The aim of this bachelor thesis is to examine how the navigation structure as well as the userexperience of Marknad Varberg's website can be improved, in order for the intended users to find what they seek and feel motivated for entrepreneurship. Using two complementary qualitative methods within user-centered design, this study investigates how the intended users are experiencing the navigation on the current site, as well as the experience of the site’s ability to inspire entrepreneurship, and how each of these can beimproved. Methods used are Usability Test and CardSorting. The result of the study shows that the current navigation system rather worsens than improves navigability, and that the website fails to motivate entrepreneurship. The conclusion reached in this thesis suggests that the information architecture may be improved in terms of logical structure, clearer labeling which corresponds to the content being retrieved and new categories, to create a better navigability. Suggestions are also made on how to improve the site’s ability to inspire entrepreneurship in a specific location, using persuasive web design techniques which allude on designing for persuasion, emotion and trust. The development proposal is presented in the form of low-fidelity prototypes, which aims to illustrate how Marknad Varberg can redesign its current website, to provide their users with an improved user experience and to fulfill one of Marknad Varberg’s own objectives as a municipal establishment: to market and develop Varberg as an attractive municipality to visit, live and operate companies within.

Sättet människor konsumerar musik har förändrats genom historien och i samband med digitaliseringen har nya möjligheter att lyssna på musik uppstått. I samband med denna övergång har även fler algoritmbaserade tillvägagångssätt för musiklyssnande uppkommit. Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas upplevelser av den algoritmbaserade Radiofunktionen på musikstreamingtjänsten Spotify. Studien har även undersökt huruvida de algoritmbaserade förslagen eventuellt påverkar användarnas upplevelser och musikbeteenden.Undersökningen är baserad på sju respondenters upplevelser inom åldersspannet 20-30 år, i denna studie definierat som unga vuxna. Studien har genomförts via kvalitativa metoder däribland en inledande dagboksstudie, med syfte att förbereda respondenternas reflektiva tänkande vilket följdes upp med semistrukturerade intervjuer. Därefter transkriberades intervjuerna för att senare kodas och en tematisk analys genomfördes. Resultatet av studien påvisar att det finns en variation i användandet av radiofunktionen samt att majoriteten av respondenterna uttryckt en positiv upplevelse av Radio på Spotify. Studien bidrar med nya insikter kring algoritmbaserade upplevelser hos användare i relation till musikstreaming och framförallt funktionen radio, samt hur användandet kan skilja sig beroende på situation och anledning till användande. / The streaming of music has during the last two decades become a new standard for how people acquire and listen to music. In correlation with this shift, other possibilities for listening to music have been on the rise. The purpose of this study is to investigate the experience for young adults of algorithm-based playlist ”Radio” on the streaming service platform Spotify. The investigation will determine whether or not these algorithm-based suggestions potentially affect the users' experience of listening to music and overall music behavior.The study is based on the experience of seven respondents of ages ranging between 20-30 years old - through this study referred to as "young adults." The qualitative methods this research has followed consists of a simple initial diary study, in order to prepare the respondents reflective thinking before the following semi-structured interviews. The interviews were then transcribed and followed by coding as well as a thematical analysis. The results of the study show that there is a variation in the use of the ”Radio” phenomenon on Spotify and that the vast majority of the respondents participating in the investigation expressed an overall positive experience. Furthermore, this study indicates that the respondents utilize the feature on different occasions and for different purposes.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en miljöfrämjande mobilapplikation kan motivera användare till att agera mer miljövänligt genom persuasiva designprinciper. I denna studie föreslås en uppsättning designprinciper att ha i åtanke vid utveckling av övertygande mobilapplikationer som syftar till miljövänliga beteendeförändringar. Det utvärderades tre existerande miljöfrämjande mobilapplikationer med hjälp av PSD-modellens designprinciper, varav en valdes ut för användarundersökningen. Totalt sex personer deltog i studien och fick testa den valda mobilapplikationen under en veckas tid, i syfte att bekanta sig med applikationens funktioner. I samband med detta fick deltagarna besvara en enkät med allmänna frågor kring deras miljövänliga vanor. Den slutliga fasen inkluderade intervjun, som innehöll frågor gällande deltagarnas åsikter om funktioner och motivationsfaktorer för att använda miljöfrämjande applikationer. Resultatet visade att designprinciperna belöning, individualisering, simulering, självkontroll, normativt inflytande, samarbete, social jämförelse, konkurrens och påminnelser hade störst inflytande på användarnas motivation att använda applikationen och agera miljövänligt. De utvalda designprinciperna berodde huvudsakligen på individuella, sociala och praktiska faktorer. / This study aims to investigate how an environmental mobile application can motivate users to act more eco-friendly by using persuasive design principles. In this study, we identify a set of key principles to consider when designing mobile persuasive technology in order to motivate and influence pro-environmental behavior change. We evaluated three existing mobile applications by using PSD design principles. After the evaluation, one mobile application was selected for usertesting, with a total of six participants. The participants received one week to get familiar with the application and its functionalities . Furthermore, the participants received a survey with general questions about their eco-friendly habits. The upcoming phase included the interview we conducted, which contained questions to bring forward the participants opinions about functions and motivation factors that could affect their usage of eco-friendly applications. The result showed that the design principles rewards, personalization, simulation, self-monitoring, normative influence, cooperation, social comparison, competition and reminders had the greatest influence on the users motivation to use the application and act eco-friendly. The reason of importance for the chosen design principles was mainly due to individual, social and practical factors.

In this paper, we examine the persuasive design in e-commerce. This is an area with a strong representation of the design elements that can be classified as persuasive (Alhammand & Gulliver, 2014). Despite this, the spread of studies investigating persuasive design elements in e-commerce basically non-existent. We use the PSD model (Oinas-Kukkonen & Harjumaa, 2009) to identify the presence of persuasive design element on four e-commerce sites through quantitative mapping. The quantitative mapping allows us to carry out a qualitative study of the PSD model as a tool for the identification of these elements in the context of e-commerce sites. We could see that a majority of the design principles were found on the investigated e-commerce sites, the presence was highest among the design principles that is about the system's credibility, as well as those that guide the user to the intended target behavior. In the evaluation of PSD model, we identified direct dependencies between individual design principles and the need for user evaluations. We found some problems with interpreting the design principles to be applied to them in the context of e-commerce, which suggests that a clarification of designprincipera would be desirable. / I den här uppsatsen undersöker vi persuasive design inom e-handel. Detta är ett område som uppvisar en kraftig representation av design-element som kan klassificeras som persuasive (Alhammand & Gulliver, 2014). Trots detta så är utbredningen av studier som undersöker persuasive design-element inom e-handel i princip obefintlig. Vi använder oss av PSD-modellen (Oinas-Kukkonen & Harjumaa, 2009) för att identifiera förekomsten av persuasive design-element på fyra stycken e-handelsplatser genom en kvantitativ kartläggning. Den kvantitativa kartläggningen gör vi för att kunna genomföra en kvalitativ undersökning av PSD-modellen som verktyg för identifiering av dessa element i kontexten e-handelsplatser. Vi kunde se att en majoritet av designprinciperna återfanns på de undersökta e-handelsplatserna, förekomsten var högst hos de designprinciper som handlar om systemets kredibilitet samt de som guidar användaren till det tänkta målbeteendet. I utvärderingen av PSD-modellen identifierade vi direkta beroenden mellan enskilda designprinciper och ett behov av användarutvärderingar. Vi fann vissa problem med att tolka designprinciperna för att kunna appliceras dem på kontexten e-handelsplats, vilket talar för att ett förtydligande av designprincipera skulle kunna vara eftersträvansvärt.

Studien undersöker hur övertygande design används på sociala medietjänsten Instagram samt hur användarna upplever det. En kartläggning av beståndsdelar har genomförts för att identifiera appliceringen av övertygande designtekniker som ämnar till attityd- eller beteendeförändringar. Sociala medier har idag fått en betydande del i människors vardagliga liv och påverkar människan på en mängd olika sätt, det är få saker som tyder på att användandet kommer att minska framöver då det ständigt utvecklas nya plattformar. En heuristisk utvärdering med PSD-modellen som grund genomfördes för att identifiera användandet av övertygande design inom Instagrams gränssnitt. För att undersöka användarnas upplevelser genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att övertygande design gick att finna i tjänstens gränssnitt genom bland annat notifikationer samt anpassat hemflöde. Studien visar även att användarnas upplevelse av övertygande design på Instagram varierar och att det till största del inte var någonting som de själva noterade i användandet. Resultatet visar att det till övervägande del var negativa upplevelser även fast vissa positiva aspekter presenterades. Framför allt upplevde användarna att de tappade kontroll över användandet av tjänsten där de upplevde att det var onödig spenderad tid som kunde utnyttjas bättre på andra vis. Vidare upplevdes notifikationer som särskilt störande där det hade en negativ påverkan på upplevelsen. En framhävande positiv upplevelse var det skräddarsydda innehållet som anpassade sig efter användarens intressen och behov vilket bidrog till relevant presenterad information. Studiens frågeställning är besvarad då resultatet tydligt visar hur övertygande designtekniker används på Instagram samt ger insikt i användarnas upplevelser av övertygande design på Instagram. / This study examines how persuasive design is used within the social media service Instagram and how the users experience this. Instagrams interface and components have been mapped out, in order to identify the use of persuasive design techniques with the intent to change the behavior or attitude of the users. Today, social media has an impact on people's everyday lives and affects us in a variety of ways. There are few indications pointing towards a decrease in the use of social media in the future, as it is constantly evolving as new platforms are created. A heuristic evaluation has been performed, with the PSD model as the set of guidelines. This was done in order to identify persuasive design techniques within the interface of Instagram. To investigate the experiences of the users, semi-structured interviews were conducted. The results showed that persuasive design could be found throughout the platform, for example through the use of notifications and the adaptive home feed. Results also showed that the users' experiences varied and for the most part it was not something that they themselves noted during their use. The results show that it was predominantly negative experiences even though some positive aspects were presented. The users felt a loss of control over their use of the platform as they felt that unnecessary time was spent on the application that could be better utilized elsewhere. Furthermore, notifications were perceived as a disturbance and therefore had a negative impact on their experience. A particularly positive experience was the tailored content that adapted to the user's interests and needs, which contributed to the presented information being relevant. The problem statement is answered as the results clearly show how persuasive design is used on Instagram and provide insight into the users experiences of it.

När individer tillbringar en betydande del av vardagen vid sociala medier får sociala mediermöjlighet att påverka och motivera en användares beteende och attityd. Denna påverkan skergenom övertygande design, en implementerad teknik i IT-system, som genom sin design syftartill att övertyga en användare till att ändra sitt beteende och attityd. Övertygande design upplevsofta som positiv då övertygande design personifierar och stödjer individen i sitt användande avett system. När en användare övertygas till att ändra sitt beteende och sin attityd ska detta skeutan bedrägeri eller tvång. Forskning visar dock att det finns en negativ aspekt av övertygandedesign då den för användaren kan vara vilseledande i sin övertygelse.Uppsatsen ämnar undersöka hur användare av sociala medier upplever övertygande design iapplikationerna och om användarna upplevt sociala medier som vilseledande. Studiengenomfördes genom kvalitativa intervjuer och resultatet analyserades med hjälp av modellenPersuasive System Design. Studiens resultat visar att användare inte reflekterar överövertygande design i sociala medier under tiden de använder sociala medier. Resultatet visardock att användare i efterhand upplever att de påverkas av övertygande design på ett sätt somtill stor del upplevs som negativt. Uppsatsen ger en grund till hur övertygande design upplevs isociala medier. Framtida forskning bör förslagsvis fokusera på att bygga en mer generaliseradbild av hur övertygande design upplevs.

The aim of this study was to see if the users identified principles for behavior change, and further investigate how users reflected on the implementation of these principles. The aim of this study was also to find out how users experienced that the effect of these principles contributed to the reduction of electricity consumption. There are persuasive technologies that aim to get people to save their consumption. There are many different applications that aim to get people to monitor behaviors and then change behaviors. The applications included in this study were Eon, Greenely and Tibber. PSD-principles, Oinas-Kukkonen and Harjumaa's design principles are used as quality checklists to be able to evaluate persuasive systems. The principles were divided into four main categories which were primary task support, dialogue support, system credibility and social support. These were used to answer the questions. A: What design principles for behavior change can be identified? B: How do users reflect on theimplementation of these principles? C: How do users feel that the effect of these principles contributes to reducing electricity consumption? The chosen method was qualitative and it was divided into 3 phases. The first phase was a heuristic evaluation. The second phase was a pilot diary study. In the third phase, semi-structured interviews were conducted and this interview template was based on the pilot diary study and on the heuristic evaluation. The results showed that all principles within the main categories where identified in the applications. When it came to the implementation of the principles, the reflections from the users were different. Verifiability within the system's credibility was for example perceived by respondent 1 as less convincing, while respondent 4 perceived the implementation as positive and good. The experiences here also varied concerning how the users experienced that the effect of the principles contributed to reducing electricity consumption. The motivation was positively affected to a small but limited extent for the principles within the main categories primary tasks support and social support. Conclusions drawn from the studies were as follows. Users would wish for expanding the possibility of direct reporting of electricity consumption. Better statistical data to better compare households with similar comparable conditions would be desirable. Being able to see how much money you could save on reducing your electricity consumption was an important driving force. It would be positive if the opportunity to see this improved. / Syftet med denna studie var att se om användarna identifierade principer för beteendeförändring samt se hur användarna reflekterade kring implementeringen av dessa principer. Syftet var också att ta reda på hur användarna upplevde att effekten av dessa principer bidrog till att minska elförbrukningen.Det finns övertygande teknik som syftar till att få människor att spara sin konsumtion. Det finns många olika applikationer som syftar till att få människor att övervaka beteenden för att sedan ändra dem. De applikationer som ingick i studien var Eon, Greenely och Tibber. PSD-principerna, Oinas-Kukkonen och Harjumaas designprinciper användes som checklistor på kvalitet för att kunna utvärdera övertygandesystem. De delades in i fyra huvudkategorier som var primärt uppgifts stöd, dialogt stöd, systemets trovärdighet och socialt stöd. Dessa användes för att svara på frågeställningarna. A: Vilka designprinciper för beteendeförändring kan identifieras? B: Hur reflekterar användare över implementeringen av dessa principer? C: Hur upplever användarna att effekten av dessa principer bidrar till att minskaelförbrukningen?Vald metod var kvalitativ och denvar indelad i 3 faser. Den första fasen var en heuristisk utvärdering. Den andra var en pilotdagboksstudie. I den tredje fasen gjordes semi-struktureradeintervjuer och i denna baserades intervjumallen på en pilotdagboksstudie och på den heuristiska utvärderingen. Resultatet visade att alla principer inom huvudkategorierna identifierades i applikationerna. När det gällde implementeringen av principerna var reflektionerna från användarna olika. Verifierbarhet inom systemets trovärdighet upplevdes exempelvis av svarsperson 1 som mindre övertygande medan svarsperson 4 upplevde implementationen som positiv och bra. När det kom till hur användarna upplevde att effekten av principerna bidrog till att minska elförbrukningen var upplevelserna även här varierande. Motivationen påverkades positivt i liten men begränsad omfattning för principerna inom huvudkategorierna primärt uppgifts stöd och social support. Slutsatser som drogs från studien var följande. Användarna skulle önska utökad möjlighet till direkt rapportering av förbrukning av elkonsumtion. Bättre statistiskt underlag för att bättre kunna jämföra hushåll med liknande jämförbara förhållanden skulle vara önskvärt. Att kunna se hur mycket pengar man kunde spara på att minska sin elkonsumtion var en viktig drivkraft. Det skulle vara positivt om möjligheten till att se detta förbättrades.

Cycling is a highly beneficial activity that can positively impact individuals, the planet, countries, and cities. It is, therefore, imperative to encourage more people to cycle while reducing obstacles that lead to the use of alternative modes of transportation, such as cars. One of the major challenges that cyclists face is the theft of their bicycles, which can cause significant discouragement and inconvenience. To address this issue, a Master's Thesis was undertaken to investigate ways of reducing bike theft in urban environments. The research question posed in the study was how to minimise bike theft in urban settings. The paper outlines the project's planning and context, identifying the bike stand as the most promising product category to address the issue. Behavioural and persuasive design strategies were implemented to enhance the stand's effectiveness. The research involved comprehensive interviews, ideation, modelling, and prototyping to find a solution that meets the requirements of the scenario. Potential users tested the designs to optimise the product to meet their needs and collective concern. The final concept incorporates most requirements and is discussed for its potential impact on society, sustainable development, and cyclists. By reducing bike theft, the solution can encourage more people to cycle, thus promoting sustainable transportation and reducing carbon emissions and diseases associated with inactivity. The study provides valuable insights into designing effective solutions to address social challenges and promote sustainable development in urban environments. / Cykling är en mycket fördelaktig aktivitet som kan påverka inte bara individer positivt utan även planeten, länderna och städerna. Det är därför absolut nödvändigt att uppmuntra fler människor att cykla samtidigt som man minskar hinder som leder till användning av alternativa transportsätt som bilar. En av de stora utmaningarna som cyklister står inför är stölden av sina cyklar, vilket kan orsaka betydande avskräckning och olägenheter. För att ta itu med denna fråga gjordes ett examensarbete för att undersöka sätt att minska cykelstölder i stadsmiljöer. Forskningsfrågan som ställdes i projektet var; hur man kan minimera cykelstölder i stadsmiljöer? Rapporten beskriver projektets planering och sammanhang, vilket identifierade cykelstället som den mest lovande produktkategorin för att ta itu med problemet. För att öka inverkan av cykelstället implementerade beteendemässiga och influerade designstrategier. Projektet innebar omfattande intervjuer, idéer, modellering och prototyper för att hitta en lösning som uppfyller kraven i scenariot. Potentiella användare testade koncepten för att optimera produkten för att möta deras behov och kollektiva angelägenheter. Det slutliga konceptet innehåller de flesta av kraven och diskuteras för dess potentiella påverkan på samhället, hållbar utveckling och cyklister. Genom att minska cykelstölder kan lösningen uppmuntra fler människor att cykla och på så sätt främja hållbara transporter och minska koldioxidutsläpp och sjukdomar associerade med inaktivitet. Sammantaget ger studien värdefulla insikter i att utforma effektiva lösningar för att möta sociala utmaningar och främja hållbar utveckling i stadsmiljöer.

Digital nudging is a relatively new phenomenon that is increasingly mentioned and demanded in human-computer interaction. The concept originates from behavioral economics and aims to help individuals make better decisions that are beneficial to the individual as well as the society, by making subtle changes to the environment in which the decision is made. Nudging implies to pushing people in the right direction and affecting them in different types of decision making. Digital nudging aims at applying the user interface design element to guide people's decisions in digital environments. This thesis presents a study of digital nudging in the form of the six design principles in the user interface of e-commerce sites through the method cognitive walkthrough. It is based on theories of mainly digital nudging but also persuasive design and user experience with connections to psychological aspects. The conclusion of the study has shown that principles in digital nudging exists in e-stores interfaces. The study aims to develop frameworks for an alternative way of implementing digital nudging and to contribute to more knowledge in the field. / Digital nudging är ett relativt nytt fenomen som blir allt mer omtalat och efterfrågat inom människa-datorinteraktion. Begreppet har sitt ursprung från beteendeekonomi och syftar till att få individer att ta bättre beslut som är gynnsamma för den enskilda individen såväl som samhället, genom att göra subtila ändringar i den miljön där beslutet fattas. Nudging innebär att knuffa individer i rätt riktning och att på så sätt påverka individer i olika beslutsfattanden. Digital nudging avser tillämpning av designelement i användargränssnittet för att påverka människors beslutsfattande i digitala miljöer. Studien presenterar en undersökning av de sex designprinciperna inom digital nudging och hur de påträffas i e-butikers användargränssnitt genom metoden kognitiv genomgång. Undersökningen grundar sig på teorier om digital nudging och relaterad forskning som övertygande design och användarupplevelse med kopplingar till psykologiska aspekter. Slutsatsen av studien har visat att designprinciper inom digital nudging förekommer i e-butikers gränssnitt. Studien syftar till att ta fram ramverk för ett alternativt sätt att implementera digital nudging och för att bidra till mer kunskap inom området.

Med klimatförändringar som hotar människor, djur och natur, är frågan om ekologiskhållbarhet växande, speciellt inom konsumtion. Konsumtion lämnar idag ett stort miljö avtryck från produktion, konsumtion och leveranser, och i takt med att samhället blir mer digitaliserat, är det allt fler köp som sker via e-handeln. Detta medför att ekologisk hållbarhet blir allt viktigare inom e-handel och det ställs ett stort ansvar på konsumenter att följa hållbara beteenden. Trots att ekologisk hållbarhet blir viktigare, misslyckas många människor att följa hållbara vanor, vilket medför större efterfrågan om ökat ansvar och uppmärksamhet om hållbarhet. Övertygande design kan övertyga konsumenter till att följa hållbara beteenden och ändra på vanor som är ohållbara. Studien har utförts med hjälp av en designorienterad forskningsansats, där en prototyp har skapats utifrån fyra designprinciper från ramverket Persuasive systems design (PSD). Dessa designprinciper har applicerats i en e-handelskontextmed ett urval av städ- och hygienprodukter, i syfte att övertyga användaren till att köpa hållbara produkter över icke-hållbara produkter. Som resultat presenteras fyra designförslagför hur designprinciperna: självövervakning, trovärdighet, socialt lärande och förslag kan designas för att motivera användare. Självövervakning kan designas med progressiva mål och betydelsefulla belöningar. Trovärdighet kan använda tredjepartscertifierade märkningar och konkret information om hållbarhetsapekter. Socialt lärande kan presentera hållbara produkter som populära när de köpts med hög frekvens av andra konsumenter. Slutligen kan förslag på hållbara produkter riktas till användare med hållbarhetsintresse. / With climate change that threatens humans, animals, and nature, the question of ecological sustainability is growing, especially in consumption. Consumption today leaves a large environmental footprint from production, consumption, and deliveries, and as society becomes more digital, more and more purchases are made via e-commerce. This means that ecological sustainability is becoming increasingly important in e-commerce and a great responsibility is placed on consumers to follow sustainable behaviors. Although ecological sustainability is becoming more important, many people fail to follow sustainable habits, which leads to greater demand for increased responsibility and attention to sustainability. Persuasive design can persuade consumers to follow sustainable behaviors and change their unsustainable habits. The study was carried out with the use of a design-oriented research approach, and a prototype was created based on four design principles from the framework Persuasive systems design (PSD). These design principles have been applied in an e-commerce context with a selection of cleaning and hygiene products, to persuade the user to buy sustainable products over non-sustainable products. As a result, four design proposals are presented for how the design principles: self-monitoring, credibility, social learning, and suggestion, can be designed to motivate users. Self-monitoring can be designed with progressive goals and significant rewards. Credibility can use third-party certificates and concrete information about aspects of sustainability. Social learning can present sustainable products when they are frequently purchased by other consumers. Finally, suggestions on sustainable products can be presented to users that have an interest in sustainability.