Bakgrund: Barnahus är en verksamhet där myndigheter samverkar runt barn/unga och familj, då barn har farit eller riskerar att fara illa. Medverkande myndigheter är i detta fall socialtjänst, polis, åklagare samt barn- och ungdomspsykiatrin. Denna studie undersöker hur samverkan mellan dessa myndigheter ser ut i de samrådsmöten de har varje vecka, där de lyfter svåra fall av barnmisshandel, övergrepp eller misstanke om detta, samt underlättar för barnet genom rättsprocessen och säkerställer barnperspektivet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en samrådsgrupp bestående av polis, åklagare, barn- och ungdomspsykiatri samt socialtjänst i ett Barnahus, ser på samverkan i samråd. Metod: Studiens empiri baseras på fyra semistrukturerade intervjuer samt två deltagande observationer. Den första av intervjuerna hölls som en pilotundersökning av vilka områden som skulle utforskas mer detaljerat, i de resterande intervjuerna. Informanterna har valts utifrån sin professionstillhörighet och deltagande i ett Barnahus samråd och analysen av intervjuerna har kodats och tematiserats utifrån vad informanterna framhöll som viktigt i samverkan. Resultat: Resultatet visar på faktorer i samverkan som förutom sina egenskaper som hindrande eller gynnande även visar på skapandet av handlingsutrymme och gemensam jurisdiktion. Även en skyddande funktion för socialsekreterare kunde identifieras och diskuteras i slutdiskussionen. Vidare forskning föreslås gällande socialsekreterares upplevelse av användning av Barnahus som skyddande och rådgivande funktion avseende trygghet och coping genom delat ansvar.

We need to talk you and I, in a place that is our own. There, we can see everything around us as less important. There, I can sink into you, live, and tell everything. Take back the power over you. Take back the power over the events that destroyed us both. There, I can become a part of myself, and then, nothing else is visible. I listen to the body without distancing. Free movement of the body without the guidance of others. I let the mind meet the body, in a way it previously failed. Whatever we go through here, we will do it together, and no one else is inside. If we get through this, can we come closer to each other and experience the mental freedom that includes us both? We need to talk you and I, in a place that is our own. A performative work with the weave as the tool

Bakgrund: Sexuella övergrepp mot barn (CSA) är ett globalt problem och mörkertalet är omfattande. Cirka sex barn i varje klass drabbas någon gång av CSA i Sverige. Sjuksköterskan har en nyckelroll att upptäcka CSA då de oftast först kommer i kontakt med barnet och dess vårdnadshavare inom vården. Det är därför viktigt att sjuksköterskan kan urskilja tecken på våld mot barn i ett tidigt stadie för att skydda och lindra utsatta barns lidande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva strategier sjuksköterskan behöver i mötet med barn som visar tecken på eller berättade om sexuella övergrepp. Metod: En allmän litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar, sju av artiklarna var kvalitativa och tre var kvantitativa. Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visade att sjuksköterskans strategier innefattade att ha kompetens om CSA, följa vårdenhetens riktlinjer och handlingsplaner samt handha ett professionellt tillvägagångssätt. Slutsats: Det fanns ett stort behov av att implementera adekvat kompetens om CSA inom vården och i utbildningar. Att internationellt tillföra gemensamma riktlinjer, handlingsplaner, checklistor samt en allmän definition av vad CSA innebar, underlättade sjuksköterskans proaktiva arbete. Klinisk betydelse: Tydliga riktlinjer, kompetens och professionellt bemötande i kontakt med CSA underlättar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Korrekta omvårdnadshandlingar bör bidra till ett bättre välbefinnande för barn och minskar mörkertalet för folkhälsoproblemet.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett allvarligt hot mot kvinnors säkerhet, välbefinnande och hälsa. Kvinnor i hela världen blir utsatta för olika former av våld och gravida kvinnor är inte ett undantag. Våldet kan snarare öka under graviditet för de kvinnor som sedan tidigare varit utsatta för våld med risk för både den gravidas och det ofödda barnets hälsa. Barnmorskor ges en unik möjlighet att ge god vård och stöd till dessa våldsutsatta kvinnor. Syfte : Att beskriva innehållet i mötet mellan barnmorskor och gravida kvinnor med fokus på gravida kvinnors utsatthet för våld i nära relationer och barnmorskans roll i omvårdnaden av dessa kvinnor. Metod: Metasyntes som metod användes vilken inkluderade både kvalitativa studier o kvantitativa studier med kvalitativa delar i resultatet. Artiklar söktes via databaserna PubMed. CINAHL, PsycInfo och Web of Science och dessa analyserades genom meta-ethnografi. Resultat: Studien visade att tid, kunskap och förtroende var viktiga faktorer som kunde leda till att kvinnor berättade för barnmorskor om deras utsatthet för våld under graviditet. Kvinnorna och barnmorskorna hade till största delen samma mönster som de tog upp som både hinder och hjälp till att våld avslöjades under graviditeten. Slutsats: Mönstret stämde väl överens mellan kvinnors uppfattningar och barnmorskors uppfattningar angående den problematik som ses då det gäller våld under graviditet. Förtroende för barnmorskan gällande bemötande och kunskap ansågs vara det viktigaste för att kvinnor skulle känna trygghet i att till barnmorskan avslöja övergrepp under graviditet. Kliniska implikationer: Grundligare utbildning om våld redan under utbildningen till barnmorska skulle kunna vara ett sätt att ge barnmorskor en bättre förutsättning i sin nya roll. För att underhålla och utveckla kunskap om våld bör därför kontinuerlig fortbildning ske för legitimerade barnmorskor och detta ger i sin tur bättre förutsättningar för barnmorskor att möta våldsutsatta gravida kvinnor. / Background: Intimate partner violence is a serious threat against women's security, well-being and health. Women all over the world are subject to different kinds of violence and pregnant women are no exception. The violence can increase during pregnancy among the women that earlier has endured violence, with a risk for both the women’s and unborn baby's health. Midwives have a unique opportunity to care for and support these abused women. Purpose: To describe pregnant women’s encounter with the midwife with focus on exposure to partner violence and the role of the midwife. Method: A meta-synthesis which included both qualitative literature studies and quantitative studies with qualitative elements were used in the result. Articles were searched through databases as PubMed, CINAHL, PsycInfo and Web of Science and these were analysed through meta-ethnography. Results: The study showed that time, knowledge and confidence were important factors that could cause women in revealing to midwives about violence during pregnancy. Both women and midwives had to the most part the same patterns that they spoke about as both obstacles and help for disclosure of violence in care for women in pregnancy. Conclusion: The pattern matched well between women’s and midwive’s perceptions of the problems seen in violence during pregnancy. Trusting the midwife’s encounter and knowledge, were seen as the most important issues for women to feel safe in revealing violence during pregnancy. Clinical implications : Basic education about violence that is already under the supervision of midwives can be a way to give midwives a better prerequisite for their new role. In order to maintain and develop knowledge of violence, continuing education should be continued for legitimate midwives, which in turn provides better conditions for midwives to meet women who are pregnant with violence.

No description available.

Under hösten 2017 präglades den nationella och internationella nyhetsrapporteringen till stor del av #Metoo-rörelsen. En rörelse vars mål är att bekämpa det sexuella våld som kvinnor varit offer för. I kölvattnet av de senaste månadernas mediala uppmärksamhet vill vi med den här kandidatuppsatsen påbörja forskning runt fenomenet. Syftet med studien var att genom kvantitativ innehållsanalys som metod utröna hur #Metoo-rörelsen kan komma att framställas i nyhetsformat. Vi har valt att fokusera på den kommersiella tv-kanalen TV4 och deras kvällsnyheter under en fyraveckorsperiod med start den 16 oktober 2017. Inom ramen för gestaltnings-, dagordnings- och nyhetsvärderings- teorierna har vi undersökt hur presentationen av #Metoo-rörelsen kan ta sig uttryck i TV4Nyheterna. Nyhetssändningarna som använts som material för undersökningen har funnits tillgängliga på TV4s hemsida men det går också att hämta allt material på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Undersökningen visar bland annat att nära 70 procent av de analyserade sändningarna på TV4Nyheterna berörde #Metoo-rörelsen. En av drivkrafterna till det stora utrymmet för #Metoo-rörelsen i de analyserade sändningarna var att elitpersoner genom sociala och traditionella medier varit aktiva i rörelsen. Studien visar även att alla offer som presenterades i nyhetsinslagen var kvinnor och att 89 procent av förövarna i inslagen var män. För att ge studien vidare bredd valdes två andra aktualiteter ut i en mindre komparativ del: Kataloniens kamp för självständighet från Spanien och USAs president Donald Trumps utspel i sociala medier som även har legat på agendan under studiens gång. Resultatet uppvisade att dessa två aktualiteter givits mindre utrymme än #Metoo-rörelsen.

Denna undersökning handlar om barns sexuella utforskande, barns sexuella beteenden samt pedagogers bemötande. Undersökningen belyser också pedagogers tankar kring sexuella övergrepp på barn. Forskning om pedagogers bemötande av barns sexuella utforskande är liten, den belyser mestadels barns så kallade normala och onormala sexuella beteenden i förskolan samt kopplingar till sexuella övergrepp. Det är därför intressant att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns sexuella beteenden samt vilka förhållningssätt pedagoger ger uttryck för i bemötandet av barns sexuella utforskande i förskolan. Undersökningen utgår från två olika teorier om att barns sexuella utforskande är medfött och/eller socialt konstruerat.SyfteVårt syfte är att undersöka hur pedagoger anser sig bemöta barns sexuella utforskande i förskolan.MetodVi har valt att använda en kvalitativ metod, sex pedagoger från fyra olika förskolor inom samma kommun intervjuades för att besvara vårt syfte.ResultatI undersökningen framgår det att pedagogerna anser det vara svårt men viktigt att bemöta barns sexuella utforskande. Även att pedagogerna har svårt att veta sin roll och delaktighet i barns sexuella utforskande. Dock beskriver pedagogerna vikten av att bemöta barnen, då bemötandet kan leda till att barns sexuella utforskande blir mer avdramatiserat. Det framgår även att pedagogerna anser att sexuellt utforskande är en naturlig nyfikenhet hos barnen men att acceptansen av sexuella beteenden beror på var, när och hur ofta samt i vilket sammanhang det sker. Pedagogerna ger uttryck för att barns sexuella beteenden kan ses som normalt och onormalt, likt den tidigare forskning undersökningen belyser. Slutligen tar undersökningen upp huruvida pedagogerna anser sig kunna avgöra om det ligger sexuella övergrepp bakom barnens sexuella utforskande eller inte.

Abstract Saker som inte finns och saker som inte har hänt (II) Things that do not exist and things that haven´t happened (II) It feels like I have a bulb of glass around my head. I'm in the real world but still I am not. My head is in another dimension. I can see that my body is moving but the movement feels unreal and disconnected. Sounds are distorted – a sound from my head lies like a layer over all the sounds around me. To be in the real world but not belonging, a place where sounds and movements feel different and strange. It´s a quiet state, a secret panic that doesn’t show itself outwards. You must wait, it will eventually pass.   My bachelor project is about a psychological state, which I call bathroom-psychosis. It’s about being traumatised by sexual abuse. My work is about what happens afterwards, when the trauma is not present. It’s about the human mind's ability to shut off and block difficult states but its lacking ability to take care of the mind fully. It’s a silent panic, turned inwards – inside the own body. It´s a secret. A feeling you must suffocate. It must be hidden.

I denna studie har tre fokusgruppintervjuer hållits med totalt 10 yrkesverksamma pedagoger i förskolan, i en svensk medelstor kommun. Syftet med studien är att undersöka hur förskolepedagogerna resonerar kring ämnet sexuella övergrepp mot barn, samt undersöka pedagogernas resonemang kring orosanmälan till socialtjänsten. Utifrån fokusgruppintervjuerna framkom fyra huvudteman: organisation, att upptäcka, kollegialt stöd samt anmäla eller inte anmäla, vilka delades in i 10 underteman. De mest framträdande resultaten visar att förskolepedagogerna saknar rutiner för att upptäcka barn som utsätts för sexuella övergrepp. Det visade sig också att stödet från organisationen och rektorn är av stor betydelse för att en orosanmälan skall göras samt för att öka pedagogernas kunskap gällande sexuella övergrepp mot barn. För att hantera känslomässigt jobbiga situationer som kan uppstå i samband med misstanke om sexuella övergrepp, visade resultatet att kollegorna finner en viktig roll för varandra, där en kollegial dialog används flitigt. Resultatet visade också att en fungerande samverkan med socialtjänsten kan bidra till att en orosanmälan görs och att samverkan är viktig för pedagogernas trygghet. Resultaten analyseras med hjälp av tidigare forskning och institutionell teori där begreppet handlingsutrymme är i fokus.

Bakgrund: Av alla barn i världen har cirka 5-20% någon gång blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp. Flickor utsätts för sexuella övergrepp i tre gånger högre utsträckning än pojkar enligt tidigare studier. Ett sexuellt övergrepp innebär alla former av sexuella handlingar som ett barn utsätts för av en annan person. Dessa sexuella handlingar kan leda till traumatisk sexualisering vilket innefattar en process där barnets sexualitet inte utvecklas på ett lämpligt sätt. Sexuell hälsa är ett begrepp som innebär ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sin sexualitet och är inte enbart avsaknad av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors sexuella hälsa påverkas av sexuella övergrepp i barndomen. Metod: Litteraturöversikt med en kvantitativ ansats. Innehållande 11 artiklar som analyserats och bearbetats enligt Forsberg och Wengströms analysmetod. Databaserna PubMed och PsycInfo användes vid datainsamlingen. Roys adaptionsteori utgjorde litteraturöversiktens teoretiska referensram. Resultat: Studien baseras på elva originalartiklar med kvantitativa studier genomförda i Australien, Kanada, Kina och USA. Kvinnornas sexuella hälsa påverkades i flera avseenden och bildade tre olika kategorier: Kvinnans sexuella beteenden, Psykologisk påverkan; sexuell självkänsla, kroppsuppfattning och anknytning och Kvinnans fysiologiska påverkan, tillfredsställelse och funktionalitet. Slutsats: Kvinnors sexuella hälsa blir negativt påverkat av sexuella övergrepp i barndomen i flera aspekter så som det sexuella beteendet, självkänslan och kroppsuppfattningen. Även en negativ påverkan uppstår i anknytningen till partnern och den sexuella fysiologin, tillfredsställelsen och funktionaliteten. / Background: About 5-20% of all children in the world have been sexually abused. Girls are sexually abused up to three times more than boys according to previous studies. Sexual assault combines all forms of sexual abuse that a child is subjected to by another person. Traumatic sexualisation in children refers to a process in which the child's sexuality does not develop in an appropriate way. Sexual health is a concept that implies a state of physical, emotional, mental and social well-being in relation to one's sexuality and is not merely the absence of illness, dysfunction or weakness. Aim: The purpose of this study is to investigate how women's sexual health is affected by childhood sexual abuse. Method: Literature study with quantitative approach. Including 11 articles that have been analyzed and processed according to Forsberg and Wengström's analysis methodology. The databases PubMed and PsycInfo were used for data collection. Roy's adaptation theory constituted the theoretical reference framework of the literature review. Results: The study is based on eleven original articles with quantitative studies conducted in Australia, Canada, China and the United States. Women's sexual health was impacted in several respects and formed three different categories: Women's sexual behaviors, Psychological impact; sexual self-esteem, body perception and attachment and the Woman's physiological affect, satisfaction and functionality. Conclusion: Women's sexual health is negatively affected by childhood sexual abuse in several aspects such as sexual behavior, self-esteem and body image. A negative affect can also be seen in the connection with the romantic partner and the sexual physiology, satisfaction and functionality.