Den här studien syftar till att förstå hur föräldrar/familjehemsföräldrar, till barn som utsatts för sexuella övergrepp, upplever den behandling som de själva fått. Nio föräldrar/familjehemsföräldrar har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var föräldrar/familjehemsföräldrar som avslutat sin behandling på BUP Elefanten under år 2005 eller 2006. De hade medverkat vid minst fem samtal och var själva inte förövare. Intervjuerna analyserades utifrån en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Bearbetningen resulterade i sju teman: tillgänglighet, helhetssyn, känslor, föräldrarollen, personlig hjälp, behandlaren och avslut. En viktig slutsats är att informanterna upplever att behadlaren är en mycket viktig komponent i behandlingen och att denne bland annat får dem att känna sig mindre ensamma. En annan viktig slutsats är informanternas upplevelse av att de i behandlingen får möjlighet att konfronteras med och samtala om de starka känslor som det sexuella övergreppet kan väcka. Under behandlingen ges de dessutom en bättre förståelse för barnets känslor. Ytterligare en viktigt slutsats är att informanterna är osäkra på hur de ska agera som föräldrar och att det är väldigt betydelsefullt för dem att få råd omkring detta och att de även ges bekrätfelse i att de gör rätt som föräldrar.

Sammanfattning Syftet med rapporten var att undersöka verksamma förskollärares och grundskollärares kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser samt undersöka huruvida det arbetades förebyggande mot sexuella övergrepp på förskolorna och grundskolorna. Syftet var också att undersöka vilken erfarenhet de verksamma pedagogerna hade av misstanke och anmälan till socialtjänsten när det gäller sexuella övergrepp mot barn. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 11 kvinnliga deltagare på tre olika förskolor och två olika grundskolor i Halmstad kommun. Resultatet visade att deltagarna hade relativt goda kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser. Det förebyggande arbetet kunde med fördel utvecklas vidare. Ingen av pedagogerna hade erfarenhet av misstanke och anmälan. I diskussionen togs bl.a. upp hur framtida forskning vore relevant för att få en uppfattning om verksamma pedagogers kunskaper och benägenhet att anmäla sexualbrott mot barn. Nyckelord: anmälan, förebyggande arbete, förskola, grundskola, sexuella övergrepp

No description available.

Bakgrund: Relativt många barn blir utsatta för sexuella övergrepp, vanligen av någon som står dem nära. Detta ger ofta livslånga psykiska och emotionella problem för individen. Kvinnor drabbas i större utsträckning i barndomen än vad män gör. Syfte: Att ur ett livsvärldsperspektiv belysa kvinnors upplevelser av att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats som utgångspunkt och den baseras på fem biografier. Dessa biografier analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2008) innehållsanalys. Resultat: Det framkommer att kvinnorna på grund av övergreppen upplever en mängd negativa känslor, exempelvis oförståelse, skam och ilska. Konsekvenser av dessa känslor och övergrepp innebär bland annat tomhet, återupplevelse av övergreppen och psykiskt dåligt mående. Kvinnorna använde sig av olika strategier för att hantera övergreppen, där missbruk och att berätta om övergreppen var utmärkande. De använde sig också av olika verktyg för att uppnå en högre grad av välbefinnande och trygghet. Kvinnornas förmåga att skapa betydelsefulla och nära relationer påverkades även av övergreppen. Slutsats: Kvinnor använder sig av konstruktiva och destruktiva metoder för att hantera de sexuella övergreppen som de blivit utsatta för som barn. Allmänsjuksköterskan bör ha en förståelse gentemot dessa kvinnor i alla vårdsammanhang.

Sexuella övergrepp är det mest integritetskränkande brottet som en människa kan utsättas för. Sjuksköterskor kommer att stöta på patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp eftersom det är ett växande samhällsproblem. Syftet med litteraturstudien var att belysa vanliga reaktioner samt sjuksköterskans förhållningssätt till vuxna individer som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Resultatet delades in i tre teman: reaktioner, sjuksköterskans förhållningssätt och att komma tillbaka efter sexuella övergrepp. Alla människor är olika och får olika reaktioner, dock är de vanligaste reaktionerna efter sexuella övergrepp att känna skam och skuld, ångest och flashbacks. I värsta fall kan drabbade personen utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa en god relation till patienten och våga ställa frågor vid misstanke om sexuella övergrepp för att kunna ge en så god vård som möjligt. Att komma tillbaka efter sexuella övergrepp är en lång resa och alla har olika sätt att bearbeta händelsen på. Bearbetningen börjar när patienten har accepterat händelsen och det sker i olika takt. Forskning inom detta område behövs för att på bästa sätt kunna bemöta och hjälpa patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp, även mer utbildning i sjuksköterskeprogrammet efterfrågas.

No description available.

Genom kvalitativa intervjuer belyser studien synen på ledarskap och sexuella övergrepp inom friidrotten i spåren av Patrik Sjöberg-affären. Studien utreder hur ledare och utövare ser på ledarskapet och den viktiga roll som en ledare innehar. Resultatet visar att Sjöbergs (2011) självbiografi har gett en möjlighet för diskussion kring sexuella övergrepp inom idrotten och framförallt inom friidrotten. Sjöbergs självbiografi har öppnat upp för reflektion kring ledarskap och värderingar bland ledare. Studien visar även att sexuella övergrepp är ett komplicerat ämne, ett område som sällan berörs i diskussioner kring idrotten och där arbetet för att motverka problemet brister. Studien belyser Riksidrottsförbundet och Friidrottsförbundet arbete mot att skapa goda värdegrunder inom idrotten, något som i förlängningen förväntas förhindra sexuella övergrepp. Resultatet visar dock att det är få inom friidrotten som har tagit del av de policydokument som finns och att det krävs ett mer aktivt arbete för att förändringarna ska få genomslag.

Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier. Resultat: Tre teman formulerades: att anklaga sig själv eller finna en utväg genom inre styrka, att stänga ute verkligheten eller uppslukas av den samt att destruera eller existera. Resultatet i studiema visar på att känslor av skuld och skam förekommer hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Känsla av sammanhang (KASAM) visar sig ha betydelse för kvinnornas inre styrka som gjorde att de kunde bemästra situationen och finna en väg ut. En annan framträdande aspekt visade sig vara relaterat till hur stor plats erfarenheten av själva övergreppet fick i kvinnomas liv. I sina ytterligheter visar det sig att kvinnor helt kan stänga ute verkligheten eller uppslukas av sina upplevelser av övergreppet. Kulmen av psykisk ohälsa hos sexuellt utsatta kvinnor presenterats i studiema som olika grader av destruktion som yttrade sig på olika sätt. Slutsats: För att kunna bemöta sexuellt utsatta kvinnor på ett hälsofrämjande sätt behöver vårdpersonal kunskap om hur psykisk ohälsa kan yttra sig hos dessa kvinnor och om hur omvårdnadshandlingar kan utformas utifrån dessa kvinnors, många gånger speciella behov.

<p>Den här studien syftar till att förstå hur föräldrar/familjehemsföräldrar, till barn som utsatts för sexuella övergrepp, upplever den behandling som de själva fått. Nio föräldrar/familjehemsföräldrar har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var föräldrar/familjehemsföräldrar som avslutat sin behandling på BUP Elefanten under år 2005 eller 2006. De hade medverkat vid minst fem samtal och var själva inte förövare.</p><p>Intervjuerna analyserades utifrån en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Bearbetningen resulterade i sju teman: tillgänglighet, helhetssyn, känslor, föräldrarollen, personlig hjälp, behandlaren och avslut. En viktig slutsats är att informanterna upplever att behadlaren är en mycket viktig komponent i behandlingen och att denne bland annat får dem att känna sig mindre ensamma. En annan viktig slutsats är informanternas upplevelse av att de i behandlingen får möjlighet att konfronteras med och samtala om de starka känslor som det sexuella övergreppet kan väcka. Under behandlingen ges de dessutom en bättre förståelse för barnets känslor. Ytterligare en viktigt slutsats är att informanterna är osäkra på hur de ska agera som föräldrar och att det är väldigt betydelsefullt för dem att få råd omkring detta och att de även ges bekrätfelse i att de gör rätt som föräldrar.</p>

Bakgrund: Tidigare forskning visar att övergrepp mot äldre i vårdsituationer sker dagligen. Övergrepp kan förekomma i olika former All vård bygger på en god vårdrelation. Detta är något som krävs speciellt i vård av äldre patienter eftersom de ofta är multisjuka och lider av någon form av demenssjukdom. Forskning visar att förhållandet mellan demens hos äldre och övergrepp är vanligt förekommande men sällan ett diagnostiserat tillstånd. Syfte: Syftet med undersökningen var att belysa faktorer som utifrån vårdarens perspektiv kan leda till övergrepp mot äldre i vårdarbetet. Metod: En litteraturstudie som bygger på sex artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med inspiration av Graneheim &amp; Lundmans innehållsanalysmetod. Analysen resulterade i två huvudkategorier samt fem kategorier. Resultat: Det visade sig att några av de faktorer som ledde till övergrepp var problematik i kommunikationen som ledde till missförstånd mellan vårdtagare och vårdare, vårdarens mentala hälsa och den äldre patientens avvikande beteende. Diskussion: Utbildning av olika slag och praktisk träning kan vara ett sätt att få bukt med problemen med övergrepp genom att förbättra attityden gentemot de äldre patienterna. Uppmärksamhet bör även läggas på hur vårdpersonalen mår mentalt för att förhindra utbrändhet och negativ stress i vårdarbetet.