Inledning: Återanvändningsgraden av schaktmassor är väldig låg i Sverige. Det har lett till ett ökat klimatutsläpp och överutnyttjande av naturresurser. Ökad återanvändning av schaktmassor skulle gynna miljön och ekonomin på många olika sätt. Syftet med studien är således att undersöka förutsättningarna för recirkulering av schaktmassor och att ta reda på varför schaktmassor inte återanvänds mer genom intervjuer med aktörer i värdekedjan. Syftet uppnås genom att ta reda på vilka hinder som har lett till att en cirkulär masshantering inte fungerar fullt ut inom anläggningsindustrin samt att ta reda på vilka incitament som krävs för att marknaden för återvunna schaktmassor ska förbättras. Metod: En litteratur- och intervjustudie användes som metod för att besvara studiens frågeställningar. Litteraturstudien bidrog till kunskapsuppbyggnaden i början av arbetet och fortgick löpande under hela arbetets gång. Intervjustudien bestod av semistrukturerade kvalitativa intervjuer som utgick ifrån en intervjumall. Intervjuerna möjliggjorde möten med verksamhetsutövare och myndighetspersoner som är verksamma i Västra Götaland, vilket bidrog till att aktuell information kunde erhållas. Resultat: Studien påvisar tydliga tecken på brister i hanteringen av schaktmassor inom anlägg-ningsindustrin. Avfallslagstiftningen anses vara komplicerad och resultatet visar på att det finns brister i samarbetet mellan myndighetspersoner och verksamhetsutövare. Dessa problem leder bland annat till att oseriösa aktörer lättare kan ta sig in i marknaden. Ett annat problem är de långa handläggningstiderna som leder till att användbart material körs till deponi, vilket i sin tur leder till ökad utvinning av jungfruligt (nyproducerat) material samt ökad belastning på kli-matet. Diskussion: Respondenternas syn på ovannämnda brister är snarlika men kan i vissa fall skilja sig åt beroende på om respondenten är en myndighetsperson eller en verksamhetsutövare. Vid intervju med en av myndighetspersonerna nämns ofullständig information från entreprenörer som en av anledningarna till de långa handläggningstiderna för recirkulering. Tvärtemot nämner verksamhetsutövarna att den svårtolkade avfallslagstiftningen försvårar myndighetspersonernas arbete, vilket leder till långa handläggningstider och att användningsbara schaktmassor följaktligen hamnar på deponi. Respondenterna uppfattas ändå vara positiva inför framtiden. Detta kan bland annat bero på de initiativ som har tagits inom branschen. Aktörer inom branschen har blivit mer medvetna och jobbar mot en omställning till cirkulär masshantering. Exempelvis sker samarbetsförsök i en större skala för att skapa en bättre marknad för schaktmassor i Göteborg. På Regeringsnivå har Naturvårdsverket fått i uppdrag att undersöka hanteringen av jord- och schaktmassor i syfte att underlätta tillsynsarbetet. Naturvårdsverket arbetar för tillfället med att uppdatera sin handbok för hantering av schaktmassor. / Introduction: Reuse of excavated soil is very low in Sweden. This has led to increased climate emissions and overexploitation of natural resources. Increased reuse of excavated masses would benefit the environment and economy in many ways. The purpose of the study is therefore to look over the conditions in the market for reused soil and find out why exca-vated soil is not more reused through an interview of the stakeholders in the value chain. The purpose of the study is achieved by finding out what obstacles have led to a circular mass management not working fully in the construction industry and to find out what incentives are needed to improve the market for recycled excavated masses. Method: A literature- and interview study were used as a method to answer the study's questions. The literature study contributed to the knowledge building at the beginning of the work and continued continuously throughout the work. The interview study consisted of semi-structured interviews based on an interview guide. The interviews enabled meetings with entrepreneurs and government authority employees active in Västra Götaland, which contributed to obtaining current information. Result: The study shows a clear sign of shortcomings in the handling of excavated masses in the construction industry. The waste legislation is considered to be complicated, and the results show that there are shortcomings in the cooperation between authority employees and entrepreneurs. These problems make it easier for illegal activities within the excavated masses market. Another problem is the long waiting period to get permission to recycle the excavated soil, this makes useful masses getting to the landfill, which in turn leads to increased extraction of virgin material and increased load on the climate. Discussion: The respondents' views on the above-mentioned shortcomings are similar but may in some cases differ depending on whether the respondent is an authority employee or an entrepreneur. In an interview with one of the authority employees, incomplete information from entrepreneurs is mentioned as one of the reasons for the long waiting periods to get per-mission to recycle. On the contrary, the entrepreneurs mention that the difficult waste legislation puts the authority employees in a difficult position, which leads to long waiting periods and that usable excavated masses consequently end up in landfills. Although there are major shortcomings in the handling of excavated masses in the construction industry, the respondents have a positive attitude towards the future. This may be due to the initiatives that have been taken in the industry. The entrepreneurs and authority employees have become more aware and are working towards a transition towards circular mass management. In many municipalities, such as in Gothenburg they have joined forces and tried to cooperate on a larger scale, to create a better market for excavated masses. On the governmental level the Swedish Environmental Protection Agency has been commissioned to investigate the handling of soil and excavated masses in order to facilitate the administration. The Swedish Environ-mental Protection Agency is currently working to update its handbook on excavated masses.

Real estate conversions are a rising topic in the real estate industry due to many different reasons. The increased flexibility in remote working accelerated by Covid-19 had a substantial effect on commercial real estate. To remain relevant in a new world environment, actors in the real estate market must adapt. Furthermore, a large housing shortage is a reality in many large cities such as Stockholm, Sweden. These conditions, combined with the increasing concern regarding environmental sustainability, further emphasise a need for change in how actors within the built environment try to stay relevant in an ever-changing industry. This study therefore aims to assist in the clarification of when real estate conversion will be a beneficial choice for different actors by studying four different real estate conversion cases through interviews, governmental documents, organisational publications and analysing quantitative data. The theoretical framework used in this study is the 4Q-model and the circular economy. This study finds that a conversion in real estate use will be a good choice when there are legal drivers present, such as cultural labels. Furthermore, if there is good structural capability, such as the potential for additional storeys to be added, the benefit of readaptation is further emphasised. The study also finds that a monetary net profit is a vital condition for a potential project to take place. From the results in this study, it is concluded that a conversion from commercial real estate to housing can be a viable option to adapt for actors in the post Covid-19 real estate market. / Fastighetskonverteringar är ett alltmer aktuellt ämne inom fastighetsbranschen på grund av flertalet anledningar. Den ökade flexibiliteten i distansarbete som pådrivits av Covid-19 medförde påtagliga effekter på kommersiella fastighetsmarknaden. För att förbli relevanta sett till de nya förutsättningarna i världen behöver aktörer i fastighetsbranschen anpassa sig. Vidare finns det en stor rådande bostadsbrist i många stora städer så som i Stockholm, Sverige. Dessa förhållanden tillsammans med ökad miljömedvetenhet framhäver vidare behovet för hur aktörer ska agera för att förbli relevanta i en konstant föränderlig bransch. Syftet med denna studie är att klargöra när en fastighetskonvertering är ett aktuellt alternativ för olika aktörer genom att studera fyra olika fall av fastighetskonverteringar genom intervjuer, statliga dokument, organisationspublikationer och genom att analysera kvantitativa data. Det teoretiska ramverket i studien som används är 4Q-modellen och cirkulär ekonomi. Denna studie finner att en konvertering av en fastighets användningsområde är ett bra alternativ när det finns legala drivkrafter så som kulturklassningar. Dessutom, om det finns en strukturell kapacitet, så som möjligheten att addera våningar, framhävs ytterligare fördelarna med omvandling. Studien konstaterar också att ekonomisk lönsamhet är en avgörande faktor för att initiera ett potentiellt projekt. Från resultaten i denna studie kan slutsatsen dras att en konvertering från kommersiell fastighet till bostad kan vara ett möjligt alternativ för aktörer att anpassa sig till den nya fastighetsmarknaden efter Covid-19.

This bachelor thesis in Architecture, Visualization, and Communication is based on the assumption that modern cities will increasingly introduce car-free zones in the city center. Consequently, several parking garages may end up empty. The research question formulated from this problem was as follows: How will the evolution of multi-storey carparks look like and what is their role in the society of the future? What is the adaptive potential of multi-storey carparks? And what new functions can be established in multi-storey carparks today? To answer these research questions, a design-oriented research was conducted using case studies, design-oriented discussion material, and feedback interviews. The case studies examined parking garages today, primarily in Malmö, but also in Portugal and Denmark. Based on three scenarios for future urban development, three design-oriented discussion materials were created. The testbed for the design-oriented discussion material was executed on an existing car park, Öresund multi-storey car park, and its specific issues. Discussion material materialized from theories surrounding flexible and adaptive architecture. The materials were discussed with a selection of experts from various backgrounds within the built environment in the form of what was defined as discussion meetings. Since the experts in question are accustomed to reading drawings and technical information, they could question and make informed guesses based on the information. The conclusions from the discussion meetings and case studies resulted in a final and reality-based design proposal for an alternative use of the Öresund multi-storey car park. The design process was integrated with the research method to generate insights and solutions that ultimately addressed the research questions. / Detta kandidatarbete inom programmet Arkitektur, Visualisering och Kommunikation utgår från antagandet att moderna städer i allt större utsträckning kommer att införa bilfria innerstadszoner. Som följd kan därmed flera parkeringshus stå tomma. Frågeställningen som formulerades utifrån detta problem var följande; Hur kommer parkeringshusens evolution se ut och vad kan deras roll omvandlas till i framtidens samhälle? Vad är den adaptiva potentialen hos parkeringshus? Och Vilka funktioner kan redan idag etablera sig i parkeringshus? För att besvara dessa forskningsfrågor genomfördes en designinriktad studie som använde fallstudier, designorienterat diskussionsunderlag och återkopplande intervjuer.  Fallstudierna tittade på parkeringshus idag, främst i Malmö, men också i Portugal och Danmark. Med utgångspunkt i tre scenarier för framtida stadsutveckling, skapades tre designorienterade diskussionsunderlag. Testbädden för det designorienterade diskussionsunderlaget utgick från ett befintligt parkeringshus, Öresunds parkeringshus, och dess specifika problem. Diskussionsunderlag materialiserade ur teorier kring flexibel och adaptiv arkitektur. Underlaget diskuterades med ett urval experter från olika bakgrunder inom byggd miljö i form av något som definierades som diskussionsmöten. Eftersom experterna i fråga har en stor vana av att läsa ritningar och teknisk information, kunde de på basis av informationen ifrågasätta och ställa kvalificerade gissningar. Slutsatserna från diskussionsmötena och fallstudierna resulterade i ett slutgiltigt och verklighetsförankrat gestaltningsförslag för en alternativ användning av Öresunds parkeringhus. Designprocessen integrerades med forskningsmetoden för att generera insikter och lösningar som slutligen svarade på forskningsfrågorna.

Aldrig förr har det varit lika viktigt som nu, 2024, att fokusera på hållbarhet och att förvalta jordens resurser på ett bättre sätt. Nuförtiden cirkulerar det stora mängder material och produkter i byggsektorn, men det saknas ännu en hållbar och långsiktig strategi för ett mer cirkulärt byggande. Byggsektorn står årligen för 22 % av alla växthusgaser som släpps ut i Sverige. För att Sverige ska nå sina klimatmål är det nödvändigt att minska utsläppen. För att bidra till detta och främja ett mer cirkulärt samhälle krävs det att byggbranschen gör konkreta förändringar. En av dessa förändringar är att börja använda återbrukat material. Detta arbete har genomförts i samarbete med ByggDialog och det undersöker hur hanteringen av spillmaterial kan förbättras i byggbranschen samt vad effekterna av en förbättrad hanteringsprocess blir. Därtill ämnar även arbetet att besvara på hur beställaren, i detta fall, Karlstads kommun, ser på arbetet kring återbruk av spillmaterial. Målet med arbetet är ta fram en metod för att kunna hantera spillmaterial på ett sådant sätt att det går att återbruka. Vidare är målet, att ByggDialog genom metoden ska kunna redovisa i sin projektredovisning hur mycket koldioxidekvivalenter som har sparats. Arbetet är baserat på kvalitativa intervjuer med projektledare, projektingenjörer, energiexperter och andra personer som enbart arbetar med byggåterbruk. Därtill har enklare beräkningar genomförts med syftet att redovisa resultatet på ett tydligt sätt. Ett förslag på en lösning för att öka återbruket av spillmaterial är att implementera en återbrukscontainer på byggarbetsplatserna. Effekterna av att implementera en återbrukscontainer är väldigt positiva, bland annat underlättar det hanteringsprocessen. Resultatet från beräkningar visar på att en återbrukscontainer kan bidra till att minska utsläppen av CO2-ekvivalenter och idén kan således göra stor påverkan om den implementeras storskaligt utav ByggDialog. Det finns både fördelar och nackdelar med en återbrukscontainer men ställs dessa mot varandra är det tydligt att fördelarna väger över. Dock finns det frågor som vidare behöver utredas för att få ut maximal effekt utav idén men slutsatsen är tydlig. En återbrukscontainer är en bra lösning för att öka återbruket av spillmaterial och idén medför flera positiva effekter, främst ur miljösynpunkt. Att implementera idén är högst aktuell idag och anses vara helt i linje med att främja ett cirkulärt samhälle. / Never before has sustainability and the prudent management of earth’s resources been as crucial as it is now, in 2024. The construction industry circulates large quantities of materials and products, yet a sustainable and long-term strategy for more circular construction practices is lacking. The construction sector is responsible for 22% of Sweden's annual greenhouse gas emissions. To achieve Sweden’s climate goals, it is imperative to reduce emissions. Contributing to this reduction and promoting a more circular society requires concrete changes in the construction industry, one of which is the increased use of recycled materials. This study, conducted in collaboration with ByggDialog, explores how the management of waste material in the construction industry can be improved, as well as the effects of an improved management process. Furthermore, the study seeks to understand how the client, in this case Karlstad Municipality, views the reuse of waste materials. The aim is to develop a method to handle waste materials in a way that facilitates their reuse. Additionally, ByggDialog aims to utilize this method to report on the carbon dioxide equivalents offset in their project reports. The study is based on qualitative interviews with project managers, project engineers, energy experts, and others solely involved in construction reuse. Simple calculations were also performed to clearly present the results. A proposed solution to increase the reuse of waste material is to implement a reuse container at construction sites. The effects of implementing such a container are very positive, simplifying the handling process. The results from the calculations indicate that a reuse container can contribute to reducing emissions of CO2-equivalents, and thus the idea could have a significant impact if implemented on a large scale by ByggDialog. While there are pros and cons to a reuse container, when compared, the benefits clearly outweigh the drawbacks. However, further investigation is needed to maximize the effectiveness of the idea. The conclusion is clear: a reuse container is an excellent solution for increasing the reuse of waste materials, and the concept has several positive effects, primarily from an environmental standpoint. Implementing this idea is highly relevant today and is considered completely in line with promoting a circular society.

Allemanshamnen is about preserving a public harbour from being privatised. It focuses on inviting citizens in the debate about public spaces through community engagement and the reactivation of urban space. It is a reaction. It is a proposal. It is an experiment. Can community engagement and participatory planning processes aid in the preservation of public spaces? A crossing is made over the highway, prioritising the pedestrians and cyclists of Karlstad. Bringing them out to the former industrial harbour. The crossing acts as a threshold to something new. Collective student housing is created through participatory processes, inhabited by dedicated enthusiasts. It is built with reused building-material in the form of shipping containers, pallets and other wastematerial found at the site. This paves way for new experimental housing, setting an example of what could be the future. Three container housing structures are made as a pilot-project. The inhabitants act as guardians of the site, working for a more open and available place for the public of Karlstad. The programme aims to create a space for both residents and visitors. A free and open space that is available to everyone. Securing the future of the harbour and the industrial heritage of the place. / Allemanshamnen handlar om att bevara en offentlig hamn från att privatiseras. Fokus ligger på att bjuda in medborgarna i debatten om offentliga platser genom samhällsengagemang och aktivering av urbana områden. Det är en reaktion, ett förslag och ett experiment. Kan samhällsengagemang och deltagande planeringsprocesser bidra till att bevara offentliga platser? En passage byggs över motorvägen, där fotgängare och cyklister i Karlstad prioriteras. Den leder dom ut till den tidigare industrihamnen. Passagen fungerar som en tröskel till något nytt, spännande och annorlunda. Ett kollektivt studentboende skapas genom deltagande processer bebott av personer som engagerar sig för platsen. Det byggs med återvunnet byggmaterial i form av fraktcontainrar, lastpallar och annat avfallsmaterial som hittas på platsen. Detta banar väg för nya experimentella boendelösningar och sätter ett exempel på vad framtiden kan innebära. Tre containerbostäder skapas som ett pilotprojekt. Invånarna agerar som väktare av platsen, och arbetar för en mer öppen och tillgänglig plats för Karlstads invånare. Programmet syftar till att skapa en plats för både boende och besökare. En fri och öppen platssom är tillgänglig för alla. Säkerställandet av hamnens framtid och platsens industriarv.

<p>The empirical focus of this study is the contemporary transition of the industrial area Koppardalen, situated in Avesta in the middle of Sweden. Koppardalen (literary translated “The Copper Valley”) got its name in 1987 when the Avesta municipality bought the area from an iron and steel company. For a century the Koppardalen area, or Norra verken which was its name before 1987, housed production of iron and steel and at its peak employed more than 2000 men.</p><p>In the beginning of the 1980s, iron and steel production had moved out and left the area almost abandoned. When the Avesta municipality became the new owner of Koppardalen it was part of a strategy to transform the area to make it more attractive to light industry and by doing so provide Avesta with new employment opportunities. These plans failed and what happened instead is the object of my analysis.</p><p>The overall purpose of the thesis is to describe and analyse the place of history in the transition process of the Koppardalen industrial area between 1987 and 2003. More specifically, the aim is to answer the two questions: What does the place of history look like? What does the place of history mean?</p><p>My basic theoretical inspiration comes from the French philosopher and critical hermeneuticer Paul Ricoeur and his reasoning about the logic of explanation and understanding. As an operative theoretical tool I use four fundamental historical tropes in order to analyse the place of history in the transition process.</p><p>I have chosen three physical and clearly visible changes in Koppardalen that each constitute one chapter in the study. The first change concerns the old blast furnace, which has been renovated and used for art exhibitions, museum installations and other cultural purposes. The second change concerns two former rolling mills, which have been partly torn down and partly rebuilt into a sports arena and office spaces. The third change concerns a new built bridge for pedestrians and bicyclists that connects the Koppardalen area with Avesta city centre. These two parts had earlier been separated from each other, physically as well as mentally.</p><p>By analysing these three changes I conclude that the most dominant historical trope to be found in Koppardalen is the story about “the foreign country”. The past becomes a different and thrilling contrast that could be used in the effort to make the former industrial area a beautiful, interesting and attractive place. Beside the trope of the foreign country, the story of similarity through history is also present in Koppardalen. Here, the past is compared with today’s situation and periods of change in the past are put into parallel with contemporary challenges of the post-industrial society. Both these tropes, the one of history as a foreign country and the one of history as a parallel of today, paradoxically strengthen the transition process and the power of those actors who work to transform the Koppardalen area.</p><p>One surprising element is the lack of the historical trope of a lost golden age. The proud and prosperous past in the sense of a lost golden age is not to be found in Koppardalen, or at least not in the rhetoric of the politicians and white-collar workers who are the driving forces in the process. In sum, the study shows how the place of history in a contemporary transition process contains a great variety of simultaneously occurring, non-competing historical tropes.</p><p>Key words: industrial history, history of technology, cultural heritage, place of history, use of history, re-use of industrial buildings, urban transition, Sweden, Bergslagen, Avesta.</p>

The earliest graves that are found in Sweden is the megaliths, the huge stone monuments created with boulders and open entrances. The megaliths origin is from the Middle Neolithic’s, but they have been reused for several millenniums. The very act of constructing these monumental stone chambers for the dead shows that these monuments were built to last through time. This master’s thesis deals with four different kind of grave types that spans through four different time periods in Southwestern Sweden. After the Middle Neolithic, monumental graves the hällkistan (stone cists), became the dominant grave type during the Late Neolithic. The cist varies in construction, some are meant to be entered but most are closed. During the Bronze Age a new kind of cists continues to be used and new are constructed although the culture tends to create big heaps, cairns, around the cist. During the late Bronze Age and early Iron Age the construction of the graves changes and the cists are instead present on grave fields. The paper compares the similarities between the graves, megalithic tombs, stone cists, cairns and grave fields, in their monumentality, construction, accessibility, content, and focuses heavily on the transmission between the grave types through the theoretical concept of Longue durée. I have also chosen to focus on the tradition of reuse, and Pierre Nora´s theoretical concepts about memory sites and memory environments. The slow slight changes to the grave traditions, constructions and rooms shows changes in ideology of the contemporary culture. My main focus is to identify and discuss the transformation of the grave room, from the Middle Neolithic monumental stone construction to the late Iron Age grave fields. Through my understanding of this process, I argue that the mentioned grave types are the same type of monument that slowly changes through a time span of roughly 4000 years. The changes are visible through very slight and slow processes.

Återanvändning av kläder är en växande konsumentpraktik och kommer ofta från konsumentens vilja att vara unika, köpa till ett lågt pris och göra ett miljövänligt val. Motiven för återanvändning har studerats, men väldigt få har undersökt varför dessa motiv uppstår. Frågan om det är demografiska aspekter bakom motiven uppstår. Denna studie är avsedd att bidra till luckan i litteraturen. Målet är att undersöka om klass och klassidentitet påverkar föreställningar om återanvändning av kläder. Studien har genomförts med intervjuer med fem tjänstemän. Data har analyserats med Bourdieus teori om habitus, för att identifiera deltagarnas kulturella eller ekonomiska kapital och om det skapar ett habitus som påverkar föreställningar om återanvändning. Analysen visar att det finns en dominerande föreställning om återanvända kläder som objekt med högt kulturellt kapital och lågt ekonomiskt kapital. Som ett resultat av denna föreställning måste återanvända kläder konsumeras frivilligt i förhållande till konsumentens ekonomiska kapital. Föreställningarna om återanvända kläder är nära förknippade med klassidentiteter. Informanterna föreställer sig att arbetsklassen och tjänstemannaklassen avstår återanvända kläder på grund av dess låga ekonomiska kapital. En föreställning om medelklassen med ett högt kulturellt kapital är kopplad till en föreställning om återanvända kläder med en högt kulturellt kapital. Studien fann flera föreställningar relaterade till klass men inget samband mellan informanternas separata klassidentitet och konsumtion av återanvända kläder kunde hittas. / The reuse of clothing is a growing consumer practice and often originate from the consumers wish to be unique, buy at a low price and make an eco-friendly choice. The motives for reuse have been studied but very few have explored why these motives emerge. Therefore, one might wonder whether there are demographic aspects behind the attitudes. This thesis is meant to contribute to the gap in the literature. The purpose is to explore if class and class identities affect conceptions on reuse of clothes. The research has been conducted by interviews with five consumers within the manager and professional classes. Data has been analyzed with Bourdieu’s theory on habitus to identify the participants cultural or economical capital and if it creates a habitus affecting conceptions on reuse. The analysis shows there is a dominant conception on reused clothes as objects with high cultural capital and low economical capital. Because of this conception consuming reused clothes must be chosen freely in relation to the consumers economical capital. Conceptions are closely related to class identities. The participants do not ideate the working class and the manager class consuming reused clothes due to its low economical capital. A conception of the middle class with a high cultural capital is linked with a conception on reused clothes with a high cultural capital. The study found several conceptions related to class but no correlation between the informant separate class identity and consumption of reused good could be found. This thesis is written in Swedish

<p>Ett växande problem i världen idag är att nå en hållbar matproduktion. Världens befolkning växer stadigt och miljontals människor lever på gränsen till svält. Fosfor är en icke-förnyelsebar resurs på jorden och ett av de näringsämnen jorden behöver för att ge bra avkastning. Fosfor förekommer i alla växter, djur och människor och kan återvinnas av naturen på egen hand. Ibland när människor och den moderna teknologin påverkar den naturliga cykeln så förändras den till ett öppet system där resurser överutnyttjas.</p><p>I den här uppsatsen har fyra fallstudier från Sverige, Ghana, Thailand och Zimbabwe jämförts med fokus på hur organiskt hushållsavfall hanteras i de olika länderna. Resultatet visar inte på några större skillnader mellan utvecklingsländer och industrialiserade länder, vilket kan bero på tillgänglig data. Alla länder i studien har förutsättningar att använda sig av olika återvinningsmetoder av organiskt avfall, både med och utan exkrementer. Genom att använda olika tekniska lösningar, som exempelvis rötning och olika typer av kompostering, kan förlusterna av fosfor minskas ordentligt. Ofta kostar teknik och den nödvändiga kunskapen pengar, men i många fall kan återvinning av organiskt avfall vara en ekonomisk vinst då mindre kemiska gödningsmedel behöver importeras.</p><p>För att nå en hållbar matproduktion bör fosfor från alla olika utflöden användas; organiskt avfall (från kök och trädgård), avloppsvatten (från bad, kök och tvätt), och från exkrementer (urin och fekalier).</p> / <p>Sustainable food production is an important issue in a world with a rapidly growing population and millions of people living on the verge of starvation. Phosphorus is a non-renewable resource and one of the nutrients needed for soil to give good crop outcomes. Phosphorus is essential to all plants, animals and humans, and can be recycled by nature itself within the phosphorus cycle. Problems could arise when humans and modern technology interfere with this cycle and turn it into an open-ended system.</p><p>In this thesis four case studies from Sweden, Ghana, Thailand and Zimbabwe are compared with focus on how organic waste is handled in the different countries. There results show no big differences between developing and developed countries. This might depend on the data used for the study. All countries show potential for using different recycling methods to increase the reuse of organic waste, both including and excluding excreta, but lacks technology and knowledge. By using technology, for example anaerobic digestion or composting, phosphorus losses could be reduced substantially. Technology costs money and needs knowledge, but in many cases these costs could probably be offset by not needing chemical fertilizers, or less of these.</p><p>To reach a sustainable food production, phosphorus from all outflows needs to be considered for reuse: solid organic waste (food waste and garden waste), greywater (water from kitchen, bath and laundry) and excreta (urine and faeces).</p>

Abilia utvecklar, tillverkar och säljer tekniska hjälpmedel till personer som antingen har en fysisk eller psykisk begränsning som påverkar deras vardag. För att dra ner på kostnaderna och få en bättre enhetlighet vill Abilia att ytterförpackningarna ska standardiseras samt att ett flexibelt inrede som ska kunna anpassas till många av företagets produkter utvecklas. En förstudie lade grunden för projektet där många olika områden och metoder undersöktes. De existerade förpackningarna utvärderades, deras och produkternas livscykel kartlades varpå det framgick vilka som var projektets huvudanvändare. Dessa intervjuades och en kravspecifikation kunde sedan fastställas. Förstudien resulterade i att det fanns två grupper av produkter som lösningen måste kunna anpassas till. Lösningen måste även vara flexibel både för produkterna och för dess tillbehör. Hjälpmedelscentralerna som visade sig vara projektets huvudanvändare hade krav att lösningen skulle vara hållbar och ge förpackningen en strukturerad insida. Koncept genererades med hjälp av en praktisk idégenerering som resulterade i olika former och konstruktioner. Konceptval genomfördes genom diskussion med personal från Abilia samt genom en viktad konceptvalsmatris. Projektet resulterade i ett flexibelt och hållbart inrede i två lösningar. En produktpresentationsdel som har en konstruktion med nedvikbara flikar som gör det möjligt att kila fast produkter oberoende av storlek samt en flexibel tillbehörsdel som både kan regleras i höjdled och sidled. Lösningen uppfyller kraven från kravspecifikationen och har verifierats av experter inom området att den fungerar i verkliga situationer. Materialet i lösningen är det bäst anpassade för funktionen och är även det material som har lägst miljöpåverkan av de som undersöktes i projektet. / Abilia develops, manufactures and sells aids for people who have either a physical or mental limitations that affect their everyday lives. In order to save money and get a better uniformity Abilia want to standardize the packaging and develop a flexible interior that can be adapted to many of the company’s products. A pilot study laid the foundation for the project where many different areas and methods were examined. The existing packages were evaluated, and their and the products lifecycles were identified and that made it clear who the projects user was. They were interviewed and a product specification could be established. The pilot study resulted that it was two groups of products and the solution must be able to adapt to both. The solution must also be flexible to the products and their accessories. The Hjälpmedelscentralerna turned out to be the users in this project and they had requirements that the solution must be sustainable and provide a more structured inside of the packaging. Concepts were generated with a practical idea generation that resulted in different forms and constructions. The concept selection was made after discussion with the staff from Abilia and through a balanced concept selection matrix. The project resulted in a flexible and durable interior in two parts. A product presentation part which has a design with folddown flaps that allows the product to get stuck no matter which size and a flexible accessory which can be adjusted both vertically and horizontally. The solution fulfills the requirements from the product specification and has been verified by expert that it would work in real situation. The material in the solution is the best suited for the function and it is also the material with the lowest environmental impact of those surveyed in the project.