<p>Studiens syfte har varit att öka kunskapen och förståelsen för sexuella övergrepp mot kvinnor, så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. Frågan som har varit i fokus är: Hur diskuteras våldtäkt och sexuella övergrepp i forskningslitteraturen, ur ett teoretiskt och behandlingsmässigt avseende? Studien har utförts i form av en kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig samt internationell forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att med feministisk och psykodynamisk teori som analysverktyg, diskutera sexuella övergrepp utifrån betydelsen av förövarens identitet och bakgrund, aktuella normer, föreställningar och värderingar i samhället kring förväntningar på förövare och offer. Vidare har sexuella övergrepp granskats ur en juridisk aspekt. Slutligen undersöks olika behandlingsmetoder för förövaren, där litteraturen uppvisar en mångfald kring olika behandlingsmetoder. En gemensam nämnare för dem alla är att behandlingen bör utformas individuellt för varje dömd gärningsman. Förövaren skall efter behandlingen kunna förstå, identifiera, känna samt kunna kontrollera sitt sätt att uttrycka aggression och vanmakt. Forskningslitteraturen belyser utifrån psykodynamisk teori att förövarbeteendet har uppkommit genom tidiga störningar under personlighetsutvecklingen, orsakade av bland annat fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp i barndomen, förövaren känner sig maktlös och han kompenserar sig för det genom att agera ut och ta makten. Feministisk teori menar följaktligen att fysiskt våld och sexuella övergrepp är ett uttryckssätt för den manliga könsrollens strukturella makt och styrka. Resultaten visar på en komplex problembild där det finns ett samband mellan förövarens personlighet, identitet, omgivningen, förväntningar, påverkan och förebilder. Utöver detta inverkar även individuell och strukturell makt vid sexuella övergrepp.</p>

<p>Tanken med denna uppsats var att vara till hjälp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptäcka att elever far illa i hemmet och hur anmälningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bättre samarbete mellan socialtjänsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska få hjälp av skolan i tid. Vårt resultat i undersökningen byggde på kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa på hur vårt valda arbetsområde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmälningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet. Vidare visade undersökningen även på att ett samarbete mellan skola och socialtjänst inte finns så länge någon elev på skolan inte far illa i hemmet. Trots detta menade flertalet informanter på att ett samarbete är något att sträva efter. Det vi reagerade starkt över var informanternas bristfälliga kännedom om anmälningsplikten och signaler på att elever far illa i hemmet. Vidare såg vi en brist i information och kommunikation dels inom skolan och dels mellan skola och socialtjänst. En övergripande lösning kan vara att skapa ett kontinuerligt samarbete där det utbyts kunskaper och information mellan dessa myndigheter.</p>

Tanken med denna uppsats var att vara till hjälp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptäcka att elever far illa i hemmet och hur anmälningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bättre samarbete mellan socialtjänsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska få hjälp av skolan i tid. Vårt resultat i undersökningen byggde på kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa på hur vårt valda arbetsområde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmälningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet. Vidare visade undersökningen även på att ett samarbete mellan skola och socialtjänst inte finns så länge någon elev på skolan inte far illa i hemmet. Trots detta menade flertalet informanter på att ett samarbete är något att sträva efter. Det vi reagerade starkt över var informanternas bristfälliga kännedom om anmälningsplikten och signaler på att elever far illa i hemmet. Vidare såg vi en brist i information och kommunikation dels inom skolan och dels mellan skola och socialtjänst. En övergripande lösning kan vara att skapa ett kontinuerligt samarbete där det utbyts kunskaper och information mellan dessa myndigheter.

The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing. Although it may be difficult to listen to the respondents’ experiences of sexual abuse, it is of great importance that the social surroundings dare to listen and acknowledge their stories. The result also showed the importance of confirmation and to be validated as they talked about the abuse. Our findings support earlier research stating the importance of validation, and that the reactions from their social surroundings, were most important for the outcome of the disclosure.

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys analysera fem tingsrättsdomar där kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rättsväsendet framställer de kvinnliga gärningsmännen utifrån ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var också att studera huruvida kvinnorna framställer sig på något av endera sätten. Våra teoretiska utgångspunkter var genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet. Resultatet av uppsatsen visar på att ett flertal av tingsrättsdomarna tenderade att fokusera på kringliggande omständigheter i de kvinnliga förövarnas liv istället för den brottsliga gärningen. De omständigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrätten ser kvinnorna som offer hellre än som gärningsmän. Resultatet visar också på att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framställa sina brottsliga gärningar utifrån att tillskriva sig själva vedertagna kvinnliga attribut.

Studiens syfte har varit att öka kunskapen och förståelsen för sexuella övergrepp mot kvinnor, så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. Frågan som har varit i fokus är: Hur diskuteras våldtäkt och sexuella övergrepp i forskningslitteraturen, ur ett teoretiskt och behandlingsmässigt avseende? Studien har utförts i form av en kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig samt internationell forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att med feministisk och psykodynamisk teori som analysverktyg, diskutera sexuella övergrepp utifrån betydelsen av förövarens identitet och bakgrund, aktuella normer, föreställningar och värderingar i samhället kring förväntningar på förövare och offer. Vidare har sexuella övergrepp granskats ur en juridisk aspekt. Slutligen undersöks olika behandlingsmetoder för förövaren, där litteraturen uppvisar en mångfald kring olika behandlingsmetoder. En gemensam nämnare för dem alla är att behandlingen bör utformas individuellt för varje dömd gärningsman. Förövaren skall efter behandlingen kunna förstå, identifiera, känna samt kunna kontrollera sitt sätt att uttrycka aggression och vanmakt. Forskningslitteraturen belyser utifrån psykodynamisk teori att förövarbeteendet har uppkommit genom tidiga störningar under personlighetsutvecklingen, orsakade av bland annat fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp i barndomen, förövaren känner sig maktlös och han kompenserar sig för det genom att agera ut och ta makten. Feministisk teori menar följaktligen att fysiskt våld och sexuella övergrepp är ett uttryckssätt för den manliga könsrollens strukturella makt och styrka. Resultaten visar på en komplex problembild där det finns ett samband mellan förövarens personlighet, identitet, omgivningen, förväntningar, påverkan och förebilder. Utöver detta inverkar även individuell och strukturell makt vid sexuella övergrepp.

Ett stort antal barn utsätts regelbundet för fysiska övergrepp i hemmet. De allra flesta uppsöker BVC flera gånger under sina första sex levnadsår. Sjuksköterskan ges därmed goda möjligheter att undersöka och observera barnet samt skapa en bra relation till föräldrarna. Barn som utsätts för fysiska övergrepp upptäcks många gånger inte förrän det är för sent, när något allvarligt redan inträffat som leder till akut kontakt med hälso- och sjukvården. Det är viktigt att de utsatta barnens situation upptäcks så tidigt som möjligt i vårdkedjan, helst redan i samband med rutinbesök på barnavårdscentralen [BVC]. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan på BVC upptäcker och hanterar att ett barn är utsatt för fysiska övergrepp i hemmet. Studien gjordes med en induktiv, deskriptiv kvalitativ ansats.  Genom ett strategiskt urval intervjuades sju informanter. Intervjuerna transkriberades ordagrant, texten analyserades med manifest innehållsanalys. Under arbetets gång växte tre kategorier fram: använder sina sinnen, möter olika hinder och söker stöd för att anmäla. Resultatet visade att upptäckten och hanteringen när ett barn är utsatt för fysiska övergrepp var en svår och komplex uppgift för sjuksköterskan som ofta kände sig villrådig och osäker på att fatta rätt beslut. Som svar på forskningsfrågan växte ett tema fram: genom att våga se och agera, som beskriver processen sjuksköterskan går igenom från det att hon får den första misstanken till dess att hon beslutar sig för att göra en anmälan. Författarna har under arbetets gång fått insikt i vikten av att sjuksköterskan har modet och förmågan att våga se och agera när ett barn är utsatt för fysiska övergrepp. Förhoppningen är att studien ska belysa vilka verktyg och strategier som krävs för att hantera den känslomässiga påfrestning och de dilemman som upptäckten innebär så att misstänkta övergrepp förhoppningsvis kan upptäckas, ifrågasättas och anmälas mycket tidigare för barnets bästa. / A large number of children are regularly physical abused in their homes. Most of them visit the child health center on several occasions during their first sex years. During this period of time the nurse has good opportunities to examine and observe the child and also to establish a good relationship to the parents. Abused children are often not recognized until the damage is already a fact, which usually occurs in connection to an emergency visit at the health care services. It is of most importance that these children are recognized as early as possible, preferably already at the regular check-ups at the child health center. The purpose of this study was to describe how the nurse on the child health center recognizes and deal with a child that has been physical abused in the home. The study has been done with a inductive, descriptive and qualitative approach. By a strategic selection seven informants were interviewed. The interviews were literally transcribed followed by a thorough analysis with focus on the manifest content. Through the process of the study three categories revealed: using their senses, meets various obstacles and seeking support for filing a report. The result showed difficulties in recognizing an abused child but also difficulties in how to deal with it once discovered. The nurse often feels hesitant and insecure in how to proceed and whether the right decision is made. In response to the research question a theme developed: by daring to look and act - describing the process a nurse goes through from getting the first suspicion until she decides to file a report. During the process of the study the authors have gained knowledge in the importance of the nurses´ courage and ability to see and act when a child has been physical abused. Hopefully this study will enlighten the necessary tools and strategies that are required to handle the emotional strain and the dilemma which the discovery means. And hopefully our study will contribute to an improvement in recognition, questioning and filing report of abused children at a much earlier stage.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur övergrepp mot äldre i nära relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive äldre, samt att diskutera möjliga åtgärder inom området. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av männen efter sin 65-årsdag har utsatts för någon form av övergrepp. Det är således ett viktigt ämne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjälp av litteratur och informanters kunskap har problemområdet utforskats. I huvudsak svensk, men i viss grad, nordisk litteratur användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre informanter och tre studier utforskades. Genom dessa genererades resultatet som sammanställdes och analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorierna socialkonstruktionism och ålderism. Studien begränsades genom att svensk forskning i huvudsak användes. Anledningen till detta var att studien syftade till att undersöka svenska förhållanden. De övergrepp äldre utsätts för av vård- och omsorgspersonal och de övergrepp äldre utsätter varandra för på särskilda boenden inkluderades inte. Jag valde att titta både äldre mäns och äldre kvinnors utsatthet för övergrepp. Några av slutsatserna var att äldre kvinnor i högre utsträckning än män utsätts för övergrepp i nära relationer och att förövaren oftast är en man. Inom parrelationer var skillnaden mellan könens utsatthet för övergrepp marginell. Genusperspektiv saknas ofta när ämnet diskuteras. Ytterligare en slutsats som drogs var att avsaknad av forskning och statistik inom ämnet utgör ett stort problem.

Den 15 oktober 2017 var startpunkten för #Metoo-rörelsens genombrott på sociala medier, vilken innebar en våg av berättelser från kvinnor om sexuella övergrepp utförda av män. Som följd till denna rörelse började problematiken med sexuella övergrepp diskuteras offentligt. Att många utsatta kvinnor väljer att inte berätta eller polisanmäla sina förövare är ett samhällsproblem som har studerats i denna uppsats. Kvinnorna har inte makten att uttrycka sina känslor och tankar kring sina erfarenheter av sexuella övergrepp och det kan visa på en tystnadskultur. Syftet med studien är att studera denna tystnadskultur som existerar kring sexuella övergrepp mot kvinnor i Sverige. Frågeställningarna som kommer att besvaras är: På vilket sätt existerar tystnadskulturen kring sexuella övergrepp och Hur bibehålls denna tystnadskultur? Detta studeras genom att kvalitativt analysera teman som uppkommer i 57 vittnesmål av kvinnor som berättar om sin erfarenhet av att ha utsatts för sexuella övergrepp genom Facebook och Instagram. Materialet studeras i relation till ett teoretiskt ramverk som innefattar två symboliska interaktionister, Cooley och Goffman, och deras teorier om spegeljaget och stigmatisering. Andra sociologiska teoretiker som används i uppsatsen är Brownmiller, Freire och Noelle-Neumann och deras teorier om rädsla, makt, tystnadskultur, skam och utanförskap. Resultatet som studien har lett till är att tystnadskulturen existerar och bibehålls genom känslor som skam, rädsla och normaliseringen av våldtäktsmyter. Genom detta resultat skapar det en större förståelse för hur man kan identifiera skadliga strukturer och bryta en tystnadskultur.

Syfte: Att beskriva svenska sjuksköterskors uppfattningar om hur våld påverkar omvårdnaden inom akutsjukvården. Metod: En kvalitativ studie med sex stycken intervjuer inom akutsjukvården i södra Sverige. Analysen utfördes med en systematisk textkondensation. I examensarbetet används Bubers relationsfilosofi som teori för att förstå och diskutera hur mötet påverkas av en undvikande sjuksköterska. Resultat: Omvårdnaden påverkas och en särbehandling av patienten skapas när sjuksköterskor upplever våld riktat mot sig. Kommunikationen och mötet med patienten blir lidande och sjuksköterskorna undviker att ge omvårdnad till patienten som en hantering av våldet. Patienten blir även utsatt för tvångsvård utan läkarintyg på grund av våldsamheten. Känslor som uppstår är framförallt rädsla för patienten och rädsla för att ha gjort någonting fel. Slutsats: Våldet skadar inte endast vårdpersonalen. Den våldsamma patienten riskerar att bli ignorerad och tvångsvårdad. Arbetet kan ge kunskap om hur våld uppstår, kan undvikas och avledas. Detta är även applicerbart på all vårdpersonal och inte endast sjuksköterskor. Ett undvikande beteende och fördröjd vård för patienten betyder inte minskad våldsamhet, istället kan det bidra till våldsamhet. Nyckelord: Kommunikation, lidande, tvångsvård, våld, våldsamma patienter, övergrepp. / Title in English: Violence in healthcare: Violence against nurses creates patient suffering- an empirical interview study Aim: To describe Swedish nurses’ perception about how the violence affects the nursing care in the emergency medical care. Method: A qualitative study based on six interviews in the emergency medical care, in the southern part of Sweden. The analysis was conducted with a systematic text condensation. In the examination paper Buber’s relation philosophy is used as a theory to understand and discuss how the meeting is affected by an avoiding nurse staff. Results: The nursing care is affected, and a special treatment was given to patients when nurses experienced violence against themselves. The communication and the meeting with the patient is suffering and the nurses are avoiding the patients to handle the violence. The patient is also exposed to custodial care without a doctor’s certificate. Feelings that develop are chiefly fear of the patient and a fear of having done something wrong. Conclusion: The violence is not only hurting the nursing staff. The violent patient is also risking being ignored and having custodial care. The examination paper can give knowledge about how violence starts, can be avoided and averted. This can give knowledge to not only nursing staff but all health professionals. An avoiding manner and averting nursing care do not mean less violence, instead it can start the violence.  Keywords: Abuse, communication, custodial care, patient security, violent patients.