's empirical information was collected through various semi-structured interviews with Swedish product development companies. The intention is therefore to try to implement coherent interpretations of the study's collected data, in order to obtain a result that can be practically used in further studies and activities in the field. According to the study's results, the companies' motives can be categorized into the three foundations according to the Triple Bottom Line model; (1) economically, (2) socially and(3) environmentally. Further categorization was seen for (4) trademark motifs. Furthermore, it can be noted that different sustainability activities require different implementations, and that no major measures have been taken within the companies' existing business models during implementation. After implementation of a chosen sustainability activity, economic, social, and environmental effects regarding the brand have arisen. Finally, the study considers that sustainability activities should be implemented and prioritized differently based on industry. It is therefore a recommendation for practitioners in the work and sports industry to focus on LCA, as the study's empirical findings have found that recycling and reuse are not suitable for these product categories. Furthermore, it is recommended that the fashion industry prioritize reuse before recycling. Partly because recycled garments often have a shorter life cycle due to poorer quality, but also because it is a more advanced sustainability activity compared to reuse. As a result, this study can draw the link that it becomes significantly more important to perform a LCA on products that cannot be reused or recycled. The thesis will be given in Swedish.

The empirical focus of this study is the contemporary transition of the industrial area Koppardalen, situated in Avesta in the middle of Sweden. Koppardalen (literary translated “The Copper Valley”) got its name in 1987 when the Avesta municipality bought the area from an iron and steel company. For a century the Koppardalen area, or Norra verken which was its name before 1987, housed production of iron and steel and at its peak employed more than 2000 men. In the beginning of the 1980s, iron and steel production had moved out and left the area almost abandoned. When the Avesta municipality became the new owner of Koppardalen it was part of a strategy to transform the area to make it more attractive to light industry and by doing so provide Avesta with new employment opportunities. These plans failed and what happened instead is the object of my analysis. The overall purpose of the thesis is to describe and analyse the place of history in the transition process of the Koppardalen industrial area between 1987 and 2003. More specifically, the aim is to answer the two questions: What does the place of history look like? What does the place of history mean? My basic theoretical inspiration comes from the French philosopher and critical hermeneuticer Paul Ricoeur and his reasoning about the logic of explanation and understanding. As an operative theoretical tool I use four fundamental historical tropes in order to analyse the place of history in the transition process. I have chosen three physical and clearly visible changes in Koppardalen that each constitute one chapter in the study. The first change concerns the old blast furnace, which has been renovated and used for art exhibitions, museum installations and other cultural purposes. The second change concerns two former rolling mills, which have been partly torn down and partly rebuilt into a sports arena and office spaces. The third change concerns a new built bridge for pedestrians and bicyclists that connects the Koppardalen area with Avesta city centre. These two parts had earlier been separated from each other, physically as well as mentally. By analysing these three changes I conclude that the most dominant historical trope to be found in Koppardalen is the story about “the foreign country”. The past becomes a different and thrilling contrast that could be used in the effort to make the former industrial area a beautiful, interesting and attractive place. Beside the trope of the foreign country, the story of similarity through history is also present in Koppardalen. Here, the past is compared with today’s situation and periods of change in the past are put into parallel with contemporary challenges of the post-industrial society. Both these tropes, the one of history as a foreign country and the one of history as a parallel of today, paradoxically strengthen the transition process and the power of those actors who work to transform the Koppardalen area. One surprising element is the lack of the historical trope of a lost golden age. The proud and prosperous past in the sense of a lost golden age is not to be found in Koppardalen, or at least not in the rhetoric of the politicians and white-collar workers who are the driving forces in the process. In sum, the study shows how the place of history in a contemporary transition process contains a great variety of simultaneously occurring, non-competing historical tropes. / QC 20101221

Konsumtionen är ett miljöproblem i Sverige och den behöver ställas om mot en mer cirkulär ekonomi. En del av den cirkulära ekonomin är återanvändning. Återanvändning av saker är mer miljöeffektivt än att materialåtervinning. Trots att kommunala återvinningscentraler erbjuder möjlighet att lämna saker till återbruk slängs betydande mängder återanvändbara saker till energiåtervinning. Genom att kombinera tidigare studiers resultat kring nudging och återvinning med förutsättningarna som råder på Gävle återvinningscentral designades 3 nudges. En nudge använder en beskrivande social norm mot återbruk, en förenklar att återbruka och den sista kombinerar den förenklande nudgen med en beskrivande social norm. Dessa undersöker hur nudging som metod kan förmå avfallslämnare som avser att slänga återanvändbara saker att i stället återbruka dem. Fyra 4 hypoteser ställdes upp kring vilken effekt de framtagna nudges skulle ha och därefter genomfördes ett fältexperiment av författaren. Experimentet gav inget signifikant resultat varvid en diskussion förs kring hur förändringar i metoden skulle kunna påverka resultatet. Författaren anser att det inte går att förkasta de framtagna nudges utan att först genomföra ett modifierat experiment då det finns indikationer som tyder på ett gott utfall trots allt. / Consumption is an environmental issue in Sweden that must adapt towards circular economy. Re-use is a part of circular economy and is more environmentally friendly than material recycling. Even though municipal recycling centrals offers the possibility for their visitors to re-use functioning things, considerable amounts are still thrown to be energy recycled by incineration.  By combining results from studies about nudging and recycling with the conditions, physical and social, of Gävle recycling central, 3 nudges where designed. One uses a descriptive social norm about re-use, the second simplifies the behavior of re-use and the third combines the two previous nudges into one. These will be used to test if nudging as a method can convince waste throwers that intend to throw away re-usable things to re-use them instead. 4 hypotheses were formulated about the effect of the designed nudges and then a field experiment was conducted by the author. The experiment did not yield a significant result. The discussion focuses on how changes in the methodology could affect the result to make it more robust. The author is not ready to reject the designed nudges without testing them in a modified experiment as there are indications pointing towards a potential good result after all.

Dagens linjära ekonomi är inte hållbar. Europaparlamentets direktiv om avfall 2008/98/EG redogör för ett mål där 70 % av allt icke farligt bygg- och rivningsavfall ska vara förberett för återanvändning, materialåtervinning och övrig återvinning innan år 2020. En övergång mot en cirkulär ekonomi är därmed nödvändig. I en cirkulär ekonomi är tanken att det inte uppstår något avfall utan allt ses som resurser. Byggbranschen genererar idag en stor andel av den totala mängden avfall som uppstår i Sverige. Industriellt byggande, till skillnad från traditionellt byggande, är en metod för att tillverka byggnader som liknar tillverkningsindustrin och som bidrar till att produktionen kan kontrolleras. Produktionen består av upprepning och standardisering av arbetssätten samt sker i en väderskyddad miljö. Genom detta tillvägagångssätt kan ett arbetssätt för att öka cirkulariteten i produktionen möjliggöras och standardiseras. Studien syftar till att bidra med ökad kunskap om potentiella lösningar för att uppnå ökad cirkularitet för materialen gips, mineralull och trä vid industriellt byggande.   Studien har genomförts som en fallstudie hos ett industriellt byggföretag i norra Sverige som inkluderat observation, intervjuer och faktainsamling. Det industriella byggföretaget har två fabriker med olika grad av automatisering där volymer tillverkas på löpande band, för att sedan transporteras och monteras på byggarbetsplats. Utöver fallstudien har studien även kompletterats med en litteraturgenomgång för att bidra med en teoretisk grund. Litteraturgenomgången beaktar ämnesområdena: 1) avfall och avfallshantering inom byggbranschen, 2) avfallsförebyggande, återanvändning och återvinning, 3) cirkulär ekonomi, 4) hantering av gipsspill, 5) hantering av mineraullsspill och 6) hantering av träspill.   Studien föreslår att byggföretag i första hand bör förebygga, i andra hand återanvända och i tredje hand återvinna avfall för att uppnå ökad cirkularitet. Detta tillvägagångssätt kan tillämpas på samtliga materialfraktioner. Två alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för gips är att transportera tillbaka gipset till tillverkaren samt tillverkning av brandbarriärer. Tre alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för mineralull är att komprimera mineralullen till ett pulver som kan användas som fyllnadsmassa, riva mineralull till lösull samt fylla upp bjälklagen med de mineralullsspill som uppstår. Två alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för trä är att klyva trä till ved samt låta en lokal aktör för biobränsle hämta upp avfallet, flisa det och sälja fliset. Studiens resultat tyder på att geografiska placering, produktionssystem och materialhantering är avgörande vid implementering av cirkulära lösningar hos byggföretag. Även byggföretagens inställning mot hållbarhet och viljan att söka nya lösningar för att uppnå ökad cirkularitet är viktigt i utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Kvalitén hos materialet, transporter och ekonomi kan utgöra hinder vid en eventuell implementering av cirkulära lösningar. Cirkulära lösningar kan komma att implementeras på bekostnad av ekonomi, logistik, produktion och andra viktiga faktorer hos byggföretag. Intressant vore att i fortsatta studier inkludera resonemang om ekonomisk lönsamhet för cirkulära lösningar då detta en viktig aspekt som styr en potentiell implementering.

Denna kandidatuppsatts behandlar hur demonteringsbara byggnationer påverkar byggbranschen. Syftet är att ta reda på totalentreprenörernas syn på Design for Deconstruction (DfD), eller som det kallas på svenska projektering för demontering, i den svenska byggsektorn. Vidare undersöks utmaningar och problem som DfD ger upphov till och vad som krävs för att införa DfD i byggsektorn. Studien baseras på en kvalitativ metod då vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med totalentreprenörer. Resultatet grundas på respondenternas svar som innehåller deras erfarenhet, uppfattningar, reflektioner om DfD. Studiens resultat visar att det råder fortfarande okunskap bland totalentreprenörer gällande ämnet men samtidigt ett växande intresse för ämnet. Det krävs större ambitioner från politiker och internationella myndigheter för att utveckla styrmedel som möjliggör projektering för demontering i byggsektorn. Respondenterna ansåg att fördelarna med DfD är möjlighet att förflytta en byggnad, flexibla planlösningar som förenklar renoveringsarbete/ombyggnation, kortare byggtider, återanvändning. Detta kan skapa en ny marknadsföringsstrategi och höja kostnadsvärde för fastighetsägare. Den ekonomiska aspekten visade sig vara det främsta hindret för införande av DfD eftersom respondenterna ansåg projektering för demontering som en icke prövad metod. Dagens byggmodell är inte lämplig för DfD och innovationer krävs. Andra utmaningar som framkom är skepticism till återanvändning av byggmaterial och svårigheter att se de ekonomiska möjligheterna som kommer efter 50–70 år. Anledningarna är bland annat estetik och lastupptagningsförmåga av element samt förvaring. Det behövs också ekonomisk vinning för att fastighetsägare ska välja DfD. De förutsättningar som behövs för att DfD ska införas är ett gemensamt standardiseringssystem, utveckling av BIM-verktyg som stödjer DfD, nya innovationer, öppna byggsystem. Informationsflöde och interaktion mellan entreprenörer och materialleverantörer behöver förbättras för att uppnå den tekniska utformningen med avseende på återanvändningen. Det krävs att staten genomför förmåner i form av subventioner och ekonomiskt stöd för att stimulera införandet av Design for Deconstruction i byggsektorn. Intervjustudien visade att totalentreprenörer utför DfD om efterfrågan och begäran finns hos beställaren. Däremot behöver entreprenörer visa engagemang visas valet av en byggmodell. / This bachelor thesis is about how deconstruction of buildings affect the Swedish construction industry. The purpose with study is to explore how turnkeys’ contractors view of Design for Deconstruction (DfD). This study examines the challenges and problems linked to DfD and what is needed to introduce DfD into the construction sector. The research approach chosen is a qualitative method with semi structured interviews where eight turnkey contractors were interviewed. The result is based on the respondents' experiences, perceptions, and reflections on DfD. The results show that there is a potential for further competence development among the turnkey contractors. More ambitions are required from the politicians and international authorities to develop instruments that enable development DfD in the construction sector. Respondents saw the possible benefits of DfD are opportunities for relocation of the buildings, flexibility that simplifies renovation work, shorter construction times, re-use. This can create a new marketing strategy and increase the value for property owners. Current building model is not suitable for DfD and new innovations are required. Other challenges that emerged is scepticism of turnkeys’ constructors for the recycling of building materials and difficulty to see financial possibilities that will be after 50-70 years. Subsidies and financial support coming from the state may be beneficial for establishment of DfD in the construction sector.