Sexual abuse is well known problem in society, but less in a sport context. Protection organizations and their work to prevent children from getting hurt in a physically manner as well as emotionally has developed to become increasingly more relevant since the research in the field has gone forward. Previous research has investigated who usually commits sexual actions against children and how the situations expresses itself. Since the research about sexual abuse in sports generally has been qualitatively oriented it has raised questions about a need to investigate the problem through a quantitative perspective by studying the extent. The purpose of this study has thereby been aiming at a sport context in a middle-sized city to investigate how widespread the experienced insecurity in relation to sexual abuse is. The method for the study was questionnaires to keep the respondents totally anonymous. Results showed that experiences of sexual abuse occurred within the researched group, where 7,14% stated experiences of sexual abuse in shape of caresses, degrading comments and invites through social media. Results also expressed the emotional effects the exposed ones felt in shape of anger, fear and a feeling of unfair treatment. The main conclusion of the study is that more actions is needed to prevent sexual abuse in sports since the victim quantities are not down on zero. For instance, more rigorous suitability checks of leaders for children groups. But also spreading the conventions of children’s rights.

Trots att barn och unga utgör en stor del av alla de som begår sexuella övergrepp mot personer under 18 år tenderar sexuella övergrepp och sexuella beteendeproblem hos barn och unga att förbises som sexuella experiment. Sexualbrott innebär ett fysiskt, psykiskt och emotionellt lidande - såväl för offer som för förövare - samtidigt som det medför en stor samhällsekonomisk kostnad. I Sverige är socialtjänsten ansvarig för personer under 18 år som begår sexuella övergrepp, vilket innebär att det finns en tydlig koppling till socialt arbete. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om socialarbetares erfarenheter och upplevelser av att arbeta med barn och unga som begår sexuella övergrepp. Urvalet i denna studie består av ett snöbollsurval. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra socialarbetare som i sitt arbete kommer i kontakt med barn och unga som begår sexuella övergrepp. Den tematiska analysen av materialet resulterade i fyra teman, vilka sedan analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna Det apolloniska och dionysiska synsättet på barn, Copingstrategier bland professionella och Multidisciplinärt samarbete. Studien visar huvudsakligen på att den sociala konstruktionen om barn som oskyldiga, obefläckade och i behov av omsorg och beskydd innebär svårigheter på flera sätt. Denna konstruktion gör det svårt för professionella att förstå och begripa de sexuella handlingar barnen begår. Konstruktionen innebär även svårigheter när det kommer till att prata med föräldrarna till barnet samt med andra professionella. Studien visar på vikten av kollegialt stöd och handledning för de som arbetar med denna målgrupp. Dessutom visar studien på att det finns svårigheter med att samarbeta med barn- och ungdomspsykiatrin i ärenden som rör barn och unga som begårsexuella övergrepp.

Aim The aim of this work was to create an increased understanding of gymnasts' experiences and views of emotional abuse in relation to perceived body dissatisfaction. Mainly, the work investigated to what extent active and retired gymnasts considered emotional abuse to be acceptable or not and how often they had experienced emotional abuse themselves. Secondary aims were to investigate whether experiences of emotional abuse from coaches were something related to gymnasts' views of their bodies. Method Gymnasts from various gymnastics disciplines participated in the work. The gymnasts who participated were active or retired gymnasts, over 15 years old and identified as female. 52% of the gymnasts were active and 48% previously active. Vignettes based on the Violence Towards Athletes Questionnaire (VTAQ: Parent et al., 2019) as well as the Body Image State Scale (BISS; Cash et al., 2002) were compiled into a two-part web survey in Microsoft Forms. The responses of the 97 participants were collected and analyzed through a variety of statistical analyses, including Spearman's Rank Correlation Coefficient and the Mann-Whitney U-test. Results The result showed that the gymnasts had experienced emotional abuse to a moderate extent. They also experienced high levels of body dissatisfaction. Positive significant correlations between acceptance and experience of emotional abuse, body dissatisfaction and training amount were found. Gymnasts who experienced higher levels of emotional abuse also reported higher levels of body dissatisfaction. Conclusion A majority of the gymnasts stated that they have experienced emotional abuse at some point in their career. The results indicate that the gymnasts can identify emotionally abusive behaviors and that they do not consider them acceptable. High levels of body dissatisfaction were reported by many gymnasts, which also correlated with more frequent experiences of emotional abuse. / Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete var att skapa en ökad förståelse för gymnasters upplevelser och syn på emotionella övergrepp inom gymnastik i relation till upplevt kroppsmissnöje. Huvudsakligen undersöktes i vilken utsträckning aktiva respektive före detta aktiva gymnaster ansåg emotionella övergrepp vara acceptabla eller inte samt hur ofta de själva hade upplevt emotionella övergrepp. Sekundära syften var att undersöka om upplevelser av emotionella övergrepp ifrån tränare var något som hörde samman med gymnasters syn på sin kropp. Metod Gymnaster inom olika gymnastikdiscipliner tillfrågades delta i arbetet. Gymnasterna som deltog var aktiva eller före detta aktiva gymnaster, över 15 år gamla och identifierade sig som kvinna. 52% av gymnasterna var aktiva och 48% före detta aktiva. Vinjetter baserade på Violence Towards Athletes Questionnaire (VTAQ: Parent et al., 2019) samt Body Image State Scale (BISS; Cash et al., 2002) sammanställdes till en tudelad webbenkät i Microsoft Forms. De 97 deltagarnas svar samlades in och analyserades genom flertalet olika statistiska analyser inklusive Spearmans rangkorrelationskoefficient och Mann-Whitney U-test. Resultat Resultatet visade att gymnasterna hade upplevt emotionella övergrepp i måttlig utsträckning. De upplevde även höga nivåer av kroppsmissnöje. Positiva signifikanta samband mellan acceptans och frekvens av emotionella övergrepp, kroppsmissnöje och träningsmängd upptäcktes. Gymnaster som i högre grad upplevt emotionella övergrepp rapporterade också högre kroppsmissnöje. Slutsats En majoritet av gymnasterna angav att de någon gång hade varit med om emotionella övergrepp. Gymnasterna uppvisade att de kan identifiera emotionella övergreppsbeteenden och ansåg dem inte vara acceptabla. Ett starkt kroppsmissnöje återfanns hos många gymnaster vilket kan höra samman med frekvent upplevelse av emotionella övergrepp.

Our study aims to shed light on the uneven representation of male and female teachers in the Swedish preschool system, but also specifically male preschool teacher´s role in relation to a female dominated domain. Considering both parents and male preschool teacher´s perspektive, er condukted a quantitative survey aimed towards parents and a qualitative interview study aimed to male preschool teachers. The theoretical framework used to analyze our material were an intersectional and a phenomenograpic approach where we studied a variety of experiences and perspektives om what kind of role gender plays in preschool. Conclusions from our analysis show that male preschool teachers express a general discomfort performing intimate woek duties included in a preschool teacher+s job, worrying about parents´views on the risk of sexual abuse on their children, regarding the preschool teacher´s gender. Our study showed a general discomfort, but also a divided view from parents on the fact that male preschool teachers exist, but it was also concluded that gender should not be a deciding factor in what kind of duties a preschool teacher should be allowed to perform. The study contributes a wide perspektive on the problematic situation experienced by parents regarding male preschool teachers, but it also sheds light on the fundamental rigid gender norms, contributing further prejudice towards male preschool tachers.

Sexuella beteendeproblem hos barn är ett relativt outforskat område i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i åldern sex till tolv år och vilka insatser som finns att tillgå för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill även få mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjänstemän som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke.Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos både pojkar och flickor och att det både finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem på många sätt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende. Studien visar också att de insatser och den behandling som finns i Sverige för barn med sexuella beteendeproblem är begränsad och alla informanter som vi har träffat är överens om att mer bör göras för dessa barn.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka hur vuxna överlevare från sexuella övergrepp i barndomen hanterar sia erfareneheter och läker effekterna av traumat. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem informanter. De huvudsakliga slutsatserna av materialanalysen är följande: Relationen till make eller annan partner har större positivt inflyttande på läkningsprocessen än relationen till terapeut eller internetbaserade relationer till andra överlevare. Överlevare kan under läkningsprocessen finna en positiv mening i förmågor de tillägnat sig för att överleva traumat. I läkningsprocessen kan överlevare ändra sina grundantaganden i positiv riktning. Generaliserbarheten av uppsatsens resultat kan ifrågasättas på grund av det låga antalet informanter. Resultatet kan dock vara intressant att använda som jämförelse med andra studier på samma ämnesområde. / The main purpose of the essay is to investigate how adult survivors of chilhood sexual abuse cope with their experiences and heal the effects of the trauma. Qualitative interviews were conducted with five subjects. The main findings of the material analysis are the following suggestions: Relationship with husband or other partner has greater positive influence on healing process than relationship with therapist or internet based relationships with other survivors. Survivors can during healing process find a positive meaning to abilities gained in the surviving of trauma. In the healing process survivors can change their basic assumptions in a positive way. The generalisability of essay results is questionable due to the low number of subjects. The findings might be interesting when used in comparison with other studies on the field. The essay is written in Swedish.

Bakgrund: Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden utan kränkningar, försummelse eller övergrepp. Att bli utsatt för övergrepp kan många gånger leda till både långvariga och akuta fysiska och psykiska konsekvenser för den som blivit utsatt. Enligt statistiken är det upp till 20 % som någon gång under sin uppväxttid kommer att utsättas för sexuella övergrepp. Syfte: Att belysa skolsköterskors erfarenheter av att identifiera barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp. Metod: Studiens resultat bygger på fem kvalitativaintervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Att identifiera barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp är svårt. Genom att vara närvarande och ha en tillitsfull relation till elever samt att våga ställa frågor kring övergrepp ökar möjligheten att identifiera barn som utsatts för sexuella övergrepp. Konklusion: Skolan är en viktig arena för att upptäcka barn som utsatts för övergrepp. Det handlar om att se de ibland vaga tecknen på att barn är utsatt för sexuella övergrepp, detta kräver kunskap, erfarenhet och att våga lita till den egna intuitionen. / Background: All children have the right to grow up in safe conditions without abuse, neglect or abuse. Being exposed to abuse can often lead to both long-term and acute physical and psychological consequences for the victim. According to statistics, up to 20% will be sexually abused at some point during their childhood. Purpose: To shed light on school nurses' experiences of identifying children who have been sexually abused. Method: The results of the study are based on five qualitative interviews reviewed with a qualitative content analysis inductive approach. Result: Identifying children who have been sexually abused is difficult. By being present and having a trusting relationship with the students and daring to ask questions about abuse, the possibility of identifying children who have been sexually abused increases. Conclusion: School is an important arena for detecting children who have been abused. It is about seeing the sometimes vague signs that the child is being sexually abused, this requires knowledge, experience and daring to trust your own intuition.

Examensarbetet handlar om nödvändiga kunskaper som en pedagog måste ha för att upptäcka att ett barn far illa.

Syftet med studien är att få en bild av lärares roll i det förebyggande och upptäckande arbetet med sexuella övergrepp mot barn i årskurs F-3.  105 lärare för årskurs F-3 har deltagit i en enkätundersökning. De flesta vill att deras elever ska lära sig om sexuella övergrepp och tycker att skolan och särskilt lärare bör ha huvudansvaret för sådan undervisning. Få lärare har fått utbildning om sexuella övergrepp mot barn och de flesta känner inte att de har tillräcklig kunskap för att tala om eller upptäcka sexuella övergrepp. 40 procent av lärarna talar med barn om utsatthet och 20 procent använder material som barnen kan ta del av. Lärare med kortare erfarenhet och lärare som upplever högre krav för att upptäcka eller förebygga sexuella övergrepp tenderar att vara mer positiva till att barn bör utbildas. En stor del av lärarna tycker inte att det finns ett fungerande arbete på arbetsplatsen för att upptäcka om barn far illa. De flesta upplever att de har stöd på sin arbetsplats men konkreta rutiner för orosanmälan och förebyggande arbete saknas på många skolor. Deltagare som upplever höga förväntningar på att de ska upptäcka om barn far illa tenderar att ha en klarare bild av när orosanmälan ska göras samt känner större tillit till arbetsplatsen samt socialtjänst och polis.

This essay aims to examine how the #metoo-­‐movement is described in ten selected debate articles in the Swedish media written between October 17th and December 27th  in 2017 using a critical discourse analysis. The purpose of the essay is to look at how the debate articles articulates that women choose to break the silence of sexual harassments and abuse through the #metoo-­‐movement, and to what extent the debate reflect and challenges the current social practice in relation to gender. The critical discourse analysis aims to clarify the participation of the text in maintaining society’s current social practice, because the discourse both reproduces and changes knowledge, power relations and identities. The current social practice is explained in this essay based on gender theory. The result showed that the debate articles overall reflects the prevailing social practice and the gender hierarchy by in the text questioning women's stories and blaming her for being responsible for the sexual harassments in the #metoo-­‐movement. The results also show that there is a linguistic discourse that, to a certain extent, challenges the prevailing power structures in the society. This discourse appears in several articles that describe the movement positively and see its potential to contribute to change. Furthermore, this essay reflects over the #metoo-­‐movement in relation to the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) which leads to the conclusion that the movement points to the need for more actions from the Swedish government to enable Sweden to fulfill its commitments to the convention.