Studiens syfte är att utifrån en kvalitativ- och explorativ utgångspunkt undersöka vilka attityder och referensramar till sex som kommer till uttryck bland ungdomar i 15-16 års ålder. Utifrån syftet ställs följande frågeställningar:  Vilka föreställningar kring sex kommer till uttryck bland unga tjejer och killar?  Hur beskriver de gränsen mellan normalt sexuellt beteende och övergrepp? Genom ett diskursanalytiskt och genusteoretiskt angreppssätt analyseras hur ungdomar i fokusgrupper resonerar kring sex i relation till kön och genus. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt grundar sig i det socialkonstruktivistiska och feministiskt poststrukturalistiska förhållningssätt som ser människans verklighet som socialt konstruerad och i ständig förändring. I analysen är avsikten att fånga skillnader och likheter i hur killar och tjejer uttalar sig kring sexualitet samt vilken betydelse kön och genus har för deras uttalanden. I analysen framgår en ojämlik och genusnormativ uppfattning av sexualitet mellan tjejer och killar där tjejers sexualitet beskrivs av ungdomarna som väsensskild och sekundär från killars som primärt står i centrum. Killars sexualitet utgör normen vars ramar främst gynnar dem och vilket tjejer måste förhålla sig till. Detta blir tydligt i ungdomarnas förståelse av sexuella övergrepp där tjejerna beskrivs bära det yttersta ansvaret i att påvisa sin ovilja till sex för att ett övergrepp ska anses vara giltigt. Ett ansvar som tjejerna inte alltid tycks ha helt enkelt att hantera. Svårigheter med att ibland avvisa och säga nej till sex beskrivs bottna i oro för negativa konsekvenser som resulterar i att det inte är ovanligt att som ung tjej ha sex mot sin vilja.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med att stärka elevers fysiska och psykiska integritet under arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen i biologi. Studien syftar även till att beskriva lärarnas resonemang kring deras val att arbeta eller att inte arbeta med integritetsstärkande arbete. Den pragmatiska synen på lärande har genomsyrat arbetet med studien. För att samla in data har kvalitativa intervjuer genomförts med verksamma NO-lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att lärarna beskriver att elevernas erfarenheter och behov påverkar innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen. Det integritetsstärkande arbetet menar lärarna sker både under sex- och samlevnadsundervisningen och det vardagliga värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Lärarna beskriver även att hur det ser ut i samhället idag gällande kränkningar av människors integritet har en stor inverkan på att de väljer att arbeta med integritetsstärkande arbete. / <p>NO</p>

Denna studie handlar om hur incestfall presenteras i svensk media. Syftet med studien är att undersöka hur incest framställs i media under åren 2007–2018 genom att studera hur mediernas språkanvändning påverkat framställningen av incestövergrepp. Med hjälp av forskningsfrågorna: “Hur representeras incest i de valda artiklarna?” och “Hur påverkar språkval i medias representationer tolkningen av sexuella övergrepp med inriktning på incest?”, önskar studien kunna svara på syftet. Vid denna studie var det lämpligt att använda diskursanalys och metod Faircloughs tredimensionella modell och med hjälp av den kunna analysera fyra olika artiklar från svenska medier. Resultatet studien kom fram till tyder på att två av artiklarna består av intervjuer av dem utsatta medan i de andra två artiklarna får vi inte ta del av de utsatta personernas uttalanden. Studien kom fram till att det krävs objektivitet vid representationer av incestbrott på svensk media eftersom text skapar diskurs som har en påverkar på samhället.

Bakgrund: Alla har rätt till att bestämma över sin egen kropp och sin sexuella hälsa. Likväl utsätts kvinnor världen över för sexuella övergrepp. Sexuella övergrepp kan användas som ett vapen för att begränsa kvinnans egna val och hennes liv. Sjuksköterskor observerar att kvinnor lider av oro och depression, känner smärta och rädsla efter sexuella övergrepp. Kvinnor utsätts även för sekundär viktimisering av samhället, vilket kan leda till skuldkänslor och mindervärdeskomplex. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa resultat från olika studier om hälsokonsekvenser för kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp.Metod: För att genomföra studien användes en deskriptiv litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ ansats. Data erhölls efter sökning via PubMed, Cinahl och Scopus. Efter kvalitetsgranskning återfanns tolv artiklar som utgjorde studiens datamaterial.Resultat: Litteraturöversikten visade att kvinnors fysiska och psykiska hälsa påverkades negativt efter sexuella övergrepp vilket medförde lidande för kvinnan. Till exempel drabbades kvinnorna av depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom. Återkommande fysiska hälsoproblem var sömnproblem, fibromyalgi och svårigheter med den sexuella hälsan, som till exempel utomkvedshavandeskap. Överkonsumtion av mat och alkohol i syfte att döva smärtan förekom även hos kvinnorna. De var även benägna att utveckla ett självdestruktivt beteende.Slutsats: Kvinnors emotionella hälsa och välbefinnande påverkades påtagligt negativt av sexuella övergrepp. När det sexuella övergreppet var partnerrelaterat tenderade fler kvinnor att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom och depression. Skam- och skuldkänslor var vanligt hos kvinnorna samt begränsningar i det sociala livet som följd av deras psykiska ohälsa. Då utsatta kvinnor har svårt att berätta om sexuella övergrepp måste vårdpersonal som möter dem vara uppmärksamma på tecken som kan tyda på sexuella övergrepp, samt ge den vård som tillämpar kvinnornas individuella behov. / Background:Everyone has the right to decide about their own body and their sexual health. Nevertheless, women around the world are exposed to sexual violence. Sexual violence can be used as a weapon to limit the woman's own choices and her life. Nurses observe that women suffer from anxiety and depression, experience pain and fear after a sexual assault. Women also experience secondary victimization of society, which could lead to feelings of guilt and inferiority complex.Aim: The purpose of this literature review was to compile results from various studies on the health consequences for women who were subjected to sexual abuse.Method:To carry out the study, a descriptive review of literature with a qualitative and quantitative approach was used. Data were obtained after searching via PubMed, Cinahl and Scopus. After the quality review, there were twelve articles that constituted the study's data material.Result: The literature review showed that women's physical and mental health was adversely affected by sexual abuse and leads to suffering for the woman. For instance, women suffered from depression, anxiety and posttraumatic stress syndrome. Recurrent physical health problems were sleeping problems, fibromyalgia and difficulties with sexual health such as ectopic pregnancy. Over-consumption of food and alcohol in order to relieve the pain were also found. Furthermore, the studies showed that the women were inclined to a develop self-destructive behavior.Conclusion: The emotional health and well-being of women was significantly affected by sexual abuse. When the sexual abuse was partner-related, more women tended to suffer from posttraumatic stress syndrome and depression. Feelings of guilt and shame were common among the women and limitations in social life as a result of their mental illness. Since women find it hard to talk about the sexual assault, health care professionals must be aware of the symptoms and signs that may indicate sexual abuse and provide the care that applies to the women's individual needs.

BAKGRUND: I Sverige uppskattas en femtedel av barnen bli utsatta för sexuella övergrepp. Konskevenser av sexuella övergrepp i barndomen kan leda till psykisk ohälsa såsom självskada, PTSD, ångest och dålig självkänsla. Som en central del av elevhälsan har skolsköterskan till uppgift att upptäcka missförhållanden hos elever. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp under barndomen. METOD: Sex bloggar analyserades med en kvalitativ metod med induktiv ansats och innebördsanalys. RESULTAT: Fem innebördsteman identifierades under analysförfarandet; att känna skuld och skam, att uppleva flashbacks, att leva med illabefinnande, att inte förmått göra motstånd samt att ha svårt med tillit och intimitet som vuxen. Det framkommer i resultatet att informanterna lider av skuld, skam och ångest och illabefinnande som följd av de sexuella övergreppen. De har använt sig av självskadebeteende, har flashbacks samt har svårigheter med tillit och närhet. KONKLUSION: Sexuella övergrepp i bardomen kan leda till illabefinnande och ohälsa som följer med de drabbade personerna och påverkar dem upp i vuxen ålder. Det är centralt att skolsköteskan vågar lyfta detta ämne i sitt hälsofrämjande arbete med eleverna när misstanke uppstår. / BACKGROUND: In Sweden, one fifth of the children are estimated to be victims of sexual abuse. The consequences of sexual abuse in childhood can lead to mental health such as self-harm, PTSD, anxiety and poor self-esteem. As a central part of student health, the school nurse has the task of detecting abuse among students. OBJECTIVE: The purpose of this study was to describe the experience of having been exposed to sexual abuse during childhood. METHOD: Six blogs were analyzed using a qualitative method with inductive approach and meaning analysis. RESULTS: Five meaning subjects were identified during the analysis process; Feeling guilty and shameful, experiencing flashbacks, to live with malaise, not being able to resist and having trouble with trust and intimacy as an adult. It appears that the informants suffer from guilt, shame and anxiety and poor well-being as a result of the sexual assaults. They have used selfharm, have flashbacks, and have difficulty with trust and proximity. CONCLUSION: Being sexually abused in your childhood can lead to malaise and illness that accompanies the affected persons and affects them in adulthood. It is essential that the school nurse dares to approach this subject in their health promotion work with students when suspicion arises.

Tidigare studier har visat att det finns köns- och generationsskillnader gällande attityder till sexuella övergrepp. De har också visat att flera andra faktorer påverkar, bland annat viljan att se världen som rättvis och våldtäktsmyter. Syftet med den här studien var att undersöka hur attityder gentemot sexuella övergrepp upplevs ha förändrats efter #metoo. Frågeställningen är: Upplevs attityder gentemot sexuella övergrepp ha förändrats efter metoo, och i så fall hur? Sexuella övergrepp är ett utbrett problem som tidigare varit tabu att prata om och det är därför intressant att se om uppropet har gjort en skillnad. Ämnet ansågs särskilt intressant eftersom det är viktigt att veta hur uppropet har fått för reaktioner för att kunna lägga upp fortsatt arbete med att upplysa om sexuella övergrepp. Eftersom ämnet tidigare är outforskat är studien explorativ. En kvalitativ studie med 11 semistrukturerade intervjuer har genomförts och intervjusvaren har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. Deltagarna bestod av fem män, fem kvinnor och en icke-binär person och var mellan 20 och 70 år. Fyra teman framkom, ökad kunskap och förståelse, distansering, förflyttande av skam och omdefiniering av tidigare upplevelser. Resultatet visade att det finns en större medvetenhet hos deltagarna om sexuella övergrepp och att deras syn på problemet har förändrats. Åsikterna hos deltagarna var polariserade och det fanns köns- och generationsskillnader. En svaghet för studien var att den endast bygger på de 11 deltagarnas egna teorier om sina egna och andras attitydförändringar. För framtida studier föreslås att göra en kvantitativ undersökning för att se om resultaten från denna studie går att generalisera.

<p>Uppsatsens syfte var att beskriva och analysera kring varför män begår övergrepp, våldtäkt, mot kvinnor ur ett förövarpsykologiskt och psykodynamiskt perspektiv så som det beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. Den frågeställning som har varit i fokus för uppsatsen är; hur litteraturen beskriver och diskuterar ur ett förövarperspektiv med fokus på det psykodynamiska perspektivet övergrepp, våldtäkt, mot kvinnor. Studien utfördes i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger på ett urval av litteratur av svenska forskare och forskare med internationell koppling. Huvudinriktningen var att fokusera på utvalda teman där självbild/identitet, uppväxt, manlighet och alkohol användes för att belysa och strukturera upp problembilden. De viktigaste resultaten visade att förövarna var män som tidigt i livet blivit traumatiserade av olika slag. Det rörde sig om att de hade blivit kränkta i sin manlighetsutveckling eller att de själva hade fallit offer för sexuella övergrepp. Förövarnas uppväxt präglades av frånvarande föräldrar och turbulenta hemförhållanden. De hade mycket låg självkänsla, led av stark ångest och djupa otillräcklighetskänslor. Alkohol fanns ofta med som ett inslag i männens liv.</p>

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt. Undersökningen är kvantitativ och baseras på gruppenkäter som besvarats av studenter vid Mittuniversitetet. Resultaten visar att det fanns klara samband mellan olika traumatiska barndomsupplevelser och olika former av hälso/ohälsotillstånd i vuxen ålder. Multivariata analyser visar att sexuella och fysiska övergrepp är relaterade till ökade tecken på alkoholproblem, känslomässiga övergrepp och ångest, medan känslomässig försummelse är relaterat till depression, mindre socialt nätverk och till mindre grad av anknytning. Förhoppningen är att studien skall bidra till teoriutvecklingen om hur barndomsproblem påverkar problemen i vuxen ålder.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av vad som sker efter det att pedagogen gjort en anmälan om misstänkta övergrepp. Syftet är vidare att ge en bild av verksamma pedagogers syn på att göra en anmälan och vad som sker där efter. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger har vi tagit reda på deras uppfattningar och tankar kring en anmälan till socialtjänsten. Vi har även valt att genom kvalitativa intervjuer med socialsekreterare ta reda på hur samarbete mellan skolan och berörda myndigheter fungerar. </p><p>Övergrepp mot barn är ett allvarligt samhällsproblem eftersom att många barn inte får den hjälp de behöver. Vi har kommit fram till att många pedagoger drar sig för att anmäla ett barn som de tror far illa till socialtjänsten. Vi har sett många andledningar till varför inte pedagoger anmäler men den största andledningen som vi ser det är att pedagogerna saknar förtroende för socialtjänsten, vilket även litteraturen poängterar. Vi vill med det här arbetet belysa hur viktigt ett fungerande samarbete mellan skolan och socialtjänsten är för att barnet ska få den bästa möjliga hjälp det behöver. Nyckelord Anmälan, sexuella övergrepp, barn som far illa, förskola/skola, socialtjänst, samverkan</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om barn som far illa, hur man kan upptäcka det och vilka skyldigheter lärare har i dessa fall. För att avgränsa detta stora område har jag valt att koncentrera innehållet till följande kategorier: barnmisshandel, sexuella övergrepp, barn till missbrukare, vanvård och anmälningsplikt. Mitt syfte har varit att visa hur man som lärare kan se och upptäcka om ett barn far illa och vad man kan göra för att hjälpa barnet till en tryggare tillvaro. Arbetet bygger på en litteraturstudie som behandlar var och en av de ovan nämnda kategorierna. För att ge en mer levande bild av verkligheten består arbetet även av en intervjuundersökning. Det visar sig i arbetet att teori och empiri överensstämmer mycket bra. Sammanfattningsvis har jag kommit fram till att det kan vara svårt att upptäcka barn som far illa, men att man alltid ska vara uppmärksam och varsamt hantera den information man får ta del av.</p>