I takt med att medeltemperaturen på jorden ökar och allt fler krav ställs på företag gällande hållbarhetsarbete behöver konsumtionen minska. Bygg- och anläggningssektorn står för 20 procent av Sveriges växthusutsläpp och genererar 14,2 miljoner ton avfall varje år, där större delen av avfallet är dåligt sorterat och ibland funktionsdugligt. Ökandet av återbruk och återvinning skulle medföra både miljömässiga och ekonomiska nyttoeffekter. Detta examensarbete genomfördes tillsammans med Einar Mattsson Byggnads AB där syftet var att undersöka avfallshanteringen, problematiken som finns och hur den går att förbättra för att minska mängden träavfall att gå till energiåtervinning. Studien har innefattat intervjuer med logistikansvariga, träleverantörer, hantverkare och arbetsledare för att bilda en uppfattning om nuvarande avfallshantering och möjligheten till återbruk eller alternativa lösningar. Detta har kompletterats med en enkät och observationer från ett nyproduktionsprojekt där träavfallet har identifierats och volymuppskattats. Kombinationen av använda metoder fastställde engångspall som största fraktion i träavfallet och att mycket avfall bestod av spill från träfiberskivor och konstruktionsvirke. Det framgår att det finns en positiv inställning till återbruk och att ökad plats och kommunikation i stort hade minskat avfallsmängden. Träavfall som inte går att undvika kan i stället gå till produktion av träfiberskivor. En branschgemensam förändring hade kunnat bidra till en omställning men att det för ett enskilt företag kan vara svårt. För att minska mängden lastpall i avfallet ses införande av retursystem som en lönsam och hållbar åtgärd. / Due to the increasing average temperature of the earth and the increase in requirements the consumption must decrease. The construction industry in Sweden currently accounts for 20 per cent of the green house emission and generates 14,2 million tons of waste each year. An increased reuse and recycling would bring both environmental and economic benefits. The thesis is produced in collaboration with Einar Mattsson AB with the purpose to investigate the possibilities to decrease the amount of wood waste in new construction building and to present a recommendation of solutions. To do that, the study has included interviews with logistic managers, wood suppliers, craftsmen, and supervisors which made it possible to estimate current waste management and the possibility of reuse or alternative solutions. The interviews were supplemented with questionnaires and observations form a new construction project, where the volume of wood waste was identified and estimated. This resulted in the largest fraction being disposable pallets and waste of material. Furthermore, the suggested solutions to decrease the waste of wood are believed to be increased communication between all actors involved and greater space of storage may lead to an improved waste management. Also, a change in working methods and agreements with suppliers is required. Wood waste that still occurs should be used in manufacturing of wooden fiberboards used in building production.

Plastex är ett företag med 20 anställda i Skellefteå som tillverkar strängsprutade plastprodukter. I dagsläget försöker de återanvända och återvinna plaster så mycket de kan, men möter svårigheter i återanvändningen eftersom blandprocessen mellan nytt och återvunnet material är komplicerad. Detta skapar mycket spill som i sin tur kostar företaget onödigt mycket.   Syftet med arbetet har varit att undersöka ifall det finns smidigare och billigare sätt att återanvända och återvinna material, jämfört med hur Plastex gör i dagsläget. Detta genom att först kartlägga produktionen och sedan ta fram förbättringsförslag gällande materialhanteringen. Målet med arbetet har varit att presentera lösningsförslag till Plastex, som eventuellt kan leda till minskade spill och kostnader, och därmed även en effektivare produktion.   Relevant teori togs också fram för att underlätta vid idégenereringen. Teorin användes också för att utvärdera och vidareutveckla de olika idéerna.   Genom arbetet användes den iterativa metoden projektcirkeln och projektspiralen vilket innebar att alla faser skulle genomgås flera gånger. Ett Gantt-schema upprättades också för att få koll på givna deadlines. Olika metoder användes sedan för att samla in relevant information om Plastex, bland annat intervjuer och enkäter. Denna analyserades medan idégenereringen påbörjades, genom bland annat Gordonmetoden, brainstorming, och diskussionsmetoden. Alla idégenereringsmetoder resulterade i ett antal lösningsförslag vilka vidareutvecklades och sedan utvärderades med hjälp av grovsållning, för- och nackdelar, en relativ beslutsmatris, och en kriterieviktmetod. Här användes även kravspecifikationen för att kunna vikta de olika idéerna mot krav och önskemål som ansågs viktiga.   Till sist kvarstod några lösningsförslag som ansågs relevanta att gå vidare med i ett framtida arbete. Plastex rekommenderas utbilda sin personal i hantering av spill och sedan även förenkla sorteringen av detta genom att skapa tydligare markeringar på återvinningskärl. Företaget rekommenderas också köpa in automatiska sugar för att förbättra arbetsförhållandena för de anställda som i dagsläget tvingas tömma spillådorna under stansarna manuellt. Vidare rekommenderas företaget också sträva mot att bli bättre på att ta vara på sina medarbetares kunskaper och idéer, eftersom det är arbetarna som är experter på sina respektive områden och vet vad som fungerar och vad som bör förbättras. / Plastex is a company with 20 employees in Skellefteå, which manufactures extruded plastic products. Today, they are trying to re-use and recycle as much as they can, but they face difficulties in the re-use process since the mixing procedure between new and re-used material is complicated. This creates a lot of waste, which in turn cost the company unnecessary amounts of money.   The purpose with this work has been to examine if there is a smoother and cheaper way to re-use and recycle materials, compared to the way Plastex does today. This by first mapping the production and then create suggestions regarding the material handling. The objective has been to present suggestions to Plastex that may lead to a reduced amount of waste and costs in the future, and therefore also a more effective production.   A search for relevant theory was completed to facilitate the idea generation. The theory was also used to evaluate and further develop the different ideas.   The iterative method called project circle and project spiral was used throughout the project, which meant that each phase was reviewed several times. A Gantt chart was also created to keep track of given deadlines. Different methods were used to gather information about Plastex, including interviews and polls. This was analyzed while the idea generation began, using the Gordon method, brainstorming, and the discussion method to name a few. All idea generation methods resulted in a number of solutions which were further developed and then evaluated with coarse screening, pros and cons, a relative decision matrix, and a criteria-weighted method. A requirement specification was also used to weigh the different ideas against demands and wishes that were considered important.   Finally, there were some solutions that were considered relevant to proceed with in a future work. Plastex is recommended to educate its personnel in waste management and also to simplify the sorting of waste by creating clearer markings on recycling containers. The company is also advised to purchase automatic suction machines to improve the working conditions for the employees who currently have to manually empty the bins under the punches. Furthermore, the company is advised to strive towards being better of taking care and use their employees’ knowledge and ideas, since it is the workers who are experts in their respective areas and know what works and what should be improved.

Idén till denna studie kom när ett barn talade om att vår planet skulle må bättre om vi återanvände saker. Däri väcktes vår idé om en låne-/bytesplattform mellan förskolor av material som tillfälligt inte används på förskolan. Vår studie har förankrats teoretiskt i läroplansteori samt forskning om utbildning inom hållbar utveckling i barns tidiga levnadsår. Syftet med studien var att undersöka hur verksamma inom förskolan förhåller sig till en låne-/bytesplattform, där material som inte används på en förskola återanvänds på en annan förskola, i arbetet för hållbar utveckling. Studien har genomförts i två delar, delstudie I och delstudie II utifrån kvantitativ metodik. Delstudie I omfattade 13 förskolor inom ett förskoleområde och bestod av ett projekt med en epostplattform för utbyte som skulle följas upp i form av en enkät. Delstudie I upphörde efter utebliven aktivitet bland verksamma inom förskoleområdet. Delstudie II genomfördes därefter i form av webbenkät publicerad på Facebook, för att nå ut till olika delar i landet med flera verksamma personer inom förskolan. Resultatet från delstudie II visade att en större del av de 60 respondenterna ansåg att en låne/bytesplattform kunde ha en positiv effekt på den hållbara utvecklingens tre dimensioner dvs. ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Dels uppfattade respondenterna att låne-/bytesplattformen var miljövänligt och ekonomiskt fördelaktigt men också ett sätt för barnen att skapa förståelse för andra människors livssituationer. Dock visade resultatet från båda delstudierna att olika faktorer kan påverka låne-/bytesplattormens tillämpning på förskolorna. Studien i sin helhet visar att det finns en potential för en låne-/bytesplattform och att den har inverkan på arbetet med hållbar utveckling inom förskolan.

Dagens modekonsumtion har lett till att en stor mängd kläder slängs utan anledning vilket har en mycket stor inverkan på miljön. Modeindustrin har identifierats som en stor bidragande faktor till plastföroreningen i haven och är även ansvarig för 20 procent av det globala vattenspillet och 10 procent av planetens totala koldioxidutsläpp. I denna kvalitativa studie har en undersökning gjorts för att se om konsumenter i Sverige är villiga att köpa sina kläder i andra hand istället för nyproducerade och även hur andrahandsmarknaden kan växa och bli bättre och mer attraktiv. För att kunna lära oss om konsumenters vanor kopplade till shopping har skribenterna genomfört en enkätstudie med människor i alla åldrar. Semistrukturerade intervjuer har även genomförts med företag från second hand-sektorn för ytterligare kännedom om branschen. Resultatet av studien visar att andrahandsmarknaden har vuxit under de senaste åren och att den främsta anledningen till varför konsumenter väljer andrahandsplagg är av miljömässiga skäl. Vidare visar studien att den yngsta generationen, människor under 20 år, är den grupp som visar lägst intresse för second hand vilket är oroande då detta är framtidens konsumenter. / Today’s fashion consumption has led to a big amount of clothes being thrown away for no reason, greatly impacting the environment. The fashion industry has been identified as a big contributor to the plastic pollution of the oceans and is also responsible for 20 percent of the global water waste and 10 percent of the globe’s total carbon dioxide emissions. In this qualitative study, an investigation is made as to whether consumers in Sweden are willing to buy their clothes second hand instead of newly-produced and how the second hand market can grow and become better and more attractive. In order to learn about the consumers’ habits linked to shopping, a survey was conducted by people of all ages. Semi-structured interviews were also done with companies within the second hand sector to further learn about the business. The outcome of this study shows that the second hand market has grown over the last few years and that the biggest reason for people to choose second hand is because of environmental factors. Furthermore, the study finds that the youngest generation, people under the age of 20, is the group that is the least interested in second hand, which is a cause for concern since this group is the consumers of the future.

Begreppet hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet infördes i svensk lagstiftning genom kommunala renhållningslagen (1970:892) på 70-talet. En skyldighet att bortforsla och hantera hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet ålades kommunerna samtidigt som ett förbud för andra att hantera avfallet lagfästes. Dokumentation över visst offentligtansvar för avfallshantering i Sverige finns daterat så långt tillbaka som på 1300-talet. På den tiden var renhållning avfallshanteringens främsta syfte vilken efterhölls på grund av sanitära skäl. Avfallslagstiftningen tjänar fortsatt att motverka nedskräpning, men idag är därutöver syftet med det kommunala avfallsmonopolet och omhändertagandeförbudet, skyddet för människors hälsa och miljön. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet vilket omfattas av det kommunala avfallsmonopolet definieras i 15 kap. 3 § miljöbalken (1998:808). Hushållsavfall är ett snävare begrepp än avfall, vilket innebär att avfallet först måste falla under avfallsdefinitionen för att komma i fråga som hushållsavfall. Tolkningen av avfallsdefinitionen har till stor del fastslagits genom EU-domstolens praxis. I Sverige råder sedan 70-talet oklarhet om vilket avfall som omfattas av därmed jämförligt avfall från annan verksamhet i 15 kap. 3 § MB och således omfattas av det kommunala avfallsmonopolet. Konsekvensen är att kommuner och verksamhetsutövare saknar kunskap om sina rättigheter och skyldigheter, vilket i sin tur leder till konflikter mellan verksamheter och kommuner. Eftersom avfall av given anledning inte hanteras på ett optimalt miljömässigt sätt, undergrävs i längden miljöbalkens syfte, att skydda människors hälsa och miljön. Flera områden av avfallshanteringen regleras idag av EU-rättsliga bestämmelser. Avfallshierarkin i artikel 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv1 (avfallsdirektivet) implementerades i 15 kap. 10 § MB genom SFS 2016:7822. Avfallshierarkin är en av flera viktiga principer i avfallsdirektivet, genom vilken en prioriteringsordning fastställs för vad som allmänt utgör det totalt sett bästa miljöalternativet inom lagstiftning och politik på avfallsområdet. Kommunens avfallsmonopol och avfallsdirektivet har skyddsintresset för hälsa och miljö gemensamt. I uppsatsen visas att svensk rätt sedan 2018 tillämpats i förenlighet med avfallshierarkin. I de fall var verksamheter visat att de hanterar deras avfall jämförligt med hushållsavfall enligt en metod med högre prioritet enligt avfallshierarkin än den kommunen eller dess anlitade entreprenör kunnattillgodose har verksamheterna givits dispens från det kommunala avfallsmonopolet. Något som kan ifrågasättas är att verksamhetsutövare i dagsläget fordras genomgå ett dispensansökningsförfarande för att tillåtas ansvara för det egna hushållsavfallet. För närvarande pågår nationella åtgärder för ytterligare tillnärmning av svensk lagstiftning till avfallsdirektivets syfte och ändamål samtförbättring av genomförandet i svensk rätt.

Sverige idag genererar byggbranschen 12 miljoner ton avfall per år. Enligt svensk lag ska avfallet sorteras för att öka möjligheten till återvinning och återbruk. Byggbranschen står för drygt 20 procent av växthusgasutsläppen i Sverige och genom att återbruka byggmaterial kan denna siffra reduceras. Avsikten med detta examensarbete är att lyfta ett antal möjligheter för att minska klimatavtrycket från byggbranschen. Föreliggande studie syftar därför till att fokusera på de framgångsfaktorer som identifierats hos utmärkande projekt på Skanska gällande återbruk av byggmaterial och produkter. Syftet med studien är att undersöka och belysa de utmaningar som finns med att återbruka samt att uppmärksamma tillvägagångssätt för hur arbete med att återbruka kan ökas.Studien har baserats på intervjuer samt litteratursökning inom ämnet återbruk. Fem deltagare i olika projekt hos Skanska har intervjuats där återbruk varit en del av processen. Arbetet har begränsats till fem intervjudeltagare då det ansågs vara tillräckligt för att besvara studiens syfte. Studien har avgränsats till återbrukat byggmaterial och produkter från byggnader, där material från anläggningsarbeten inte inkluderas. Arbetet skrivs i samarbete med Skanska.De framgångsfaktorer som har identifierats i resultatet är att det är betydelsefullt att lägga god tid på materialinventering och att systematiskt dokumentera de material som finns att tillgå, samt att planering av återbruk sker tidigt i processen. En annan framgångsfaktor för att lyckas med återbruk är att involvera externa aktörer som kan förmedla materialet vidare. De utmaningar som finns med att återbruka byggmaterial och produkter är de krav som ställs genom myndigheter och i lagar. Även kunskapsnivån är bristfällig när det kommer till återbruk i branschen och därmed problematiseras processen. För att anamma återbruk i framtiden kommer det cirkulära byggandet och det långsiktiga perspektivet vara av betydelse inom byggbranschen. Ett sätt för att arbeta med återbruk är att involvera projektörer tidigt i processen genom att förse dem med återbrukat material som går att projektera in i projektet. Vid projekteringen av byggnader bör även materialens framtida återbruk finnas i åtanke. När återbruk blir en del av fler byggprojekt kommer det medföra att avfallet minimeras, det kommer främja företagens hållbarhetsarbete samt att klimatpåverkan från branschen med största sannolikhet kommer minska. / The construction industry generates 12 million tons of waste annually in Sweden alone. The waste according to Swedish law has to be sorted in order to increase the possibility of recycling and reuse. The construction industry produces 20 percent of the Swedish greenhouse gas emissions and by reusing building materials this number can be reduced. The intention of this bachelor's thesis is to illustrate possibilities for reducing the industry's climate footprint. Following thesis intends to focus on identifying the success factors of prominent projects regarding reuse of building materials and products at Skanska. The purpose of the thesis is to explore and illuminate the challenges that come with reusing and detect approaches on how to increase work with reused materials.The thesis is based on interviews and literature in the subject of reuse. Five participants from different projects at Skanska where reuse was a part of the process was interviewed. The interviews were limited to five participants because it was considered to be enough to answer the purpose of the study. The study is limited to reuse of materials and products from buildings, waste from other parts of the industry is not included. This study is written in a collaboration with Skanska.The success factors that were found in this study is that it is important to assign the material listing phase a good amount of time, to systematically document the materials at hand and to plan to reuse early in the process. Another success factor to reusing is to involve external vendors that can help assign the material to new proprietors. The challenges that come with reusing building materials and products are the requirements set by authorities and laws. Also the level of knowledge in the industry about reuse is inadequate which complicates the process. The circular flow and long-time perspective will be of importance in order to appropriate reuse in the building industry in the future. One way to initiate this is by involving architects early in the process by providing them reused materials to plan into their project. In the design of new buildings, the future reuse of the materials should be kept in mind. When reuse becomes a part of more building projects it will result in less waste, the business’ sustainability work will advance and the climate footprint from the industry will most likely get reduced.

The construction sector accounts for about one fifth of Sweden's greenhouse gas emissions. It is also the sector that produces the second most waste in Sweden. Today there is an increased need for housing in Sweden, at the same time as the construction sector must reduce its greenhouse gas emissions. Usually when renovating a building, construction products are disposed despite having a remaining service of life. The purpose of this study is to investigate how the reuse of construction products can be increased in the construction sector. And to find out how companies in Växjö work with reusing construction products. The work was based on the project Kv. Stommen, the project was about a new preschool in Vikaholm, Växjö. In the project the buyer had requested that some construction products should be reused. The purpose of the study was addressed by using interview methodology and partaking in focus group discussion with Godahåll during their meeting. According to the results there are seven challenges that must be overcome before the reuse of construction products in the construction sector can increase. The representatives from the companies in Växjö, who were interviewed had a positive attitude towards reuse of construction products. One conclusion is that there is an interest in the construction sector to use reused construction products and that it will increase in the future. Another conclusion is that by using reused construction products, the construction sector´s waste volumes can be reduced and contribute to a circular construction.

No description available.

In a time of growing consciousness around sustainability and an early paradigm shift when it comes to circular systems for furniture and interiors, as an aspiring designer, I need and must adapt accordingly within my field and creative practice. In this project, I have worked with the immense material waste that is going on, especially focusing on furniture and interiors, within the public and private sectors as well as in office environments, where this is a big issue. Guided by the United Nations Global Goal No 12 - Responsible Consumption and Production, I have experimented with, to me, new ideas for systems that deal with the upcycling and repurposing of “old” and/or discarded pieces of furniture and the material they are made from. To see what I can make of it to prolong the lifecycle and give the material a new purpose, function, and value. In my process I have acted both as an interior architect and a furniture designer but also as a sculptor and craftsman since the predetermined “waste” material I have worked with demanded a reversed design process than what a “normal” one would look like for a commercial project.    The result is a series of new furniture designed and made from waste material, revisioned by me through a mix of art and design, to see how I as a designer of furniture and interiors can develop and find my path in this and to help formulate the new design paradigm and aesthetics for future circular and sustainable furniture and interior solutions that is underway.

I detta examensarbete har en undersökning utförts på konsultföretaget ÅF, och deras arbetssätt inom dokumentation och kontrollanläggningar för att utreda om det fanns effektiviseringspotentialer. Undersökningen har i största del innefattat intervjuer med verksamma konsulter inom kontrollanläggningar och elmontage på transformatorstationer. Konsulterna arbetade som konstruktörer och tog fram ritningar främst till kontrollutrustningar. Resultatet från intervjuerna analyserades för att sedan dra slutsatser om effektiviseringsmöjligheter inom verksamheten. Olika kontor i verksamheten undersöktes och arbetssättet varierade på de olika kontoren. En skillnad var det CAD-program som användes och ett förslag var att använda samma program. Effektiviseringspotentialer fanns också genom att återanvända kretsscheman till viss del från föregående projekt. Ett annat förslag var därför att införa databaser där kretsscheman kan samlas in och delas mellan de olika kontoren. / In this thesis, a study has been carried out for the consulting company ÅF, and their work method within documentation and control facilities to investigate whether there were any potential for efficiency improvements. The investigation has largely involved interviews with operating consultants within the control facility on substations. The consultants worked as electrical designers and produced drawings mainly for control equipment. The results of the interviews were analyzed to draw conclusions about the efficiency potentials within the business. Different offices in the business were examined and the work approach varied between the offices. One difference was the CAD-software used and a suggestion was to use the same program. Efficiency improvement potentials were also by re-using electrical schematics to some extent from previous projects and another suggestion was to establish databases where electrical schematics can be gathered and shared between the different offices.