Sexuella övergrepp är ett brott mot mänskliga rättigheter. Trots det fortsätter antalet sexuella övergrepp att öka i samhället. Majoriteten av de som utsätts för denna typ av våld är unga kvinnor. Kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp löper stor risk för både fysiska och psykiska skador, vilket i många fall leder till sjukhusvård. Det är därför viktigt att sjukvårdspersonal och inte minst sjuksköterskor har rätt förutsättningar för att kunna erbjuda god vård. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp. I denna litteraturstudie har 11 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ metod analyserats för att kunna besvara syftet. Resultatet visar att sjuksköterskor som vårdar patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp upplever känslomässig påfrestning. Sjuksköterskorna saknar stöd och stöttning för att bearbeta sina känslor och känner sig ofta ensamma i sin oro. Sjuksköterskorna beskriver hur det vårande mötet påverkas negativt av för tung arbetsbelastning och tidsbrist. De beskriver även att brist på kunskap och utbildning är faktorer som försämrar sjuksköterskans möjlighet att ge god omvårdnad. Vidare i diskussionen illustreras sjuksköterskans behov av utbildning och hur kunskapsnivån kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att vårda kvinnor som söker vård efter sexuella övergrepp.

Introduktion: Sexuellt övergrepp är ett världshälsoproblem där 35 procent av världens kvinnor någon gång i sitt liv blivit utsatt. Kvinnor som har blivit utsatta har en ökad risk att drabbas av fysiska skador och psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa sjuksköterskans bemötande och upplevelser av att vårda sexuellt utsatta kvinnor inom den somatiska sjukvården.Metod: I litteraturstudien användes Polit och Becks (2017) nio steg. Litteratursökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed resulterade i totalt tio vetenskapliga artiklar som besvarade litteraturstudiens syfte. Resultat:Sjuksköterskornas bemötande av den sexuellt utsatta kvinnan upplevdes som känslomässigt påfrestande. Enligt sjuksköterskorna var det betydelsefullt att bemöta kvinnorna genom att skapa tillit och visa respekt och empati. Sjuksköterskorna beskrev att det var värdefullt att ha kunskap och erfarenhet inom ämnet för att kunna ge den sexuellt utsatta kvinnan en god omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskornas känslomässiga upplevelse i bemötandet påverkade hur sjuksköterskan agerade i bemötandet. Sjuksköterskornabehöver mer kunskap om sexuella övergrepp för att kunna ge en kvalitetssäker omvårdnad till den utsatta kvinnan.

No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring begreppet integritet samt hur de menar att integritet blir synligt i arbetet med barn mellan 1-3 år. I inledning och bakgrund presenteras begreppet integritet kopplad till barnens rättigheter i förhållande till styrdokument och till en stark självkänsla. Detta anses som ett sätt att bl. a förebygga sexuella övergrepp. Studien utgår ifrån en omsorgsetik perspektiv och en anknytningsteori. Den valda metoden för studien är kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer med 6 förskollärare. I resultaten synliggörs integritet som ett viktigt och mångfacetterat begrepp som kan förstås på olika sätt och kopplas till olika rättigheter. Omsorg och trygghet är centralt i analysen och de relationer som skapas mellan förskollärare och barn är essentiella för ett barns förståelse kring ämnet. Integritetsarbetet uttrycks i förskollärarnas handlingar i olika omsorgssituationer men de arbetar också medvetet på olika sätt kring förståelse av integritet och kränkning. Studiens resultat lyfter fram kopplingen mellan integritet och en stark självkänsla som uppnås genom att skapa trygga relationer och respekt av barnet som individ. En individ med en stark självkänsla tror på sig själv och vågar säga ifrån. Däremot förhindras arbete med integritet av olika anledningar och medför att förskolläraruppdraget inte riktigt fullföljs.

Bakgrund: En av tre kvinnor har någon gång under sin livstid blivit utsatt förnågon form av sexuella övergrepp. Den utsatta kvinnan är en vanligtförekommande patient inom alla delar av vården. Av den anledningen behöversjuksköterskor veta hur de bäst skall bemöta patienten samt hantera sina egnakänslor som kan uppstå i detta möte. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är attundersöka hur kvinnliga patienter som utsatts för våldtäkt/sexuella övergrepp ochvårdpersonal upplever det vårdande mötet med varandra. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i CINAHL,PubMed och PsycInfo för att hitta studier som svarade till syftet.Kvalitetsgranskning gjordes med SBU:s granskningsmall och innehålletanalyserades med hjälp av innehållsanalys för att få fram relevanta teman ochkategorier. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman: första mötetär avgörande, vikten av transparens och till sist oro & rädslor. Slutsats: detvårdande mötet upplevs som väldigt jobbigt och utmanande både frånsjuksköterskans och den utsatta kvinnans håll. Båda parterna påverkadeskänslomässigt av mötet, positivt och negativt. Sjuksköterskan kunde känna sigosäker i bemötandet med den det utsatta kvinnan på grund av kunskapsbrist ochbrist på erfarenhet. För kvinnorna var de viktigt att känna kontroll i mötet ochgemensamt för kvinnorna var att de hade önskat att vårdpersonalen vågade frågamer kring övergrepp så hon hade kunnat få den hjälpen hon var i behov av.

Bakgrund:Sexuella övergrepp mot barn ger många negativa hälsomässiga konsekvenser. En stor andelav de barn som utsatts för sexuella övergrepp berättar inte om det för någon och forskningvisar att de i genomsnitt är tysta om övergreppen i genomsnitt 17,2 år. Orsakerna till att barn berättar om att de är utsatta för sexuella övergrepp är att de känner ett behov av att berätta om det för att den psykiska påfrestningen är så stor och för att de vill förhindra övergrepp. De berättar också om sexuella övergrepp när de får möjligheten genom kunskap och tillitsfulla relationer där de blir tillfrågade. Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt är att redogöra för vad som får barn att berätta om att de är utsatta för sexuella övergrepp. Metod:Metoden i denna studie är en litteraturöversikt. Det gjorde systematiska litteratursökningars om resulterade i åtta artiklar som svarade mot studiens syfte. Artiklarna som användes till resultatet i studien kvalitetsgranskades och sammanställdes i teman och subteman. Resultat:I resultatet framkom två teman och fem subteman. De teman som togs fram var ‘’behov av att berätta’’ och ‘’möjlighet att berätta’’. Subteman var ‘’psykisk påfrestning att hålla hemligheten’’, ‘’förhindra övergrepp’’, ‘’barns kunskap om sexuella övergrepp’’, ‘’tillitsfulla relationer’’ och ‘’att bli tillfrågad’’. Konklusion:Barn behöver känna ett behov av att berätta och uppleva en möjlighet att berätta för att kunna berätta om sexuella övergrepp. / Background:Child sexual abuse lead to a range of negative health consequences. A large amount of those who are subject to abuse don’t tell anyone about it, and research indicates that in average they stay silent for 17,2 years. The reasons why children tell about sexual abuse is that they feel the need to because of the intolerable psychological burden and a strong wish to prevent further abuse. They also talk about abuse when they are given the opportunity through knowledge of child sexual abuse and when asked about it in trusting relationships. Aim:The aim of the study is to describe what makes children say that they are exposed to sexual abuse. Method:The method in this study is a literature review. Systematic literature searches were done that resulted in eight articles that corresponded to the purpose of the study. The articles used fort he results of the study were quality reviewed and compiled into themes and sub-themes. Results:The results revealed two themes and five sub-themes. The themes that were developed were"need to tell" and "opportunity to tell". Subthemes were "mental strain to keep secret","prevent abuse", "children's knowledge of sexual abuse", "trusting relationships" and "to be asked". Conclusion:Children have to feel the need to tell and experience an opportunity to tell in order to be able to talk about sexual abuse.

AbstractTitel: Varför är det ingen som reagerar? En studie om vilken kunskap förskolelärare har om barns tecken på sexuella övergrepp. Why does nobody take notice?A study about what preschoolteachers know about childrens signs of sexual abuseFörfattare: Heléne Mårtensson och Katharina Rosengren, Lärarutbildningen Malmö högskola 2007Syftet med detta arbete har varit att kartlägga förskolepedagogers kunskap i att tyda tecken på sexuella övergrepp. För att uppnå vårt syfte och få svar på våra frågor har vi genomfört kvalitativa intervjuer i två olika kommuner. Frågeställningen vi utgick ifrån var: Vilken kunskap har pedagoger i förskolan om sexuellt utsatta barn?, Hur kan de tyda signaler hos de sexuellt utsatta barnen?, Finns det någon handlingsplan i förskoleverksamheten som tar upp frågan om hanterandet av barn som utsatts för sexuella övergrepp?Resultatet av intervjuerna visar att erfarenheten av att anmäla sexuella övergrepp är liten mycket beroende på en okunskap om vilka signaler man ska vara observant på. Pedagogerna har inte fått och heller inte begärt någon fortbildning i ämnet och många vittnade om att det fanns andra ämnen som kändes mer aktuella. Att vi valde den titel som vi gjorde på vårt examensarbete hänger samman med att just denna fras återkommer regelbundet i de skönlitterära och självbiografiska böcker vi läst och som är skrivna av författare som varit utsatta för sexuella övergrepp som barn. De undrade ständigt varför det inte var någon som reagerade på de signaler de tyckte sig sända ut.Slutsatserna vi kom fram till blev att förskolepedagoger har ingen eller liten kunskap om hur de ska tyda utsatta barns signaler och att utbildning i ämnet inte bör ligga i grundutbildningarna på grund av den redan omfattande utbildningsplanen. Vi anser därför att det borde åligga kommunerna att utbilda personal kontinuerligt. Vi hoppas att vi med detta arbete kan så ett frö hos någon pedagog att begära fortbildning eller att ta reda på fakta på egen hand.Nyckelord: barn, förskola, sexuella övergrepp, signaler

The purpose of this study was to examine voluntary organizations' perceptions of the newsexual offenses legislation, the so-called consent law, as well as their experiences andperceptions of attitudes and norms linked to women's sexual integrity and self-determination.The study aims to highlight the effectiveness of the consent law to have a normative effect andchange harmful attitudes and norms in society around women's bodies. To investigate this, aqualitative study was used where semi-structured interviews were conducted with participantsfrom various voluntary organizations. The study concluded that the consent law to some extenthad the normative effect that was hoped for, at least as far as can be seen at present. The studyalso showed that the preventive work and dissemination of knowledge is an important part oftrying to change the harmful attitudes and norms in the society, partly because the legislationshould work to the maximum and partly because the legislation itself cannot eliminate sexualabuse. However, legislation is necessary and an important step towards a society without sexualabuse and where women's bodies are not objectified.

The purpose of this thesis has been to examine preventing child sexual abuse in four elementary schools in Stockholm, Sweden. The study is based on qualitative interviews with school counselors. The aim of this thesis was to find out how and if elementary schools in Sweden work with preventing child sexual abuse. The aim was also to examine how the school counselors reason about the schools efforts to prevent child sexual abuse. Their statements was analysed with Foucault’s theory about sexual history to get a deeper understanding for why people reason the way they do when it comes to issues like this. It was interesting to see if there was something in our history that made us think the way we do. An organization theory was used to help understand why the school works the way it does, but also to get a better understanding for the schools discretion. The main conclusions of this study have been that these four schools in Sweden mostly focus on children that already have been sexually abused rather than trying to prevent child sexual abuse from happening in the first place. It was also found that most of the school counselors were feeling that there lies a taboo around this kind of topic.