Bakgrund: Sexuella övergrepp har ökat under de senaste åren och genererar i att de drabbade kvinnorna mår psykiskt dåligt. Det ligger på sjuksköterskans ansvar att omhänderta och vårda dessa patienter när de inkommer till sjukhuset och att erbjuda dem rätt hjälp en tid efter övergreppen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser efter sexuella övergrepp. Metod: En induktiv ansats valdes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Data insamlades genom sju bloggar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; försämrad sexualitet, ett grovt svek samt ensam utan stöd med sju underkategorier. Konklusion: Denna studie har kommit fram till kunskap och en ökad förståelse för hur kvinnors upplevelser är efter sexuella övergrepp. Detta kan sjuksköterskor ha användning för i arbetet med att ge individuellt stöd till patienter och därmed medverka till ökat välmående. / Background: Sexual assault towards women has increased in the recent years, which lead to a poor mental health among these women. It is part of nurses´ responsibility to take care of these patients when they arrive at the hospital and also to offer them the possibility of talking to someone about the assault to start the healing of the soul. Aim: The aim was to illuminate womens´ experiences after sexual assault. Method: An inductive approach was used and the data material was analysed with qualitative content analysis. The data was collected from seven blogs. Result: Three categories emerged from the analysis; impaired sexuality, an abusive betrayal and being alone without support, with seven sub-categories. Conclusion: This study has contributed with knowledge and a increased understanding of what women experiences after sexual assault. This knowledge can be of use for nurses in their profession to be able to give the right support to their patients and to increase their wellbeing.

No description available.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Sexuella övergrepp ökar i det svenska samhället, vilket kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. De kvinnor som utsatts för övergrepp befinner sig i ett stort behov av professionell hjälp och stöd från vårdpersonal under återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som varit utsatta fören traumatisk livshändelse i form av sexuellt våld upplever det stöd de har fått från vårdpersonalen. Metod: Den metod som valdes var litteraturstudie med granskning av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design publicerade mellan år 2000 och 2017 i Psychinfo och PubMed. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall. Resultat: Studien resulterade i sex olika kategorier: känslan av skam i möte med vårdpersonalen, vårdpersonalens sätt att se hela människan, vikten av att anmäla, samverkan mellan olika yrkesprofessioner och brist på kunskap hos vårdpersonalen. Slutsats: Studien visar att fler kvalitativa studier behövs för att ge bästa möjliga stöd till kvinnliga patienter, som har upplevt en traumatisk livshändelse i form av sexuellt våld. Vårdpersonalen har en bristande förmåga att bemöta och ge dessa kvinnor korrekt stöd utifrån en holistisk syn. Kvinnorna uttryckte att stödet de fick som otillräckligt, där den medicinska vården var bra men omvårdnaden i helhet var otillräcklig. Vårdpersonal behöver mer och bättre utbildning inom detta område, för att ge dessa kvinnor det stöd och den omvårdnad de har behov av.   Nyckelord: Trauma, sjuksköterska, sexuella övergrepp / ABSTRACT Background: Sexual abuse of women is increasing dramatically in the society, therefore the topic is relevant for the individual, the society and health care. Sexual abuse often leads to a post-traumatic stress disorder. The women is in great need of professional help and support from the nursing staff during the recovery process. Aim: The aim of the study was to investigate how female patients who have experinced a traumatic life event by sexual violence perceive the support from the health care professionals. Method: The design of study was a literature review. A total of ten scientific articles were included. The articles had a qualitative design and were published between 2000 and 2017 in the databases PsychInfo and PubMed. The included articles were reviewed by using a review template. Results: The study resulted in six different categories: sense of shame in the meeting with the nursing staff, nursing staff way to see the whole person, the importance of notification, collaboration between professional professions and lack of knowledge among health professionals. Conclusion: The study shows that more research with a qualitative design is needed to develope the knowledge to provide the best possible support for the women who have experienced a traumatic life event by sexual abuse. The nursing staff does not provide sufficient support and do not meet the patients need in a holistic view. The women expressed the support they received as insufficient, in which medical care was good but the care of the whole was insufficient. There is a need for an improved education among health care professionals regarding the support and caring of these women. Keywords: trauma, nurse, sexual assault

Det påstås ofta att endast en bråkdel av alla de våldtäkter, sexuella övergrepp mm som begås mot barn, i slutändan uppmärksammas och lagförs. Det kan bero på att det aldrig görs en anmälan, att åtal inte väcks eller att domstolen inte bedömer att bevisningen är tillräcklig för en fällande dom. Vid misstankar om sexualbrott mot barn behöver rättsväsendet, precis som med andra brottsmisstankar, väga risken för en felaktigt fällande dom mot intresset att lagföra gärningsmän. Denna balansgång blir särskilt krävande när det gäller sexualbrott mot barn. Rättspsykologisk forskning har visat att barn beter sig mycket annorlunda till skillnad från vuxna i en rättslig process. För att på bästa sätt kunna bemöta barn samt på ett korrekt sätt värdera barns utsagor och vara medveten om vilka svårigheter barn ställs inför i en rättslig process är psykologisk kunskap essentiellt. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka svenska domstolars bevisvärdering av barns muntliga utsagor utifrån ett rättspsykologiskt perspektiv. Detta har innefattat dels en bedömning av hur bevisvärderingen borde gå till med beaktande av tillämplig HD-praxis och rättspsykologiska rekommendationer, dels en utvärdering av hur bevisvärdering faktiskt går till utifrån en empirisk undersökning. En kontext som framstår som vanligt förekommande i mål om sexualbrott mot barn är att målet inte bara rör en åtalspunkt utan två eller flera. Syftet med studien var således att undersöka om juristdomares och nämndemäns bevisvärdering och beslut i skuldfrågan påverkades av antalet åtalspunkter då de avsåg liknande brott. Studien utgick ifrån bedömningen av Högsta domstolens kriterier för en tillförlitlig utsaga. Studien genomfördes som ett kvasiexperiment med en mellangruppsdesign där totalt 20 juristdomare och nämndemän deltog. Trots att resultaten i studien inte resulterade i någon signifikant skillnad visade sig ändock en trend ibland domare, som i större utsträckning valde att döma den tilltalade vid vetskapen om fler åtalspunkter. Slutsatsen av studien blev således att kriteriebedömningen som görs i domstol baseras på subjektiva tolkningar. Detta är naturligtvis problematiskt då man som part ska kunna lita på att domstolen är objektiv i sin bedömning samt att en domstol inte under några omständigheter skall påverkas av flera åtalspunkter.

Denna studie avser att förstå och analysera, om och hur, narrativ och bibelberättelser kan verka läkande i det enskilda själavårdssamtalet med överlevare av sexuella övergrepp. Undersökningen utförs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med själavårdare inom Svenska Kyrkan. Själavårdens essens och avgränsning mot andra vårdformer berörs och förklaras med hjälp av Okkenhaug och Wikström. För att förstå övergreppets problematik och vad själavården kan tillföra för läkande resurser används primärt Kirsten J. Leslies When Violence is no stranger, Sårade hjältar själavård för män som utnyttjats sexuellt som pojkar av Agneta Sandberg samt Fra skam til Verdighet av Anstorp et al samt artiklar av R. Ruard Ganzevoort. Bibelberättelserna kan utifrån vad som framkommit under intervjuundersökningen fungera läkande genom att bland annat ge identifikation med andra som lidit och upprättats, erbjuda struktur och påvisa en villkorslös kärlek. Vidare kan berättelserna ge möjlighet att sätta ord på trauman som annars inte lyfts fram genom att avpersonifiera med hjälp av berättelser. I denna undersökning är evangelietexterna mest representerade. Avgörande för valet är konfidentens behov och själavårdarens kunnande. En slutsats är att själavårdare som arbetar med denna problematik kan behöva särskild kännedom om bibeltexter som kan vara relevanta för målgruppen. Att få verbalisera sin livshistoria och övergreppserfarenheterna i själavårdssamtalet ger möjlighet till att infoga traumat i ett befintligt narrativ. Genom att utmana skadliga beteenden och roller kan själavårdaren bidra till att konfidenten kan erfara meningsfullhet trots det inträffade traumat. Den trygghet som själavården erbjuder, i samverkan med berättelserna, ger överlevaren förutsättningar att bygga upp sin egen identitet och motverkar stagnation i en offerroll.

Bakgrund: Sexuella övergrepp innebär en sexuell handling eller försök till en sexuell handling riktad mot en persons sexualitet genom tvång. Kvinnor som har varit utsatta för ett sexuellt övergrepp kan söka vård på akutmottagning eller inom primärvården. På dessa vårdinrättningar är sjuksköterskan en av de professioner som möter kvinnan. Vald teoretisk referensram är personcentrerad vård.   Syfte:Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Metod: Metoden utgörs av en systematisk litteraturstudie. Den innehåller6 kvantitativa och 7 kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Innehållsanalys av artiklarnas resultat genomfördes. Därefter sammanställdes ett resultat.  Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier: Bristande kunskap, känslomässig påverkan, att ställa frågan samt arbetsmiljöns påverkan. Det visade sig att sjuksköterskor upplever att de har bristande kunskap om ämnet. På grund av detta kände sjuksköterskorna en osäkerhet inför att ge vård till dessa kvinnor. Sjuksköterskorna ansåg också att vårdandet av dessa kvinnor hade en känslomässig påverkan. De undvek att ställa frågor till kvinnorna, dels på grund av tidsbrist och för att de inte hade möjlighet att hantera svaret. Det visade sig också att det fanns brister i arbetsmiljön som påverkade sjuksköterskans upplevelser av vårdandet negativt.  Slutsats: Det krävs mer utbildning för sjuksköterskor inom detta forskningsområde samt förbättrad arbetsmiljö. Genom detta kan sjuksköterskan få bättre möjligheter till att vårda och bemöta dessa kvinnor. Samt få verktyg som gör det lättare för honom eller henne att hantera de känslor som kan uppkomma i mötet.

No description available.

<p>En enkätundersökning genomfördes med syftet att undersöka åklagares och nämndemäns uppfattningar om vilka tillförlitlighetskriterier som de bedömer som viktiga för tillförlitligheten i barns utsagor vid misstänkta fall av sexuella övergrepp. Vidare var syftet att undersöka om det förekom några skillnader i gruppernas bedömningar. Enkäten bestod av sju kriterier som utgick från Högsta domstolens praxis vid bedömningen av tillförlitligheten i muntliga utsagor. Resultatet visade att åklagarna bedömde längd- och konstantkriteriet signifikant mindre viktigt för tillförlitligheten än nämndemännen medan nämndemännen bedömde klarhets- och detaljkriteriet signifikant mindre viktigt än åklagarna. Kön och erfarenhet visade sig inte påverka hur grupperna gjorde sina bedömningar. Då vissa av kriterierna har visat sig helt eller delvis sakna förankring i forskning bör de användas med försiktighet och hänsyn bör alltid tas till det enskilda fallet och brottets karaktär. Åklagarnas och nämndemännens relativt höga skattningar av kriterierna tyder på en bristande kunskap om hur barn minns och vittnar om sexuella övergrepp.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva några anhörigas behov av föreningen ATSUB (Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn). Vidare var syftet att undersöka några anhörigas upplevelser av det stöd och bemötande de får och har fått av föreningen samt andra instanser. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och uppsatsen bygger på sex stycken intervjuer med anhöriga till sexuellt utnyttjade barn samt litteraturstudier av tidigare forskning. I studien framkom det att kommunernas socialtjänst har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och hjälp som de behöver. Resultatet av studien visar att socialtjänsten i vissa fall inte har tagit detta ansvar gentemot de anhöriga och deras utsatta barn. Flera av respondenterna uttrycker en besvikelse på det bemötande de har fått från myndigheter då de har upplevt ett stort motstånd. Mamman blir ofta ifrågasatt och man tror inte på barnens berättelser. Både vår studie och tidigare forskning visar på att bristande kunskap om hur människor reagerar i kris samt kunskap om sexuella övergrepp över lag hos de professionella kan ha bidragit till det bristande bemötandet som barnen och de anhöriga har fått. Oavsett om man har haft en positiv eller negativ upplevelse från andra instansers stöd och bemötande visar våran studie att behovet av föreningen ATSUB är stort hos alla våra respondenter. Föreningen besitter en stor kunskap som de anhöriga saknade hos berörda myndigheter samt att de har egna erfarenheter vilket alla nämner som en viktig del. Man får en förståelse och empati hos ATSUB som inte går att få någon annanstans.</p>

<p>Det är allmänt känt att sexuella övergrepp i barndomen kan leda till en rad psykosociala svårigheter samt psykisk ohälsa. Trots att forskningen i ämnet har intensifierats de senaste åren är det fortfarande ett kunskapsområde där mycket saknas. Detta är en kvalitativ uppsats med syftet att återge fem mammors upplevelser av hur sexuella övergrepp i barndomen påverkat deras uppfattning av sin föräldraroll. Genom att intervjua dessa kvinnor med hjälp av ett frågeformulär med öppna frågor har vi fått tagit del av hur deras traumatiska erfarenheter har påverkat deras föräldraroll. Mammornas berättelser har analyserats med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet av intervjuerna har tolkats för att sedan jämföras med vad tidigare forskning samt litteratur i ämnet har att skildra. Undersökningen visar att de sexuella övergreppen i kvinnornas barndom påverkat dem negativt i sina föräldraroller. I undersökningen framkommer även att dessa mödrar känt en avsaknad av stöd då deras barn varit små.</p>