Detta arbete är grundad på byggnadsmaterialåterbruk. Syftet med arbetet är att reda ut vilka byggnadsmaterial och inventarier som kan återanvändas vid ombyggnation av Andersbergsgården förskola i Gävle, samt betrakta lönsamheten hos dessa byggnadsmaterial eller inventarier om de skulle selektivt rivas, lagras och sedan återanvändas. Genom en litteraturstudie i början av arbetet samt kontakt med de berörda företagen har både ny information (utöver litteraturen) och resultat formulerats. Litteraturstudien visar att 95% av byggnadsmaterial kan återvinnas. Denna procent överensstämmer om byggnaden inte innehåller farliga ämnen i konstruktionen och är i dåligt skick.I studien presenteras några av de hinder som föreligger för ett mer omfattande användande av återbrukade material. Exempel på detta är att säkerställa garantier och kvaliteter för materialen. Det har visat sig att kostnaden för den traditionella rivningen är generellt högre än den selektiva rivningen. Det som kan lagras och återanvändas är till exempel dörrar eftersom de är i bra skick.Till slut kan det sägas att alla konstruktionsmaterial i Andersbergsgården förskola går att återvinna förutom betong och värmeisolering, detta är på grund av att betongen har haft fuktproblem och isoleringen är för gammal för att återvinnas. / This work is about recycling of building materials. The aim of this work is to find out which building materials and equipment could be reused after the deconstruction of the Andersbergsgården preschool in Gävle, and to examine the profitability of these building materials and equipment if it is to be selectively demolished, stored and then reused.Both theory and conclusion were formulated through a literature study at the beginning of the work and contact with the involved companies. Research shows that 95% of building materials can be recycled. This percentage can be achieved if the building does not contain hazardous substances in the construction or it´s in bad condition.The study highlights some of the barriers to the wider use of reused materials. Examples of this are the verification of guarantees and qualities of the materials. It has been shown that the cost of traditional demolition generally is higher than the cost of selective demolition. What can be stored and reused are doors because these are in good condition.In the end, the conclusion is that all building materials in the Andersbergsgården preschool, with the exception of concrete and insulation, can be recycled. The reasons for this are that the concrete has had moisture problems and the insulation is too old to be recycled

The Swedish building sector is the cause behind a large part of all generated waste in Sweden. This must change to reach the goal by 2030 to make a significant reduction of waste. One way to work towards this goal is to reuse existing material. The architect often contributes to early stages of the building process, which is an important timestamp to ensure that reuse becomes a part of the construction project. The role of the architect has the potential to contribute to current sustainability goals by urging reuse of building materials in projects. Therefore, this thesis aims to increase the understanding of architects' perception of their role in reuse practices in construction projects by answering how their work is similar to the characteristics of a change agent. The study also aims to explore how their role can develop to better urge reuse, with the help of theory of ​​change management. The study is limited to the architect role in the reuse practices in construction projects. Furthermore, it is the informal role as a change agent that is of concern since the architects’ profession does not appear to include the formal role as a change agent. Furthermore, in this study a connection between an informal change agent and an informal leader is made, because of the relation between change and leadership. A qualitative approach was chosen because the study has a purpose to better understand the architects' individual experiences and perspectives. The work is based on two literature studies, one contextual and one that contributes to a theoretical framework for the later analysis. Thereafter, an interview study was conducted with seven participant architects that are active in Sweden with experience or knowledge of reuse. The interviews were transcribed and analyzed using the designed theoretical framework to encode and categorize the responses. The coding resulted in three separate tables with sorted quotes from the interviews. These tables were used to interpret the relationships between the sorted interview material and allow new themes to emerge from the analysis. After this thematization overall conclusions were drawn by interpreting the analysis from a holistic perspective. From the literature study it became apparent that a change agent, either formal or informal, can be anyone with the abilities to drive change. From the interviews evident connections were found between the architects’ reuse practices and the personal abilities that is necessary for a change agent to be successful. The architects’ descriptions about their reuse practices did not concern their own authority, which can be explained by that they lack the power to make decisions in the projects. But through their personality, communicative skill, and ability to solve problems, they can access both formal and informal authority, which is two other particularly key factors for a change agent. The analysis indicated that the architects’ role in reuse practices is essentially about influencing and convincing other actors in the building process. Beside the fact that architects have developed multiple of the personal abilities that a change agent needs, they also drive reuse practices voluntarily, which is an aspect that coincides with an informal leader. To conclude, the architect’s role in the matter can be described as a communicative informal change agent, even if no respondent referred themselves as a change agent. It seems that awareness of acting as a change agent is not the main motivator for acting as one, and thereby have a better potential to work with reuse. However, it is not the whole solution for the sustainability goals that architects act as change agents, but it can be a piece of the puzzle that promotes an increased work with reuse. Furthermore, communication and knowledge emerged as two core results for how the architect role can be developed to better drive reuse. All proposed development areas affect their gathered knowledge and ability to communicate, in some way. By enhancing their communication skills and knowledge, they have a greater opportunity to be convincing and thus have a stronger influence in construction projects. This applies not only to architects active in Sweden, but the results can also be applied to other professional roles without decision-making authority but who want to drive change in their organization. / Svenska byggsektorn står för en stor del av allt genererat avfall i Sverige vilket behöver förändras för att uppnå målet om att betydligt minska mängden avfall till 2030. Ett sätt att arbeta mot målet är genom att återanvända, eller återbruka, befintligt material. Arkitekten är ofta med i byggprocessens tidiga skeden, vilket är en viktig tidpunkt för att se till att återbruk blir en del av projekten. Arkitektrollen har potential att bidra till dagens hållbarhetsmål genom att uppmana till att återbruka material i projekten, samtidigt som det finns utmaningar som försvårar nyttjandet av rollens potential. Därför syftar detta examensarbete till att öka förståelsen om yrkesverksamma arkitekters uppfattning om sin roll i ett återbruksarbete inom byggprojekt genom att svara på hur deras återbruksarbete liknar karaktärsdragen av en förändringsagent. Studien syftar även till att utforska hur de kan utvecklas för att bättre driva återbruksarbetet vilket görs med hjälp av teoriområdet om förändringsarbete. Studien avgränsar sig till enbart arkitektrollen i återbruksfrågan inom byggprojekt. Vidare avses den informella rollen som förändringsagent eftersom arkitektyrket inte förefaller innefatta den formella rollen som förändringsagent. Dessutom görs en koppling mellan informella förändringsagenter och ledare i denna studie på grund av relationen mellan förändring och ledarskap. Ett kvalitativt tillvägagångssätt valdes eftersom studien har ett förstående syfte om arkitekternas personliga erfarenheter och perspektiv. Arbetet tar avstamp i två litteraturstudier, en kontextuell för en ökad förståelse för arkitektrollen i Sverige och centrala begrepp, samt en litteraturstudie som bidrar till ett teoretiskt ramverk inför den senare analysen. Därefter utfördes en intervjustudie med sju deltagande arkitekter som är yrkesverksamma inom Sverige med erfarenhet eller kunskap om återbruk. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av det utformade teoretiska ramverket för att koda och kategorisera svaren. Kodningen resulterade i tre separata tabeller med sorterade citat från intervjuerna. Dessa tabeller användes för att tolka sambanden mellan koderna och låta teman växa fram från analysen. Efter tematiseringen tolkades analysen från ett helhetsperspektiv för att dra slutsatser. Från litteraturstudien framkom att en förändringsagent, formell eller informell, kan vara vem som helst med förmågor för att driva en förändring. Utifrån intervjuerna kunde tydliga kopplingar göras mellan arkitektens återbruksarbete och de personliga förmågor som är nödvändiga för en förändringsagent att vara framgångsrik. Arkitekternas beskrivningar om deras återbruksarbete berörde inte deras egen auktoritet, vilket kan bero på att de inte har beslutsmakten i byggprocessen. Men genom deras personlighet, kommunikativa skicklighet och problemlösningsförmågan kan de få tillgång till formell och informell auktoritet, som är två viktiga faktorer för en förändringsagent. Analysen pekade på att arkitektens roll i återbruksarbetet handlar om att påverka och övertyga andra aktörer i byggprocessen. Förutom att arkitekterna har utvecklat flera av de personliga förmågorna som en förändringsagent behöver, driver dem även återbruksarbetet frivilligt, vilket är en aspekt som sammanfaller med en informell ledare. Sammantaget kan arkitektens roll i återbruksarbetet beskrivas som en kommunikativ informell förändringsagent, även om ingen arkitekt kallade sig själv för en förändringsagent. Det verkar således inte vara det viktigaste att vara medveten om konceptet förändringsagent för att agera som en sådan och därigenom ha bättre potential att arbeta med återbruk. Däremot är det inte hela lösningen för att nå hållbarhetsmålet att arkitekter agerar som förändringsagenter, men det kan vara en pusselbit som främjar ett ökat återbruksarbete. Vidare framkom kommunikation och kunskap som två kärnresultat för hur arkitekten kan utvecklas för att bättre driva återbruksarbetet. Alla föreslagna utvecklingsområdena berör på något sätt deras ihopsamlade kunskap och förmåga att kommunicera. Genom att förbättra sin kommunikation och kunskap har de större möjlighet att vara övertygande och därmed ha en starkare påverkan i byggprojekten. Detta gäller inte enbart för arkitekter verksamma i Sverige, utan resultaten kan appliceras på andra yrkesroller utan beslutsmakt men som vill driva en förändring inom sin organisation.

Sverige konsumerar idag som om det finns betydligt mer resurser än vad som faktiskt finns tillgängligt på vår jord och textil är den femte högsta kategorin när det kommer till utsläpp av växthusgaser. Detta har politiker bland annat inom Sverige och på EU-nivå fått upp ögonen för och har tagit fram handlingsplaner för en cirkulär ekonomi. Bland annat har det beslutats om att begagnade textilier ska samlas in separat, senast år 2025, och inte längre får behandlas som hushållsavfall. Sverige har beslutat om ett producentansvar och ett förslag kring hur det ska utformas har tagits fram. Wargön Innovation har en pilotanläggning för sortering av textilavfallet och projektet WargoTex undersöker nu möjligheterna för en uppskalning av pilotanläggningen. Det kommer krävas att branschens aktörer går samman och tillsammans hittar lösningar för hur målen ska uppnås och samtidigt att de ser lönsamheten i den framtida cirkulära kedjan, med morgondagens innovativa tekniker. Syftet med rapporten är att undersöka vilka möjligheter som påverkar när många aktörer ska sammankopplas och samarbeta när det kommer till re:applikationer av textilier. Samt vilka vinningar det finns att hämta för textilföretag med framtidens cirkulära ekonomi. För denna rapport har en kvalitativ metod valts och intervjuer med sakkunniga inom olika områden i textilbranschen har utförts. Utöver detta bygger rapporten på litteraturstudier och genom tematisk analys har resultatet vuxit fram. I resultatet framkommer det att möjligheter kan uppstå när branschen är öppen för att se ett samarbete mellan ideella och privata organisationer, där den insamling och hantering av begagnade textilier som redan finns inte störs. De kan ta hjälp av varandra på så sätt att de automatiska anläggningarna effektivt kan sortera stora mängder utifrån flera olika sorteringsbegrepp, medan de ideella organisationerna besitter stor kunskap i vilka textilier som kan säljas vidare och återanvändas. På så sätt kan avfallshierarkin följas och prioriteras samt att de olika verksamheterna kan samverka utan bekostnad på varandras verksamheter. Informationsutbytet genom hela kedjan, från konsumenter till avfallshanterarna måste utökas och mellan aktörerna behöver ett kunskapsutbyte ske på lika villkor för att främja möjligheter för en cirkulär framtid. I detta samarbetsnätverk kan dock utmaningar uppstå, bland annat behöver branschen komma överens om vad som egentligen är det mest hållbara, något som krävs för att kunna arbeta vidare mot målen. För att skapa ekonomiska incitament mot en cirkularitet kan differentierade avgifter införas i producentansvaret, där material som inte uppfyller vissa miljökrav ska innebära högre avgifter än mer hållbara alternativ. Lönsamhet inom den svenska marknaden kan även uppstå när det textila avfallet sorteras och återförs i det svenska kretsloppet, något som också kan sätta Sverige på kartan och skapa nya arbetstillfällen. För textilproducenterna kan de ekonomiska fördelarna uppstå först när de vågar ta steget och ställa om fullt ut, då öppnas många möjligheter. Det kan till en början behövas ekonomisk stöttning med offentliga medel, exempelvis i form av skattelättnader och bidrag för att kunna ställa om. Användandet av begagnat material har ekonomiska fördelar eftersom priserna inte varierar i samma utsträckning som jungfruliga material, dessutom minskas beroendet av råvaror från andra länder. Andra fördelar för producenterna är att det med en normalisering av textila re:applikationer och ett gediget CSR-arbete finns det marknadsandelar att plocka, eftersom fler konsumenter väljer de mest hållbara alternativen. / Currently Sweden consumes significantly more per capita than its share of available planetary resources and textiles are the fifth highest contributor to greenhouse gas emissions. Governments in Sweden and at EU level, among others, have become aware and action plans for circular economy related to textiles are being implemented. The Swedish government has decided that used textiles no longer will be treated as household waste, and by 2025 the textiles need to be collected separately. In Sweden it has been decided to implement extended producer responsibility (ERP) and a proposal for how it should be enforced is in place. Wargön Innovation has established a pilot sorting plant for the textile waste and the WargoTex project is now investigating the possibilities for upscaling. In order to achieve the goals as well as making the future circular chain profitable, the industry will be required to collaborate and find common solutions with tomorrow's innovative technologies. The purpose of the report is to investigate which aspects affect when many actors are to be interconnected and cooperate when it comes to re:applications of textiles. And what gains there are to be made for textile companies with the circular economy of the future. For this report, a qualitative method has been chosen and interviews have been conducted with experts from various textile industry sectors. In addition to this, the report is based on literature studies and the results have emerged through thematic analysis. The results of this study show that opportunities can arise for the industry when they are open to collaboration with non-profit and private organizations, as long as the already existing collection and handling of used textiles is not disrupted. They can help each other by letting the automated facilities efficiently sort large quantities based on several different sorting concepts, while the non-profit organizations possess great knowledge in which textiles can be resold and reused. In this way, the waste hierarchy can be followed and prioritized, and the concerned parties can operate together without interfering with each other's activities. The exchange of information throughout the chain, from consumers to waste managers must be extended and the actors must exchange knowledge between each other on equal terms to promote opportunities for a circular future. However, in this arena of cooperation this might be challenging, especially since the industry needs to agree on what is sustainable, which is a factor that has been shown to be crucial in this study. In order to create financial incentives towards circularity, introduction of differentiated fees in the ERP could be feasible, where materials that do not meet certain environmental requirements involve higher fees than the more sustainable alternatives. The Swedish market can expect profitability if the textile waste is sorted and brought back to the Swedish cycle. This can also make Sweden stand out from other countries and lead to new job opportunities. For textile manufacturers the economic benefits can only arise with the willingness to change and many opportunities reveal themselves if they have the courage to follow it through. However, financial support with public funding may be needed in an early stage towards a circular economy, for example through tax reliefs and government grants. The use of recycled materials has economic benefits as its price does not vary to the same extent as virgin materials, in addition it also reduces dependence on raw materials from other countries. Other advantages for the manufacturers are that with a normalization of textile re:applications, solid CSR and more consumers choosing the most sustainable alternatives, there are market shares to gain.

This study compares two wood materials, cross-laminated timber (CLT) and traditional wood studs, for small house construction. The aim of this degree project is to assess their specific properties and differences in terms of sustainability and safety. The method for the study employs semi-structured interviews, development of wall elements using Revit and an extensive literature review to arrive at conclusions. CLT is examined as an innovative construction material known for its high strength and stability, while wood studs are analyzed for their energy efficiency and compliance with modern building standards. The findings are supported by previous research comparing different wood construction methods. Through a comprehensive analysis, this study provides valuable insights into the advantages and disadvantages of CLT and traditional wood studs for small house construction. The results from this work were that CLT used more material and had more waste than traditional wood. The interviews indicated differences and challenges related to fire risks associated with adhesive use in cross-laminated timber. Both PUR adhesive and MUF adhesive have their advantages and disadvantages, so it is important to follow the safety protocols and increase industry knowledge for improving fire safety in cross-laminated timber. The conclusion of the study was that cross-laminated timber is affected by the adhesive when considering the reuse of wall elements and fire challenges. It also requires more material, making traditional timber studs a better choice.

Collecting rainwater for use in toilets is currently uncommon in Sweden. Technology for treatingrainwater and using it for toilet flushing is only found in three buildings in Sweden today. Twoof these buildings are Celsiushuset in Uppsala and Sergelhusen in Stockholm. The buildings thatutilize this technology are relatively newly constructed, and there has been no investigation intohow the systems have performed in terms of operation, efficiency, or user experience. Thesystems in Celsiushuset and Sergelhusen have only been in use for a little over two years andhave not been evaluated during this time. The actual efficiency of the systems is thereforeunknown, and investigations need to be conducted to analyze their efficiency, user experience,and any issues related to system management. This thesis has been conducted in collaboration with Structor Mark Uppsala, which has designedthe external part of the system in the aforementioned buildings. The thesis work has been carriedout using surveys, observations, document analysis, and interviews. The study reveals that thereis some discoloration of the toilet water, which has had an impact on the water and sanitationcomponents. The investigation also shows that most users do not have a problem with moderatediscoloration of the toilet water as long as they are aware of the cause of the discoloration. The amount of rainwater used compared to drinking water in the Celsiushuset system wascalculated to be 12.7 percent since the building's commissioning, but the theoretical efficiency isaround 50 percent. For Sergelhusen, it has not been possible to calculate the actual efficiency, butthe theoretical efficiency is approximately 40 percent. Celsiushuset has had issues with theoperation of the system's control, resulting in the dry-run protection of the pump tripping whenwater should be pumped into the building from the reservoir. Sergelhusen has needed to modifythe system due to excessively high levels of discoloration in the water and has installed additionaltreatment steps, which have led to reduced discoloration. The study shows that discoloration in the toilet water does not have a negative impact on the user'sexperience. However, it is important to consider the choice of materials for the roof and water andsanitation components that are affected by the use of rainwater. Furthermore, the design of the roofis crucial regarding the use of green roofs, which has a significant impact on the quality ofrainwater and requires additional treatment steps in the system.

Undersökningen utfördes åt Ronneby Miljö & Teknik AB, som är ett kommunalägt bolag i Ronneby kommun. Bolaget är inom kommunen ansvarigt för renhållning, fjärrvärme och likande. Precis som i många andra kommuner i Sverige går idag textilavfallet till energiåtervinning genom förbränning. Detta vill Ronneby Miljö & Teknik AB ändra på och syftet med arbetet var därför att undersöka vilka möjligheter som fanns för textilinsamling i kommunen. Ytterligare har det undersökts vilka andra projekt och likande som genomförts av kommuner och andra aktörer i samhället för att minska textilernas belastning på miljön och klimatet. Undersökningen har framför allt genomförts genom litteratursökning, samt intervjuer vid behov. Det har därtill kopplats till den lagstiftning och de miljömål som finns. Resultatet visar att den främsta och vanligaste metoden för insamling av textiler inom kommuner idag är via samarbete med ideella organisationer. Utvecklingen är på god väg för att ta hand om textilavfall på andra sätt genom olika typer av materialåtervinning. Dock har utvecklingen inte kommit tillräckligt långt för att kunna ta emot det blandade textilavfall som vanligen det kommunala avfallet består av. Dessutom är ett producentansvar på väg att införas vilket antas påverka det beslut som kommer att tas för textilinsamling i Ronneby kommun.

För att öka Sveriges cirkularitet utvecklas idag internationella standarder i syfte att definiera och enhetliggöra konceptet cirkulär ekonomi. Det nationella arbetet utförs av kommitté SIS/TK 616, vilken är bestående av majoriteten företag. Studien jämför delaktiga och ickedelaktiga företag i denna standardiseringskommitté. Syftet är att undersöka företagsgruppernas aktuella cirkularitetsarbete samt deras uppfattningar gällande de kommande effekterna av CE-standardiseringen. Undersökningen baseras på teori av Ellen MacArthur Foundation samt standardiseringsteori. Empirisk datainsamling utfördes med hjälp av tretton semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att företagens cirkularitetsarbete ökar i relevans men att den cirkulära aktiviteten är varierar både inom och mellan företagsgrupperna. CE-standardiseringen uppfattas innebära en ökad utveckling av CE-arbete vilket tros kunna leda till Sveriges ökade cirkularitet.

Konsekvenserna av de påfrestningar människan utsätter jorden för blir alltmer påtagliga. En av dessa påfrestningar är den enorma resursanvändning som de moderna konsumtionssamhällena kräver och bygger på. Överkonsumtionen i den (ekonomiskt) rika delen av världen blir alltmer ifrågasatt och alternativa sätt att hantera resurser har kommit at utvecklas, däribland den kollaborativa konsumtionen som bygger på delning och medskapande. Eftersom det redan konstaterats positiva miljöeffekter med ytor för delande syftar denna studie till att utforska vilka potentiella samhällsnyttor det finns med kollaborativa ytor i staden utifrån sociala och ekonomiska hållbarhetsperspektiv. Den studerar också vilka möjligheter och utmaningar det finns det för olika aktörer att driva och utveckla dessa ytor samt vilken roll medborgaren har i utvecklingen för mer hållbar konsumtion. Detta görs genom dels en litteraturstudie, dels en fallstudie i Göteborg. Resultaten visar att för att få en lyckad utveckling av kollaborativa ytor rekommenderas: att tydliga roller för varje aktör sätts från början; att policys som promotar denna typ av infrastruktur kan stöttas genom att exempelvis hitta sätt att mäta nyttorna med verksamheten; att ha ett brett samarbete mellan olika aktörer; samt att se över, tydliggöra och möjliggöra medborgarens roll och ansvar i att uppnå mål kring hållbar konsumtion. / The consequences of human activity on Earth becomes more and more obvious. One of these activities is the extreme extraction of resources, which is driven by the structures of the modern consumer societies. Hence, the over consumption in the (economically) richer parts of the world is becoming more questioned and alternative ways for use of resources are being tested and developed. Among these is the collaborative consumption, which is based on sharing and collaboration between people. Since beneficial effects on the environment from these spaces have already been identified, this study focuses on the potential social and economic benefits of these spaces. It also studies what possibilities and challenges there are in developing these spaces for different actors, as well as what role the citizen has for the development of sustainable consumption. This is carried out through a literature review and a case study focusing on fixoteken in Gothenburg in Sweden. The results show that to be able to develop these spaces successfully: the role of each actor must be clear from the start; policies that promotes this kind of infrastructure can be supported by tools that measure the benefits of these initiatives; a broad collaboration between actors is essential; and the role and responsibility of the citizen in sustainable consumption should be examined, clarified and supported.

There is a global consensus that the countries of the world must work to ensure a sustainable future for the next generations and Sweden is no exception. The construction sector is responsible for about a third of the generated waste in Sweden. To be able to impact and reduce the current global footprint, the sector needs to aim for a change. One of the ways to promote a sustainable construction sector is to increase the reuse of building materials in current projects. The companies use digital platforms to facilitate the coordination of this process to increase the effectiveness of the project. The goal of this thesis is to explore the conditions that are needed for the building sector to be able to implement reused building materials by using digital platforms. The digital platforms are used as tools to expand and promote reuse of former building materials in projects by facilitate the selling and the purchase process. This study is primarily centered upon the digital platforms CCBuild, Palats, Loopfront and BuildID. The methodology of this study is based on a literature study, interviews and a case study in which the district of Hugin is used as a reference. In this study the company Vasakronan is also introduced because of their experice with digital platforms in their projects. Vasakronan is currently working with the renovation project of the Hugin district located in the center of Uppsala. Their partner in this project is Byggstyrning and they are both to their greatest extent working to reduce waste by using reused building materials from the former parts of the building. The results of this case study indicate that there are areas that need an improvement. It also points out the need for a software program that can register data from Excel files directly into the platforms. To increase the quantity of reused material in projects where digital platforms are used, there is a need to focus on the following points: tools for inventory, increase marketing, interoperability of the digital platforms, but also implementation of standards to make it possible to connect to BIM-models. The result shows the challenges with implementation of reused building materials in projects according to the following points: the customers are the key decision makers, building materials lose their original quality, but also the lack of knowledge.

Den globala befolkningen ökar, lika så vår konsumtion och våra avfallsmängder. Miljöpåverkan från vår konsumtion är stor och en förändring till en mer hållbar och cirkulär konsumtion behöver eftersträvas. Avfallsmängderna är kopplade till den ekonomiska tillväxttakten, det linjära slit- och släng samhället behöver lämnas för att spara på jordens resurser och minska miljöpåverkan. Varje producerad produkt behöver användas så länge som möjligt innan den återvinns. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska vi sträva uppåt i avfallshierarkin och förebygga avfall och återanvända produkter i första hand. En betydande mängd produkter som hade kunnat återanvändas slängs idag som avfall. Denna studie har gjorts i samarbete med Tranås kommun inför ett kommande återbrukshus på kommunens återvinningscentral. Syftet var att undersöka attityden till begagnat/återbrukat hos invånarna i kommunen och vad som är viktigt för att det kommande återbrukshuset ska kunna bli framgångsrikt. En enkätundersökning genomfördes i ett antal olika grupper i kommunen, såsom arbetsplatser, skolklasser, föreningar. En workshop kring återbrukshuset anordnades för delar av kommunens personal, där författaren fick möjlighet att delta. Resultaten från enkätundersökningen jämfördes mellan olika åldersgrupper och med resultaten från kommunens workshop och även med tidigare studier. Resultatet visade att en majoritet av invånarna i kommunen var positiva till återbruk och hade handlat, skänkt och sålt begagnade produkter de senaste tolv månaderna. Viktiga faktorer som framkom för att deltagarna skulle vilja skänka till och handla på ett återbrukshus var att det skulle vara ett brett utbud, tydligt skyltat, personal på plats att kunna fråga, generösa öppettider och att produkterna skulle vara hela och fräscha. Produktgrupper som deltagarna uppgav att de gärna ville handla på återbrukshuset var bland annat möbler, inredning, kläder, verktyg, elektronik och byggmaterial. För att lyckas så bra som möjligt med återbrukshuset uppmuntras till uppföljning genom mätning av ton insamlat material och försäljningsvärde. Denna studie kan användas som underlag för utformning av det kommande återbrukshuset och som inspiration för andra kommuner som ska starta upp återbruksverksamhet. Den kan även vara intressant för att få mer kunskap kring människors attityder till begagnade/återbrukade produkter.