Sexuella övergrepp på barn är något som de allra flesta har starka känslor kring. Syftet med studien är att utifrån fem biografier söka efter information till vad som kan tolkas vara ett bra bemötande med utgångspunkt ifrån de utsatta barnens perspektiv. För att kunskapen kan användas i det sociala arbetet i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet visar att det som socialarbetare i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp är oerhört viktigt att ha tålamod och inte pressa barnen. Socialarbetare ska kunna tänka utanför de vanliga ramarna och skapa en trygg miljö för dessa barn, det kan föra med sig att socialarbetaren når barnen på djupet som gör att de öppnar sig. Resultatet visar även att desto fortare barnen kommer till en trygg miljö och vågar prata om sina upplevelser desto bättre blir barnens läkningsprocess.

Introduction: Sexual abuse is more common than statistics show; the number of unrecorded cases is high. Sexual abuse is hard to deal with, it is associated with taboo and shame and at the same time it is a trauma to the one who has been abused which will effect the rest of that persons life. Aim: The aim of this literature review is to describe men and women’s experiences of being sexually abused. Method: A literature review, inspired by Friberg (2006), was conducted. Nine studies with a qualitative approach has been collected and analysed. The findings have been discussed through Eriksson’s theories of pain and suffering. Findings: The experience of being sexually abused has been described by the victims in terms of feeling, telling, and recovering. The feelings were described as feelings of betrayal, shame, self- blame, insecurity, worthlessness and stigmatization, and a lot of the participants took action to escape feelings. Telling others about the abuse was dependent on the fact that they were acknowledged and reassured. The experience of recovery has been presented with the subthemes; making a choice, making sense of what happened to them, spirituality, changing the self-image, and also obstacles in recovery was identified. Discussion: To deepen the understanding of the experiences of sexual abuse, they can be related to Eriksson’s theory of suffering and the act of suffering, where the first step is to acknowledge and confirm the suffering. The suffering person needs to experience the pain, to be in it and suffer, and later be able to integrate the pain into a context, where it somehow makes sense. / Bakgrund: Sexuella övergrepp förekommer i högre utsträckning än vad statistiken visar; mörkertalet är stort. Sexuella övergrepp är svårt att handskas med, det är förenat med tabu och skam samtidigt som det är ett trauma för den utsatta som påverkar denne resten av livet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva människors upplevelser av att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: En litteraturöversikt, inspirerad av Friberg (2006) har utförts. Nio kvalitativa studier har insamlats och analyserats. Fynden i resultatet har sedan diskuterats utifrån Erikssons teorier om lidande. Resultat: Upplevelsen av att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp har beskrivits av offren i termer av; att känna, att berätta och att återhämta sig. Vanligt förekommande känslor var svek, skuld, skam, otrygghet, värdelöshet, stigmatisering, och många försökte på olika sätt att slippa känna. Att berätta om övergreppen var för de flesta utsatta avhängande på att de blev sedda och bekräftade av andra människor. Upplevelsen av återhämtning beskrevs i termer av; att göra ett val, att finna mening och sammanhang, andlighet, ändra sin självbild och hinder för återhämtning. Diskussion: Att bli utsatt för sexuella övergrepp kan förstås utifrån Erikssons teori om människans bearbetning av lidande som ett lidandets drama; där det är av stor vikt att lidandet erkänns och bekräftas, att man som utsatt får lida ut och vara i lidandet, och integrera det i en ny helhet där lidandet tillägnats mening.

Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur de upplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ”aldrig av” med minnena och händelserna. Andra vanligt förekommande upplevelser och känslor var svek, rädsla, skuld och skam. Även känslan av att vilja ha kontroll över sitt egna liv var tydligt hos informanterna. Studiens resultat kan användas för att åstadkomma en högre medvetenhet om sexuella övergrepp vilket kan vara till hjälp vid möte med en individ som under sin uppväxt varit utsatt för de här övergreppen.

Today, it is prescribed by law that authorities should cooperate, especially around vulnerable children. There is a need in Sweden of research about cooperation and the problems that can occur. Hence, this study seeks to examine which structural organizational conditions that affect cooperation in a few consultation groups around violence and sexual abuse against children in Kronobergs län. Another aim is to see which meaning these conditions have for a functioning cooperation. Eight interviews have been done to investigate how different actors felt about cooperation, in the consultation groups. We have also studied the directives for these groups in order to get a deeper understanding how the consultation groups work. Our main results are that there are some central conditions which influence on how the cooperation in the consultation groups works, for example different regulations, distinct working areas and obvious goals for the groups. We found, beyond these conditions, that the target group also effects in our case. Our conclusion is that the cooperation in the consultation groups works fairly well but there are still some problems left to overcome.

<p>Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur de</p><p>upplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ”aldrig av” med minnena och händelserna. Andra vanligt förekommande upplevelser och känslor var svek, rädsla, skuld och skam. Även känslan av att vilja ha kontroll över sitt egna liv var tydligt hos informanterna. Studiens resultat kan användas för att åstadkomma en högre medvetenhet om sexuella övergrepp vilket kan vara till hjälp vid möte med en individ som under sin uppväxt varit utsatt för de här övergreppen.</p>

<p>Today, it is prescribed by law that authorities should cooperate, especially around vulnerable children. There is a need in Sweden of research about cooperation and the problems that can occur. Hence, this study seeks to examine which structural organizational conditions that affect cooperation in a few consultation groups around violence and sexual abuse against children in Kronobergs län. Another aim is to see which meaning these conditions have for a functioning cooperation. Eight interviews have been done to investigate how different actors felt about cooperation, in the consultation groups. We have also studied the directives for these groups in order to get a deeper understanding how the consultation groups work. Our main results are that there are some central conditions which influence on how the cooperation in the consultation groups works, for example different regulations, distinct working areas and obvious goals for the groups. We found, beyond these conditions, that the target group also effects in our case. Our conclusion is that the cooperation in the consultation groups works fairly well but there are still some problems left to overcome.</p>

The aim of this study is to examine how one can understand the experiences that social workers within the social service's have of children who have committed sexual assault against other children, and the social workers’ thoughts about the choice of actions and the family involvement in those actions. The study has a qualitative character. Information was obtained through interviews with social workers within two Swedish counties, and the analysis of the results was based on earlier research findings as well as theoretical aspects, such as systemic theory and salutogenesis. Regarding the actions taken for the target group, the social workers have, in many ways, a systemic perspective as they emphasize elements within the child as well as within the family. It is also shown that the collaboration with other authorities affects the choice of actions, and that it is important to involve the entire family in any interventions, so that the effect of those interventions may last over time. With salutogenesis as a base, it is shown that the social workers’ experience the subject area as abstruse, but they have different ways of making it more comprehensible and manageable for themselves. To summarize, there is a shortage of research in this area. The knowledge base for this problematic issue must be strengthened, so that children with sexual behavior problems can be identified and get help at an early stage. Then they also have a better chance of successful treatment which could help reducing the incidences of sexual assault. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur man kan förstå de upplevelser som socialarbetare inom socialtjänsten har av barn som utsatt andra barn för sexuella övergrepp, samt socialarbetares tankar kring valet av insats och familjens inkludering i dessa. Studien är av kvalitativ karaktär. Data inhämtades genom intervjuer med socialarbetare inom socialtjänsten i två svenska län, samt analyserades utifrån tidigare forskning respektive teoretiska utgångspunkter som systemteori och KASAM.                       Gällande aspekter som påverkar valet av insatser för denna målgrupp, framkom att socialarbetarna på många sätt har ett systemteoretiskt perspektiv då de lyfte fram faktorer hos såväl individen själv som i familjen. Det framkom även att samarbetet med andra instanser påverkar valet av insats samt att det är viktigt att involvera hela familjen i insatserna, för att de ska få bestående effekt. Utifrån KASAM kan sägas att socialarbetarna uppfattar problematiken som svårbegriplig, men har olika sätt att göra den mer begriplig och hanterbar för sig själva.                       Sammanfattningsvis kan sägas att det saknas forskning inom ämnesområdet. Kunskapen kring problematiken behöver förbättras, så att barn med sexuell beteendeproblematik kan upptäckas och få hjälp tidigare. Då har de också bättre prognos att bli hjälpta vilket kan bidra till att färre sexuella övergrepp begås. / VG

Bakgrund: Politiker och forskare har börjat uppmärksamma övergrepp mot äldre på äldreboende som ett globalt problem. Studier visar att övergrepp sker internationellt som nationellt. Syfte: Denna studie syftar till att uppmärksamma övergrepp av vårdpersonal mot äldre på äldreboende, att ta reda på om det finns några faktorer som bidrar till dessa övergrepp, samt att ta reda på hur detta problem kan hanteras och helst undvikas. Metod: Två fokusgrupper deltog i studien, där ena gruppen bestod av fem undersköterskor och den andra av fem vårdbiträden. Ett snöbollsurval användes för att finna de relevanta personerna. En halvstrukturerad intervjuguide användes i intervjuerna. Resultat: Nästan alla deltagare hade sett kollegor ta till övergrepp mot äldre på äldreboendet, några specifika faktorer som verkade mer bidragande till övergreppen än andra, var framför allt stress, tidsbrist samt dåligt tålamod. Vårdpersonalen ansåg att utbildningar, extra personal och att anpassa sig efter kundens önskemål var åtgärder som skulle minska övergreppen på äldreboendet. Fler och bredare studier behövs för den här typen av ämne. Att lära sig mer om faktorerna som bidrar till övergreppen, kan ett förebyggande arbete påbörjas och en minskning av övergreppen ske. / Background: Politicians and researchers have become to pay more attention to abuse against elderly in retirement home and it has become a global problem. Aim: Therefore was the aim of this study to investigate abuse against elderly by staff in retirement home and it was also to investigate if there were any possible risk factors which contributes the abuse and how to deal with it. Method: Focus group interviews was used, one group consisted of five nurses and the other by five nursing assistants. A snowball selection was used to find the relevant selection. Results: The results showed that almost all participants had witnessed abuse against elderly. It appeared that some risk factors may be more contributory to abuse than others, including stress, lack of time and poor patient. Education, more staff and adaptation to the elderly requirements would reduce the abuse. More and wider studies are relevant and needed for this type of topic. By learning more about the factors that contributes the abuse, it might reduce or learns how to work preventive against this problem.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården. Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige. Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att det finns mycket begränsade möjligheter för personer med sexuella avvikelser att få behandling inom vuxenpsykiatrin och att det finns stora regionala skillnader i tillgängliga resurser med en koncentration i sydöstra Sverige. Inom vissa län saknas helt resurser för behandling och i de flesta landsting saknas det möjligheter till behandling av personer med både erfarenhet och kompetens på området. Undersökningen visar att det framför allt finns en vilja och ett intresse av att behandla patienterna men att det saknas resurser, framför allt i form av kompetens.

Examensarbetet handlar om hur pedagoger och andra skolverksamma yrken förhåller sig till och använder sig av anmälningsplikten. Utifrån tre fiktiva fall har informanterna resonerat högt med sig själva om hur de tolkar de fiktiva fallen och vad de tänker att de behöver göra enligt anmälningsplikten.