Syftet med studien har varit att undersöka hur skolpersonal ser på skolrelaterade orsakerna till frånvaro samt vilka åtgärder de arbetar med för att öka närvaron. I vår studie har vi intervjuat och genomfört gruppsamtal med 10 personer som alla har lång erfarenhet av att arbeta med elever med omfattande skolfrånvaro. Vi har använt oss av ett relationellt perspektiv för att tolka materialet för att att förstå och analysera hur skolpersonal resonerar kring vilken betydelse lärmiljön kan ha för att elever utvecklar problematisk skolfrånvaro och vilka skolrelaterade åtgärder som kan vara betydelsefulla för att öka elevers närvaro.I undersökningen har vi lyft fram fem teman som samtliga av våra informanter har berört i intervjuer och gruppsamtal. De fem temana är ”att förstå skolfrånvaro utifrån komplexitet”, ”synen på det frånvarande barnet”,” det sociala sammanhanget”, ”lärmiljön- diversitet i hur den ska anpassas” och ”samhällets ansvar för elever med omfattande skolfrånvaro”. I analysen av dessa teman framkommer det att informanterna anlägger olika perspektiv när de lyfter fram förklaringsmodeller till varför elever hamnar i långvarig skolfrånvaro. De olika perspektiven påverkar även hur man ser på eleven och vilka åtgärder man lyfter fram för att åtgärda frånvaro. Vi kan se att ett kategoriskt perspektiv finns representerat där mycket av orsaksförklaringarna läggs på den individuella eleven och hens familj. Även det relationella perspektivet lyfts när informanterna betonar att orsakerna till elevens frånvaro är ett problem för skolan. Vi ser även att flera informanter lyfter fram ett perspektiv där de betonar “sårbarheter” hos den individuella eleven och skolans bristande förmåga att möta eleven. Detta har vi tolkat som uttryck för ett slag tredje perspektiv, där dikotomiseringen mellan de två perspektiven uteblir och man tar både individuella och relationella faktorer i beaktande.

<p>Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling – Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling.</p>

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling – Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling.

Befolkningen blir allt äldre och vårdtyngden i den kommunala äldreomsorgen ökar. Äldre som bor på särskilda boenden är en utsatt grupp för undernäring. Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan anser sig göra för att identifiera, bedöma samt åtgärda undernäring hos äldre som bor på särskilda boenden. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats där sjuksköterskor som arbetar på särskilda boenden intervjuades. I resultatet framkom att sjuksköterskorna använde sig av observationer och mätinstrument för att identifiera och bedöma undernäring hos vårdtagarna. Åtgärderna var att skapa en aptitlig måltidsmiljö, erbjuda olika koster och kosttillägg samt ett bra teamarbete mellan yrkeskategorier. Resultatet gav en ökad insikt i sjuksköterskans arbete för att förhindra undernäring hos vårdtagarna.

<p>Befolkningen blir allt äldre och vårdtyngden i den kommunala äldreomsorgen ökar. Äldre som bor på särskilda boenden är en utsatt grupp för undernäring. Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan anser sig göra för att identifiera, bedöma samt åtgärda undernäring hos äldre som bor på särskilda boenden. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats där sjuksköterskor som arbetar på särskilda boenden intervjuades. I resultatet framkom att sjuksköterskorna använde sig av observationer och mätinstrument för att identifiera och bedöma undernäring hos vårdtagarna. Åtgärderna var att skapa en aptitlig måltidsmiljö, erbjuda olika koster och kosttillägg samt ett bra teamarbete mellan yrkeskategorier. Resultatet gav en ökad insikt i sjuksköterskans arbete för att förhindra undernäring hos vårdtagarna.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka skolpersonals erfarenheter av skolfrånvaro, hur de arbetar för att främja närvaro och åtgärda skolfrånvaro samt vilka möjligheter och hinder som personalen upplever i arbetet kring skolfrånvaro. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen. I studien genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt risk och skyddsfaktorer. Resultatet visar att skolfrånvaro påverkas av olika faktorer som återfinns både i skolan, hemmet, elevens sociala närmiljö och på en samhällsnivå. Skolorna strävar efter att bli en plats där alla elever ska trivas och ha en god relation till både andra elever och till personal samt att de ska få förutsättningar till att klara skolans kunskapsmål. En slutsats är att genom en medvetenhet kring elevers risk och skyddsfaktorer på olika nivåer möjliggörs det för personal på skolan att arbeta mer individanpassat vilket i sin tur kan leda till högre närvaro i skolan samt att fler elever når sina kunskapsmål.

The work in primary school, including promoting attendence, preventing absence and remedying problematic absence is formulated in laws and decrees, the regulatory documents of primary school as well as “policydocuments” on a municipaly level and the individual schools documents in form off action plans and routines. It is a very important work, but what is formulated does not always correspond to what is implemented.The purpose of the study is to analyze how the principal and the Student Health Team in grade 7-9 of primary school works with promoting all students attendence, preventing absence and remedying problematic absence. Two questions have been used.- The first question is about what the principal and the Student Health Team do in the concrete work with promoting all students attendence, preventing absence and remedying problematic absence.- The second question it is about what the principal and the Student Health Team do in the work with promoting attendence, preventing absence and remedying problematic absence, in accordance with the action documents such as plans and routines of the individual schools and the municipality.Previous research shows that it is mainly absence in relation to individual-related and social-related problems that is highlighted. Research on promoting attendance and what that work looks like in everyday school activities is not made visible to the same extent (Gren Landell, 2018).The theoretical starting point of the study is social constructionism. The social constructionism is also the starting point for the discourse theoretical approach and the discourse analysis. Three predetermined discourses have been used in the study and it ispromoting attendence, preventing absence and remedying problematic absence. The three predetermined discourses are defined in relation to the school's governing documents. The discourses stand in proportion to the responsibility and authority of the two sub-discourses, responsibility and power and talks and meetings, a collaboration. The theoretical starting point, which includes the three perspectives of special education: the category perspective, the quandary perspective, and the relational perspective has also been used.The chosen method is semistructured qualitative interwievs and anlysis of the schools documents in the form of action plan and routines. The results that are reported are basedon seven interwievs with principals, and seven groupinterwievs with representatives from the Student Health Team, along with eight differently documents.The most important results to emerge is that there is a difference between what the principals and the representatives of the Student Health Teams strives to accomplish, what they claim to be doing and what they actually are doing in the concrete school work. That means that the constructed thoughts, words and deeds do not correspond. The study shows that it is the work with promoting attendence that is desirable and that it visualizes a desirable reality. Meanwhile the study shows that it is the concrete work with preventing absence and remedying problematic absence that is given the most attention in school. The responsibility and authority of the two sub-discourses along with dialogue and meetings and a cooperative work stands in proportion to the overall discourses. It is surprising that what the principals and representatives construct largely corresponds with what the texts in the documents construct. There is a desire to work promotionally from the relational perspective, simultaneously, it is the preventional work in accordance with the categorical perspective that is given the most attention.

Problematisk skolfrånvaro har uppmärksammats efter att en statlig utredning 2016 kom fram till att det finns bristande kunskap inom området i Sverige. Studiens syfte är att undersöka hur specialpedagogen används i det främjande arbetet för skolnärvaro och det förebyggande och åtgärdande arbetet vid problematisk skolfrånvaro utifrån 20 kommunala handlingsplaner. Frågorna är: Vilka insatser för närvaro och problematisk skolfrånvaro, som beskrivs i de kommunala handlingsplanerna, kan kopplas till specialpedagogen? På vilka nivåer (individ-, grupp- och organisationsnivå) används specialpedagogen i arbetet med att främja närvaro och att förebygga och åtgärda problematisk skolfrånvaro? En kvalitativ dokumentanalys gjordes utifrån sex kategorier. Systemteori och specialpedagogiska perspektiv användes i analysen för att belysa studiens frågor. Sammanfattningsvis visar studien att specialpedagogen kopplas explicit till uppgifter som till exempel fördjupad kartläggning vid skolfrånvaro och specialpedagogiskt stöd till enskild elev på individnivå. Specialpedagogen nämns implicit genom elevhälsans arbete på organisationsnivå i ett fåtal handlingsplaner.  I diskussionen lyfts varför handlingsplanerna bör uttrycka det främjande och förebyggande arbetet och hur det förebyggande och åtgärdande arbetet kan utvecklas i det systematiska kvalitetsarbetet kopplat till specialpedagogens kompetens. Därutöver diskuteras även den specialpedagogiska kompetensen och dess roll i elevhälsan, riskerna med frånvaroteam och behovet av att utveckla ämnet problematisk skolfrånvaro i den specialpedagogiska utbildningen. / Problematic school absenteeism as first identified as a problem in 2016 when a government inquiry concluded that there was a lack of proper knowledge on the subject in Sweden. The purpose of this paper is to explore how 20 municipalities, via their schools’ action plans and policies, utilize special educators with regard to students’ problematic school absenteeism through the use of early intervention, and preventative and supportive measures. Examined will be: How is the special educator involved in the efforts to curb problematic school absenteeism? On what levels (individual, group or organizational) is the special educator engaged to promote attendance and to prevent and remedy problematic school absenteeism? The observational basis for this paper is a qualitative analysis of action plans from twenty different municipalities. This analysis was made based on six categories. Systems theory and special needs perspectives were used in the analysis to highlight the questions posed in this paper. In summary, the special educator is explicitly connected to certain tasks such as the in-depth tracking of absenteeism and the support for students with special needs. More often, the responsibilities included under the special educator’s purview are implicitly included in the framework for the team responsible for student well-being. The discussion addresses why action plans must describe supportive and preventative measures and ways in which preventive and remedial activities can be developed during systematic quality processes linked to the special educator's skills set. Additionally, discussed were the special educator’s roll in the team responsible for student well-being, the pros and cons with the absenteeism-teams and even the need to develop understanding for this subject in training for the special educator.