Jordens befolkning ökar samtidigt som jordens resurser minskar och klimatförändringarna blir alltmer akuta. Bygg- och fastighetsbranschen står för en betydande mängd av det totala avfallet ivärlden. För att vända denna trend måste återbruk av byggmaterial öka. Idag finns få etableradesystem för att återbruka material som har tjänat sitt syfte i en byggnad. Däremot börjar flera aktörerinse vikten av att ändra flödet av materialen inom respektive organisation och tillämpa metodersom är anpassade för cirkulär ekonomi. För att så mycket material som möjligt ska återbrukas krävsmer omfattande förändringar på samhällsnivå.Det finns åtgärder som varje aktör själv kan ändra för att öka materialåterbruket och därmedminimera mängden avfall. Examensarbetets målsättning är därför att skapa en bild avuppfattningen och arbetet kring återbruk i ett stort svenskt fastighetsbolag och andra aktörer i närasamarbete med Fastighetsbolaget. Existerande utvecklingsmöjligheter har även identifierats för attminska mängden bygg- och rivningsavfall genom att öka återbruket av byggmaterial. Vidare harlösningar föreslagits för hur en byggherreorganisation kan utveckla arbetet med återbruk avbyggmaterial. Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen om återbruk för att effektiviseradess implementering och därmed förbättra resursanvändningen ur ett långsiktigt perspektiv.Studien visar att det råder en kunskapsbrist kring innebörden av återbruk och en variation idefinitionen av begreppet, vilka är två viktiga faktorer som försvårar implementeringsprocessen.Kunskapsbristen medför att det är svårt att motivera och öka återbruket i ett redan etableratarbetssätt. För att öka återbruk av byggmaterial i bygg- och fastighetsbranschen måste kunskapenom ämnet öka och spridas, exempelvis genom utbildningar eller god kommunikation inombranschen. De föreslagna metoderna för att öka motivationen är att ledningsgrupper tydligtkommunicerar de mål man vill uppnå och hur dessa mål ska uppnås. Vidare föreslås mer praktiskaalternativ på hur återbruk kan effektiviseras genom att tidigt planera för återbruk vid projekteringenav en byggnad eller lokal, använda standardiserade lösningar, bygga med demonterbara material,införa digitala verktyg för inventering och dokumentering, samt att implementera hyressystem förvaror där ett retursystem till materialtillverkaren möjliggör för ett senare återbruk. / The world population is growing while the planets resources are decreasing, and the climate changeis becoming increasingly acute. The construction and real estate industry accounts for a significantamount of the total waste in the world. To reverse this trend, reuse of building materials mustincrease. There are few established systems today for reusing materials that have served theirpurpose in a building. However, several actors begin to understand the importance of changingthe flow of materials within their organization and applying methods adapted to circular economy.In order for as much material as possible to be reused, more extensive changes are required at thesocietal level.There are actions that each party can change in order to increase material reuse and therebyminimize the amount of waste. The aim of the degree project is therefore to create an image of theperception and work on reuse in a large Swedish real estate company and other actors in closecooperation with the Real Estate Company. Existing development opportunities have also beenidentified for reducing the amount of construction and demolition waste by increasing the reuseof building materials. Furthermore, solutions have been proposed for how a developerorganization can expand their work with reuse of building materials. The purpose of the thesis isto increase the knowledge of reuse in order to streamline its implementation, thus improvingresource use in a long-term perspective.The study shows that there is a lack of knowledge about the meaning of reuse and a variation inthe definition of the concept. These are two important factors that make the implementationprocess difficult. The lack of knowledge means that it is difficult to motivate and increase reuse inan already established working method. In order to increase the reuse of building materials in theconstruction and real estate industry, knowledge of the subject must increase and be spread, eg.through education or good communication within the industry. The proposed strategies forincreasing motivation are that management teams clearly communicate the goals they want toachieve and how these goals will be achieved. Furthermore, the study proposes more practicalalternatives on how reuse can be made more efficient by planning for reuse at an early stage whendesigning a building, using standardized solutions, building with demountable materials,introducing digital tools for inventory and documentation and implementing rental systems forgoods where a return system for the material manufacturer enables a later reuse.

Byggbranschen står idag för 40 procent av avfallet som produceras i Sverige, där tillverkning av produkter och material är den största faktorn. Energianvändningen under driftskedet av en fastighet har en hög påverkan på klimatet. Både avfall och energianvändning bidrar till utsläpp. Akademiska Hus vill att förvaltningen av deras projekt ska vara klimatneutral år 2035 och för det krävs åtgärder, en del är att öka återbruket. Problemet är att det kan vara svårt att veta om återbruk får den önskade effekten i fråga om utsläpp av koldioxidekvivalenter. Dessutom visar tidigare undersökningar att attityder kring återbruk är svårförändrade. Syftet med denna rapport är att undersöka återbruk av luftbehandlingsaggregat och hur arbets- och beslutsprocesser förändras vid arbete med återbruk. Dessutom undersöks inställningar till återbruk och hur återbruk kan utvecklas. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod med semistrukturerat tillvägagångsätt, litteraturstudie, studiebesök på tre referensprojekt, samt produktanalys som innehåller beräkningar. Intervjustudien visar att det finns stor vilja till återbruk och en önskan om tydligare arbetsmetoder. Tydliga direktiv från beställare ökar andelen återbruk i projekt. Dessutom krävs ett ökat samarbete mellan olika aktörer och en ökad integration mellan digitala verktyg. Produktanalysen visar att ett helt nytt aggregat ger ett initialt högre utsläpp än de andra tre åtgärderna som undersöks. De första elva åren ger byte av fläktar, fläktmotorer och värmeåtervinningsbatteri i luftbehandlingsaggregat det lägsta totala utsläppet, med avseende på tillverkning och drift. Slutsatsen blir att återbruk är nödvändigt, men för att bra beslut ska tas behövs noggranna undersökningar av miljöpåverkan göras först.

Omställningen till den cirkulära ekonomin behöver ske snarast för att jordens begränsade resurser ska tas till vara samt för att kunna uppnå ett hållbart samhälle. Cirkulär ekonomi är ett sätt för att driva fram ett större engagemang avseende återbrukning, återvinning och reducering av byggmaterial snarare än att det endast kasseras. Bygg- och fastighetsbranschen har en stor påverkan på miljön och klimatet vilket innebär att det är viktigt med en kännedom avseende hur aktörer i branschen ska agera. Det undersöks vilka utmaningar och möjligheter fastighetssektorn står inför gällande implementeringen av cirkulär ekonomi vid ombyggnation och renoveringar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har brukats för att få fram det empiriska underlaget. En sådan undersökning kan bidra till en ökad takt avseende omställningen till cirkulär ekonomi vilket kan skapa en positiv effekt som bidrar till en minskad klimatpåverkan.  I slutsatsen har flera påverkande faktorer identifierats vilka är avgörande för huruvida implementering av cirkulär ekonomi i bygg-och fastighetsbranschen kan genomföras eller ej. Följande redovisas de faktorerna: kunskap, lagreglering, policy, korrekt avfallshantering och kundens inflytande. / The transition to the circular economy needs to take place as soon as possible in order for the earth's limited resources to be utilized and to achieve a sustainable society. Circular economy is a way of driving a greater commitment regarding the reuse, recycling, and reduction of building materials rather than just discarding them. The construction and real estate industry has a major impact on the environment and climate, which means that it is important to have knowledge of how to act in the industry. This paper studies the challenges and opportunities the real estate sector faces regarding the implementation of the circular economy when redevelopment and renovations happen. The study is conducted using a qualitative method where semi-structured interviews have been used to obtain the empirical basis.  Furthermore, can this study contribute to an increased pace regarding the transition to a circular economy, which can create a positive effect that contributes to a reduced climate impact.  In the result, several affecting factors have been identified which are decisive for whether implementation of the circular economy in the construction and real estate industry can be implemented or not. The following factors are presented: knowledge, legal regulation, policy, correct waste management and the customer's influence.

Under de senaste årtiondena har planeten, på grund av människans överanvändning av resurser, genomgått stora klimatförändringar och global uppvärmning. Den prognostiserade ökningen av population i kombination med den urbanisering som pågått de senaste 40 åren där fler söker sig till storstäderna kommer att resultera i ett ökat bostadsbyggande. Detta i sig innebär stora utmaningar då byggsektorn idag står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. En del av byggsektorns negativa klimatpåverkan kommer från dess ohållbara avfallshantering där en stor mängd av det avfall som slängs är potentiellt återanvändbart material. Med anledning av detta har syftet med denna studie varit att undersöka huruvida omvänd logistik, inriktat mot återbruk, i samverkan mellan byggentreprenörer i begränsade tätbebyggda stadsområden kan reducera avfall av byggmaterial för en mer hållbar utveckling. Det teoretiska ramverk som identifierats i studien, och ligger till grund för resultatet och de slutsatser som dragits, består främst av tre teorier: hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och omvänd logistik. Hållbar utveckling med sina tre underdimensioner: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet syftar huvudsakligen till det optimala läge där jordens resurser förbrukas på ett så hållbart sätt som möjligt. Cirkulär ekonomi är en process där ett använt material används så länge som möjligt i ett cirkulärt kretslopp med möjligheten att organisera och optimera hållbara materialflöden genom att bevara resurser och minska avfall. Slutligen är omvänd logistik en gren inom logistiken som syftar till hur en produkt av något slag hanteras, efter att den sålts och använts, med en effektiv hantering som antingen skapar nytt värde eller korrekt bortskaffande. Empirin är framtagen utifrån en kvalitativ metod i form av intervjuer kompletterat med kvantitativa data från en enkät. Resultatet bekräftar det som utgör studiens problem att det slängs brukbart material varpå ett medelvärde på åtta procent av det totala avfallet enligt studien har uppskattats vara brukbart. De materialen med störst potential till återanvändning är virke, skivmaterial av olika slag, isolering, armering och stålreglar. Gällande studiens inriktning att öka återanvändandet i samverkan mellan byggentreprenörer så finns det en generellt positiv inställning till det. Det finns även en insikt i att det genom samverkan kan vara möjligt att lösa problemet med dagens ohållbara avfallshantering under förutsättningen att de utmaningar som identifierats kan lösas. De största utmaningar som identifierats i studien var främst problematik med lagerhållning, kvalitetssäkring av återanvändningsbart material och resursineffektivitet. I studien har det framkommit att för att kunna påbörja återanvändning i samverkan för alla typer av byggmaterial finns det faktorer som måste lösas vilket innebär att det inte är något som kan implementeras idag. Däremot finns det inga egentliga större hinder till att börja återanvända standardiserat byggmaterial till provisorier då kvalitetsäkringsfrågan i form av garanti inte är relevant samt att det finns ett behov av sådant material under hela byggprocessen vilket löser problematiken med lagerhållning. För att påbörja arbetet med detta skulle digitala plattformar som idag redan finns kunna användas som marknadsplats, där det läggs in en begräsning på vilka som får köpa materialet som då skulle vara närliggande projekt. Även en enkel utgångpunkt istället för en digital plattform vore att en tätare kommunikation hålls mellan projekten och att materialfrågan därmed kan hanteras på samverkansmöten som hålls en gång i veckan. Slutligen kan det utifrån detta konstateras att efter en tids implementering av den här typen av omvänd logistik, inriktat mot återanvändning i samverkan, bör mängden avfall kunna reduceras jämfört med idag. Det skapar en mer cirkulär ekonomi i de begränsade tätbebyggda stadsområdena vilket i sin tur bidrar till en mer hållbar utveckling. / In the past decades the planet has, due to human overuse of resources, undergone climate change and global warming. Because of the projected increase of the population as well as the urbanization that has been going on the last 40 years, where more people seek towards metropolitan areas, it will result in an increased construction of housing. This will result in challenges considering the fact that the construction sector today represents a significant part of society's negative climate impact from a life-cycle perspective. One factor contributing to the negative climate effect given by the construction industry is its unsustainable waste management in which a significant part of the wasted materials is reusable. For this reason, the purpose of this research has been to investigate whether reverse logistics, targeted at reuse of construction materials, in collaboration between contractors in limited urban areas can reduce waste materials for sustainable development. The theoretical framework identified in this study, from which the result obtained originates and the conclusions are drawn, consists primarily of three theories: sustainable development, circular economy and reverse logistics. Sustainable development with its three dimensions: social, ecological and economic sustainability is aimed to reach the optimal stage in which resources are consumed in a sustainable way as possible. Circular economy is a process where used material is used as long as possible in a circular cycle with the ability to organize and optimize sustainable material flows, this by conserving resources and reducing waste. Lastly, reverse logistics is a branch within the common logistics that manage products of any kind after usage with an efficient management that either creates new value or a proper disposal. The results are based on a qualitative method with interviews supplemented by quantitative data from a questionnaire. The results confirm what constitutes the study's problem of today's unsustainable waste management in which still usable materials are discarded, whereupon the mean value of eight percent of the total waste is estimated to still be usable. The materials with the greatest potential for reuse are wood, board materials of various kinds, insulation, reinforcement bars and steel joists. Regarding the study's focus on increasing reuse in collaboration between contractors, a general positive attitude is seen towards it and there is an insight in the fact that solving the problem of today's unsustainable waste management will be difficult without collaboration. However, this is given by the fact that the challenges identified can be solved. The identified challenges in the study were mainly problems with quality assurance on reusable materials, inventory and resource inefficiency. In this study it has emerged that when it comes to starting reuse in collaboration consisting all types of building materials, there are factors that must be resolved before it will be possible. Something that stands in the way of implementing it today. On the other hand, there are no major obstacles towards reusing standardized building materials for temporary work since the quality assurance issue in the form of a guarantee is not relevant and that there is a need for such material during the entire building process, which solves the problem of inventory. To begin work on this, digital platforms that already exist today could be used as a marketplace, where a restriction is placed on who may buy the material. It could also be as simple as keeping a closer communication between projects. Finally it can be concluded that, after a period of time, an implementation of this type of reverse logistics, focused on reuse in collaboration, will be able to reduce the amount of waste compared to today. This will create a more circular economy in limited urban areas, whilst contributing to a more sustainable development.

Denna rapport fokuserar på att hitta hållbara lösningar inom byggindustrin med inriktning på återanvändning av prefabricerade betongelement. Betong är ett vanligt byggmaterial, men tillverkningen och användningen av betong medför höga kostnader och stor miljöpåverkan. För att minska dessa negativa effekter har användningen av prefabricerade betongelement som kan demonteras och återanvändas blivit allt vanligare. Detta steg mot en cirkulär och hållbar byggindustri har flera fördelar, inklusive minskade kostnader och minskad miljöpåverkan. En viktig aspekt när det gäller återanvändning av betongelement är anslutningarna mellan dessa element. Dessa anslutningar måste vara både starka och demonterbara för att möjliggöra enkel demontering. Genom att återanvända prefabricerade betongelement kan man uppnå besparingar i tid och pengar, eftersom det är enklare och snabbare att demontera och återmontera dessa element jämfört med att bygga nyproducerad varje gång. Denna rapport presenterar resultaten av en studie som undersöker olika typer av anslutningar mellan prefabricerade betongelement i byggnader med pelar-/balkstomme och bärande väggar/bjälklag. Målet är att klassificera anslutningarna baserat på deras demonterbarhet och återmonterbarhet. Studien inleds med en litteraturgenomgång för att undersöka befintliga metoder och tekniker för anslutningar i prefabricerade betongelement. Baserat på denna genomgång utarbetades en klassificering av anslutningarna utifrån förutsättningarna för demontering och återmontering. Klassificeringen framhöll att bultade anslutningar är de enklaste att demontera och återmontera, därvid sammangjutna anslutningar med genomgående armeringsjärn visade sig vara de mest utmanande när det kommer till demontering och återmontering.  En byggnad valdes som fallstudie för att visa tillämpningen av anslutningar mellan prefabricerade betongelement. Med hjälp av den utvecklade klassificeringen anpassades och föreslogs nya anslutningar för den prefabricerade betongstommen i den valda byggnaden. För att säkerställa att de föreslagna anslutningarna klarade av byggnadens laster genomfördes kontrollberäkningar. I dessa beräkningar ingick en bedömning av anslutningarnas hållfasthet och stabilitet vid olika belastnings- och påfrestningsscenarion. Samtliga valda anslutningar klarade alla belastningar utmärkt.  Avsikten med denna rapport är att bidra till en ökad förståelse för anslutningar i prefabricerade betongelement och ge förslag till praktisk tillämpning genom fallstudien. Den kan vara till nytta för ingenjörer, arkitekter och yrkesverksamma inom byggsektorn som är involverade i utformningen och konstruktionen av prefabricerade betongbyggnader, särskilt nu när miljörelaterade frågor har blivit allt viktigare. / This report focuses on sustainable solutions in construction, emphasizing the reuse of prefabricated concrete elements. Making concrete has so many negative environmental impacts. One way of tackling these impacts is minimizing the production of concrete through the growing use of prefabricated elements that can be dismantled and reused, leading to cost reduction and environmental benefits. An important aspect concerning the reuse of concrete elements is the connections between these elements which should be both strong and detachable to enable easy disassembly. The reuse of elements saves both time and concrete.  In this thesis, a comprehensive study has been made on different types of connections between precast concrete elements in buildings with column and beam structures, as well as load-bearing walls and floors. The study is then used to classify the connection types according to their ease and capability of disassembly.  In order to implement the result of the classification, a building is selected, and connections are suggested between the load-bearing elements. The strength of the connections are then controlled with the help of detailed calculations to see if the suggested connection types can bear the load of the building. The primary aim of this report is to contribute to a better understanding of connections in prefabricated concrete elements and provide a practical example through the case study. It can be beneficial for engineers, architects, and professionals in the construction sector involved in the design and construction of prefabricated concrete buildings.

Inom storskalig stadsutveckling handskas planerare och exploatörer med planerings- och genomförandefaser som är långa och tidskrävande. Det innebär att samhällets ideal eller teknik kan ha förändrats under tiden. Vidare anses hållbarhet som kontextberoende eftersom olika städer och länder står inför olika utmaningar kopplat till hållbarhet. Således menar litteraturen att det inte finns en gemensam lösning för vad som skapar en hållbar stadsdel. Därmed är det intressant att studera hur planeringen av hållbara stadsutvecklingsprojekt kan främjas, i stället för att studera vilken teknik eller ideal som är mest hållbart inom stadsutvecklingen. Det studerade stadsutvecklingsområdet konverterar ett gammalt industriområde till en levande stadsmiljö med en hållbarhetsambition. Tolv personer med olika roller inom hållbar stadsutveckling djupintervjuades för studien. Nio aktörer som är involverade i planeringen av stadsutvecklingsprojektet, samt tre aktörer sakkunniga inom ämnet byggnadsvård, återbruk och återanvändning. Resultatet pekar på att projektet har under planeringsskedet använt planprogrammet som en nulägesbeskrivning. Det innebär att de inte har ritat upp en slutprodukt som sedan ska byggas om 10 år. Vidare har det även tagit tid att inventera platsen för att identifiera vad som är hållbart i det specifika projektet. De har inte använt referensprojekt, de har försökt förstå för vem platsen är till för och vad värdet i det specifika projektet kan vara.  Återbruk och återanvändning visade sig vara just det mest hållbara i projektet. Det beskrivs som projektets värde ur olika perspektiv. En historisk och kulturell dimension, estetisk dimension såväl som ekonomisk och ekologisk dimension. Det innebär att projektet kan ha en ekonomisk kalkyl som tar in dessa värden. Ytterligare en aspekt som identifierades utefter empirin var att det är viktigt att de människor som arbetar i projektet har förståelse för dessa värden. Det skapades genom att bearbeta fram verktyg för att alla i projektet kan förstå värdet. Slutsatsen pekar därmed på att stadsutvecklingsprojektet med en hållbarhetsdimension har arbetat ur ett värdeperspektiv.  Genom att förhålla sig till det som redan finns på platsen har värden skapats som annars inte är möjligt i obebyggda områden. De har tagit tid för att bearbeta och analysera både platsen, affärsupplägg som såväl organisatoriska förutsättningar. Stadsplanering bör därmed sikta på att skapa en flexibel planering som är robust för framtida förändringar för att lyckas med att skapa hållbara stadsutvecklingsprojekt. / In large-scale urban development projects, planners and developers deal with planning and implementation phases that are long and time-consuming. This means that ideals in the society and technology change meantime. Furthermore, sustainability is considered context-dependent because different cities and countries face different challenges linked to sustainability. Thus, the literature suggests that there is no common solution for what creates a sustainable city, it is interesting to study how the planning of sustainable urban development projects can be promoted, instead of studying which technology or ideal is the most sustainable in urban development. The studied urban development project transforms an old industrial area into a living urban environment with a sustainability ambition. Twelve people with different roles in sustainable urban development were interviewed. Nine actors involved in the planning of the urban development project, as well as three actors who are experts in the subject of building maintenance, recycling, and reuse. The result indicates that the project has, during the planning phase, used the planning program as a description of the current situation. This means that a final product that will then be built in 10 years has not been drawn up in detail. Furthermore, it has also taken time to invent the site to identify what is sustainable in the specific project. They haven´t used reference project; they have tried to understand who the site is for and what the value in that specific project might be. Reuse and recycle proved to be precisely the most sustainable in the project. It is described as the value of the project from different perspectives. A historical and cultural dimension, architectural dimension as well as economic and ecological dimension. This means that the project can have economical calculation that takes these values into account. Another aspect identified from the empirical work; it is important that people working in the project understand these values. Whitin the project they develop tools so that everyone in the project can understand the values. The conclusion thus points to the fact that the urban development project with a sustainability dimension has worked from a value perspective. By relating to what already exists on the site, values have been created that are otherwise not possible in undeveloped areas. They took time to process and analyse, both the location, the business plan as well as the organizational conditions. Urban planning should therefore aim to create flexible planning that is robust to future changes to succeed in creating sustainable urban development projects.

Syftet med denna studie är utforska möjligheterna att återanvända modellkod, skriven i C, över flera plattformar, nämligen iOS, Android och HTML5. Målet är att undersöka kodstorlek och komplexitet vid återanvändning av modellkod skriven i C på plattformarna. Genom en noggrann granskning av tidigare forskning och existerande metoder identifierades lämpliga verktyg och metoder. Det som framkom är att WebAssembly var det rekommenderade verktyget för att koppla C- kod till HTML5. För Android var Java Native Interface (JNI) det mest lämpliga verktyget för att koppla C-kod till Kotlin. Swift, å andra sidan, har inbyggda verktyg för interoperabilitet som möjliggör koppling mellan Swift-kod och C. Därav påvisade resultaten att det är möjligt att återanvända modellkod skriven i C på Android, iOS och HTML5. Dock, för Android krävdes det tillsats av extra kod för att hantera kopplingen mellan Kotlin och C-modellkod. Eftersom dessa språk hanterar datatyper och minneshantering på olika sätt. Inom iOS krävdes inte lika mycket extra kod som på Android för att hantera kopplingen mellan Swift och C eftersom Swift är utvecklat med naturligt stöd för C. I HTML5 behövdes inte lika mycket extra kod som på Swift och Android eftersom Emscripten möjliggjorde automatisk generering av en omvandling från modellkod skriven i C till JavaScript. Detta underlättade utvecklandet av bindningen mellan C-baserad modellkod och HTML5-applikationen. / The purpose of this study was to explore the possibilities of reusing model code, written in C, across multiple platforms, specifically iOS, Android, and HTML5. The objective was to investigate code size and complexity when reusing model code written in C on these platforms. Through a thorough review of previous research and existing methods, suitable tools and methods were identified. It was found that WebAssembly was the recommended tool for linking C code to HTML5. For Android, the Java Native Interface (JNI) was the most appropriate tool for linking C code to Kotlin. Swift, on the other hand, has built-in tools for interoperability that allow for the connection between Swift code and C. The results indicated that it is possible to reuse model code written in C on Android, iOS, and HTML5. For Android, additional code was required to manage the connection between Kotlin and C model code, as these languages handle data types and memory management differently. However, within iOS, there was not needed additional code compared to Android, to manage the linkage between Swift and C. Since Swift is developed with inherent support for C. For HTML5, there was not as much additional code required as in Swift and Android, primarily because Emscripten enabled automatic conversion of model code written in C to JavaScript. This facilitated the development of the binding between C-based model code and the HTML5 application.

The waste framework directive from the European Commission states that 70 percent of allconstruction- and demolition waste (CDW) should be reused or recycled. In Sweden during theyear of 2018, 52,1 percent of the generated CDW was reused or recycled, but a report fromAvfall Sverige showed that reuse only accounted for small fractions of this. According to theEU's waste hierarchy, waste reduction followed by reuse are the most desirable ways to handlewaste. Research for how to reuse CDW is therefore considered an interesting and relevant topicfor research to help achieve the goal of the waste framework directive. The purpose of this master thesis was to further develop a Multi Criteria Analysis (MCA)model which was applied on different building components to evaluate how well suited theywere for reuse considering; (1) financial return, (2) environmental impact, (3) energyconsumption and (4) external aspects. The study was performed as a case study and the appliedmethods within the case study were interviews, a survey as well as the MCA model. To estimateaspects one to three of the MCA model, the theoretical framework consisted of a Cost BenefitAnalysis (CBA) and a Life Cycle Analysis (LCA) in accordance with the European standardEN15978. The fourth aspect was evaluated with help of a survey to assess qualitativedimensions of reuse. The study concluded that there are many challenges related to reuse in demolition projects.Some major challenges identified were the limited time frames, absence of competence andexperience among actors as well as logistical challenges. According to the results from theMCA model, there is a difference in how well suited the studied components were for reuse.The two most beneficial components to reuse out of the investigated ones in the case studywere crushed concrete and aluminum doors. It was also concluded that the MCA model issuitable to apply in this component specific context. / Avfallsdirektivet från Europeiska kommissionen säger att 70 procent av allt bygg- ochrivningsavfall (CDW) ska återanvändas eller återvinnas. I Sverige under året 2018återanvändes eller återvanns 52,1 procent av den totala mängden genererad CDW. En rapportfrån Avfall Sverige visade dock att återanvändning endast stod för små andelar av dessa 52,1procent. Enligt EU:s avfallshierarki är avfallsminimering följt av återanvändning de mestönskvärda metoderna för hantering av avfall. För att uppnå målet i avfallsdirektivet är studierkring återbruk av CDW ett intressant och relevant ämne. Syftet med detta examensarbete var att vidareutveckla en MCA-modell (Multi CriteriaAnalysis) som tillämpades på olika byggkomponenter för att utvärdera hur lämpliga de var föråteranvändning. Fyra aspekter togs i beaktning i modellen, nämligen (1) finansiell avkastning,(2) miljöpåverkan, (3) energiförbrukning och (4) externa aspekter. Studien utfördes som enfallstudie och de tillämpade metoderna inom fallstudien var intervjuer, en enkät samt utförandetav MCA-modellen. Det teoretiska ramverket för att uppskatta aspekterna ett till tre i MCAmodellenvar en kostnadsnyttoanalys (CBA) och en livscykelanalys (LCA) som utfördes ienlighet med den europeiska standarden EN15978. Den fjärde aspekten utvärderades med hjälpav en enkät för att bedöma de kvalitativa dimensionerna av återanvändning. Slutsatsen av studien var att det finns många utmaningar relaterade till återanvändning irivningsprojekt. Några stora utmaningar som identifierats var begränsade tidsramar, avsaknadav kompetens och erfarenhet bland aktörer samt logistiska utmaningar. Enligt resultaten frånMCA-modellen finns det en skillnad i hur väl lämpade de studerade komponenterna var föråteranvändning. De två mest fördelaktiga komponenterna att återanvända av de undersökta ifallstudien var krossad betong och aluminiumdörrar. Vidare drogs slutsatsen att MCAmodellenär lämplig att använda i detta komponentspecifika sammanhang.

Steel industries consume refractory materials on a large scale. High temperature resistant refractory materials are essential for linings of the steelmaking vessels, to protect them from corrosive environments, high temperatures, molten steels and slags during transportation and steelmaking operations. Furthermore, with the increasing demand in steel production the usage of refractory materials has substantially increased, resulting in an increasing demand for refractory raw materials. However, with the hike in prices and abundancy for raw materials there is a need for recycling and reusing of spent refractory materials, which are otherwise sent to landfill. Nowadays the environmental as well as economic aspect regarding the recycling of spent refractories are of interest for the steel industries for achieving a solution towards zero waste. Several projects have been launched to investigate and generate new ideas with different ways to recycle refractory materials, but there is much more research and planning that needs to be done in order to find a large scale solution towards achieving zero waste. One of the simplest solutions to avoid landfilling of spent refractory is to introduce and manage a good sorting of the breakout scrap refractory, which can later be recycled or reused depending on their condition. The thesis work was carried out in collaboration of KTH – The Royal Institute of Technology/ Stockholm/ Sweden and Jernkontoret – The Swedish Steelmaking Association / Stockholm / Sweden. The work includes a collection of information regarding the current refractory waste management situation within some of the Swedish steel producers as Ovako AB, Uddeholm AB and SSAB. The information were collected on the basis of their refractory usage and practises. The thesis as well provides some suggestions for recycling and reusing of spent refractory waste materials collected from literature. Additionally some experimental work was carried out on whether an MgO-C refractory brick made of recycled materials can perform similarly against slag as a brick made from virgin materials. Experimental corrosion trials with one industrial slag composition were carried out using a hot-finger test apparatus for bricks with different amounts of recycling content in comparison to a brick made of virgin materials. After experiments, the samples were analysed using a Light Optical Microscope (LOM). A similar performance of all bricks against the slag composition was observed. Additional laboratory tests with different slag compositions, holding times and stirring rates are required to reach more profound conclusions. Industrial trials are essential with bricks containing recycled raw materials to reach a final performance status. / Stålindustrin konsumerar eldfasta material i stor skala. Högtemperatur resistenta eldfasta material är nödvändiga för att fodra skänkugnen, för att skydda den från frätande miljöer, höga temperaturer av smält stål och slagg, samt transport och blandning av smält stål under ståltillverkning. Vidare har användningen av eldfasta material ökat avsevärt med den ökande efterfrågan inom stålproduktion, vilket har resulterat i en ökande efterfrågan på eldfasta råvaror. Men i och med prishöjningen och avhållsamheten för råvaror behövs en idé om återvinning och återanvändning av eldfasta material som annars skickas till deponi. Numera är den miljömässiga och ekonomiska aspekten av återvinning av förbrukade eldfasta ämnen av intresse för stålindustrin för att kunna nå en lösning mot zero waste. Flera projekt har påbörjats för att undersöka och generera nya idéer med olika sätt att återvinna eldfasta material, men det finns mycket mer forskning och planering som behöver göras för att hitta en storskalig lösning mot netto noll avfall. En av de enklaste lösningarna för att undvika deponering av använt eldfast material är att införa och hantera en bra sortering av använt eldfast avfall, som senare kan återvinnas eller återanvändas beroende på dess tillstånd. Avhandlingsarbetet utfördes i samarbete med KTH – Kungliga tekniska högskolan / Stockholm / Sverige och Jernkontoret – Svenska stålföreningen / Stockholm / Sverige. Informationen samlades in angående användning och praxis av eldfasta material. Avhandlingen innehåller också några förslag för återvinning och återanvändning av använt eldfast avfall som samlats in från litteraturen. Dessutom utfördes experiment för huruvida en eldfast infodring av återvunnen MgO-C kan motstå reaktioner mot slagg som en infodring tillverkad av ny utvunna råvaror. Experimentella korrosionsförsök med en industriell slaggkomposition utfördes av en ugn designad för hot finger test för eldfasta material gjorda av olika mängd återvunnet material samt inget återvunnet material alls. Efter experimenten analyserades proverna med ett ljusoptiskt mikroskop (LOM). En liknande prestanda för alla tegelstenar mot slaggkompositionen observerades. Ytterligare laboratorietester med olika slaggkompositioner, hålltider och omrörningshastigheter krävs för att nå en djupare slutsats. Industriella försök är väsentliga med eldfast tegel som innehåller återvunna råvaror för att kunna nå en slutlig prestandastatus.

Flertalet stora produktionsbolag inom förädlingsprocessen av råvaror har som mål att så mycket som möjligt av materialet i produktiosprocessen kommer till användning. Detta kan ske genom att effektivisera produktionen, men även genom att de restprodukter som uppkommer återanvänds tillbaka i processen alternativt komma till användning i nya områden, hela tiden i åtanke att bibehålla samma kvalitet på ursprungsprodukten. Detta arbete har valt att fokusera på restprodukter från de två områdena skogs- och pappersindustrin samt gruvoch stålindustrin. I gruv- och stålindustrin kommer stora kvantiteter av restprodukter upp under produktionsprocesserna i form av bland annat sidoberg, anrikningssand och slagger. Ofta gör de stora mängderna restprodukter att det blir logistiska problem när nya områden för produkterna ska analyseras, även att det finns svårigheter att få lönsamhet i de nya områdena. Ur perspektivet skogsindustrin kommer detta arbete att fokusera på den del av branschen som producerar för pappersindustrin. I arbetet har undersökningar gjorts på vilka produkter respektive industrier i nuläget producerar genom sina restprodukter och avfall, samt vilka i framtiden som har potential att produceras. Detta har gjorts genom att intervjua centrala personer för området på företag som är stora aktörer inom respektive industri samt litteraturstudier inom dessa områden. Det som erhölls genom arbetet var att skogs- och pappersindustrin redan i dagsläget har ett välfungerande system och får generellt lite restprodukter som är svåra att komma till ny använding alternativt läggs på deponi. De små mängder som uppkommer bedrivs det samtidigt utveckling på för att även de ska kunna tas tillvara på, exempel på detta är biodrivmedel där företag som SCA har planer att utvidga sin verksamhet. Gruv- och stålindustrin hade även de utveckling för att minska och förädla de restprodukter som uppkommer, bland annat försöker LKAB utveckla gödsel ur den fosfor som finns i anrikningssand och sidoberg, samt att SSAB exempelvis kan använda sina slagger i asfalt och cementproduktionen / Several of the big production companies aim to use as much of their products as possible in the manufacturing of raw materials. This can be done by streamlining or reusing the residual products from the production process for new products, while still ensuring the quality of the product. This article focuses on the products from the wood and paper industry and the mining and steel industry. In the mining and steel industry, large quantities of residual products come up during the production processes in the form of, for example, country rock, enrichment sand and slag. Often, the large quantities of residual products cause logistical problems when analyzing new areas for the products, also that there are difficulties in obtaining profitability in the new areas. In the perspective of wood industry will this work focus on the areas which produces for the paper industry.In this area, studies have been done on which products each respective industry produces today with their residuals and waste. The study relied on interviews with key people in every area of each big company. They found that the wood and paper industry already has a system that works well and generally has only a few residuals that are hard to get rid of in landfills, and the small amounts of residuals that do exist are being developed so that they can also be utilized (biofuel companies like SCA are expanding their operations to do this). The mining and steel industry has also made progress toward minimizing and refining their residuals. For example, LKAB is trying to develop fertilizers from the phosphorus found in tailings and country rock, and SSAB is using its slag in asphalt and cement production.