Spelling suggestions: "subject:"självskadebeteende"" "subject:"självskadebeteendet""
71 |
Det ultimata självskadebeteendet -En foucauldiansk genealogisk diskursanalys av medias framställning av sex som självskadebeteendeWall, Ingrid January 2020 (has links)
Sex som självskadebeteende är idag ett väletablerat begrepp inom den samhälleliga diskursen i Sverige. Fenomenet har konstruerats i en populärkulturell diskurs. Den vetenskapliga forskningen har först efter att begreppet befästs börjat studera fenomenet, som inom forskningen benämns sex as self-injury (SASI). Denna studie har som syfte att utforska medias roll i att konstruera och etablera begreppet sex som självskadebeteende, genom att erbjuda en vetenskapligt grundad analys för framväxten och utvecklingen av diskursen om fenomenet mellan 2008-2019. Det empiriska materialet består av 87 tidningsartiklar och 9 radioprogram insamlade från Retriever Mediearkivets databas. Det mediala materialet har tolkats och analyserats med stöd av Jean Carabines Guide to doing Foucauldian genealogical discourse analysis (Carabine, 2001). Det empiriska materialet kategoriseras som tre diskursiva spår: ”14 år till salu”, Rättsfall och Forskning. Effekterna av den mediala diskursen om sex som självskadebeteende analyseras också med stöd av Gayle Rubins sexuella värdehierarki (Rubin, 1984). Det mediala materialet visar på att diskursen om sex som självskadebeteende växte fram i samband med utgivningen av Caroline Engvalls bok 14 år till salu år 2008 och har sedan utvecklats vidare genom rapporteringen av rättsfall där fenomenet aktualiserats, samt genom, framförallt det senaste årets, rapportering om forskningen om sex som självskada. Studiens resultat visar att media har haft en omfattande roll i att skapa och definiera förståelsen av sex som självskadebeteende. Resultatet visar också på den mediala diskursens effekter på den begränsade forskning som gjorts om sex som självskada, vilket diskuteras i denna studie. / Sex as self-injury is today a well established concept within the social discourse in Sweden. The phenomenon has been constructed in a popular cultural discourse. The scientific research has only after that the concept has been fortified began to study the phenomenon, which in research is referred to as sex as self-injury (SASI). [In Swedish there is a difference between what the phenomenon is called in research and what it is called within the social discourse, but this difference does not remain when it is translated into English.] The purpose of this study is to explore the role of the media in constructing and establishing the concept sex as self-injury, by offering a scientifically grounded analysis of the growth and development of the discourse about the phenomenon during 2008-2019. The empirical material consists of 87 newspaper articles and 9 radio programmes collected from the media archive database Retriever Mediearkivet. The medial material has been interpreted and analyzed with support of Jean Carabine’s Guide to doing Foucauldian genealogical discourse analysis (Carabine, 2001). The empirical material is categorized as three discursive tracks: ”14 år till salu” [“14 years for sale”], Rättsfall [Court cases] and Forskning [Research]. The effects of the medial discourse about sex as self-injury are also analyzed, with support of Gayle Rubin’s sex hierarchy (Rubin, 1984). The medial material shows that the discourse about sex as self-injury grew out in conjunction with the release of Caroline Engvall’s book 14 år till salu [14 years for sale] in 2008 and has since then developed further through the reporting on court cases which has actualized the phenomenon, and through, especially the last year’s, reporting on the research about sex as self-injury. The result of the study shows that the media has had an extensive role in creating and defining the understanding of sex as self-injury. The result also shows the medial discourse effects on the limited research that has been done on sex as self-injury, which is discussed in this study.
|
72 |
Vårdpersonalens erfarenheter av och attityder till att vårda personer med ett självskadebeteende : En litteraturstudie / Caregivers’ experiences of and attitudes towards caring for persons who engage in self-harm : A review of the literatureKerttula, Matheus, Lindberg, Daniel January 2016 (has links)
Bakgrund: Självskadebeteende innebär att en person avsiktligen tillfogar sig fysiska kroppskador. Personer med ett självskadebeteende beskrivs som en svår grupp att behandla. Både inom somatisk och psykiatrisk vård framkom det att vårdpersonal upplevde det svårt att hantera och vårda personer med ett självskadebeteende. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdpersonalens erfarenheter av och attityder till att vårda personer med ett självskadebeteende. Metod: Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar utgör resultatet i denna litteraturstudie och kvalitetsgranskades med IMRAD-modellen. Innehållsanalys med en manifest ansats användes för att granska, analysera och sammanställa resultatet. Resultat: Det resultat som framkom sammanställdes i fyra huvudkategorier. Dessa var vårdpersonalens kompetens och förhållningssätt, vårdpersonalens känslomässiga reaktioner, hanteringsstrategier för att klara arbetet och organisationens inverkan. Slutsats: Bristfällig utbildning och negativa attityder försämrar omvårdnaden. Det är därför viktigt att vårdpersonal får utbildning och handledning för att de ska få verktyg att hantera sina känslor och därigenom medverka till god omvårdnad för personer med ett självskadebeteende. / Background: Self-harm behaviour means that a person intentionally inflict physical injury to the body. Persons with a self-harm behaviour is described as a difficult group of patients to attend. Caregivers in the somatic and psychiatric care experienced it hard to handle and care for people with a self-harm behaviour. Aim: The aim of this study was to describe caregivers’ experiences of and attitudes towards caring for persons who engage in self-harm. Method: Ten qualitative scientific articles constitutes the result of this study and was quality-assured with the IMRAD-model. Content analysis with a manifest approach was used to examine, analyze and compile the results. Results: The results obtained were summarized in four main categories. These were caregivers’ competence and approach, caregivers’ emotional reactions, coping strategies to cope with the work and impact of the organization. Conclusion: Lack of education and negative attitudes deteriorates caring. Therefore it is important that caregivers’ get education and supervision so that they get tools for the management of feelings and thereby being able to participate in providing a good care for persons with a self-harm behaviour.
|
73 |
"I have become cynical..." Vårdpersonalens känslor gentemot patienter som skadar sig själva : En litteraturstudieKarlsson, Camilla January 2010 (has links)
Bakgrund: Patienter som avsiktligt skadar sin egen kropp blir allt vanligare inom dagens sjukvård. Självskada innebär att personer tillfogar yttre skador på sin egen kropp med olika föremål, och kommer därmed inte enbart i kontakt med psykiatrin, utan även med den somatiska vården. Därför är det av vikt att även sjuksköterskor inom den somatiska vården kan ge dem en god vård. Människor som skadar sig själv har ofta traumatiska erfarenheter i sin bakgrund och det kräver att sjuksköterskan både kan behandla och se bakom de fysiska skadorna för att hjälpa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens känslor gentemot patienter som skadar sig själva. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där vetenskapliga artiklar granskades. Totalt var det fyra kvalitativa artiklar och tre kvantitativa artiklar som granskades och sammanställdes med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i de fem olika kategorierna; ”känslor av oförståelse”, ”känslor av otillräcklighet”, ”känslor av ilska och frustration”, ”känslor av ambivalens”, samt ”känslor av stress och bristande stöd”. Resultatet visade att personalen kände att de inte hade tillräckligt med kunskaper för att kunna hjälpa patienter som skadar sig själva. Detta ledde till att känslor som oförstående, ilska, frustration och otillräcklighet uppstod hos vårdpersonalen. Resultatet visade även att vårdpersonalen var stressad och i behov av stöd från kollegor och ledning, för att orka kunna ge en god vård till patienter som skadar sig själva. Slutsats: Vårdpersonalen behöver mer utbildning och kunskap för att kunna förstå och hjälpa patienter som skadar sig själva. De behöver även mer stöd från sina kollegor och ledning för att kunna bemöta patienterna på ett professionellt sätt.
|
74 |
Flickor med självskadebeteende : en kvalitativ intervjustudie med tre professionella behandlareSvensson, Sara January 2006 (has links)
<p>Ämnet för denna studie var professionella behandlares syn på självskadebeteende bland unga flickor. Självskadebeteende är något som på senare tid rapporterats i media som ett ökande problem. Syftet med studien var att öka kunskapen kring problemområdet samt att beskriva likheter och skillnader mellan de professionellas synsätt berörande tänkbara funktioner, orsaker och lämpliga arbetsmetoder. Studien följde kvalitativ metod och empirin bestod av tre halvstrukturerade intervjuer med professionella behandlare inom vårdgivande/behandlande yrken. De intervjuades utsagor analyserades utifrån ett psykodynamiskt samt ett kognitivt perspektiv. Resultatet visar på att de professionella behandlarna ser självskadebeteende bland unga flickor som ett ökande problem vars främsta funktion är ångestlindring. Beteendets orsaker står att finna delvis i samhälleliga förändringar som försvårar för föräldrar att vara närvarande för sina barn och där det även saknas ställföreträdare inom barnomsorg och skola, på grund av nedskärningar. En tonvikt lades på det tidiga föräldraomhändertagandets roll i utvecklandet av ett självskadebeteende. I arbetet med dessa flickor var informanterna eniga om att beteendet ska ses som ett symtom på underliggande problematik.</p>
|
75 |
Självkritikens svåra roll : Arbetet med den självbiografiska texten Vem är du? / The dilemma of self-criticism : working with the self-biografical text "Vem är du?"Westlund, Elisabeth January 2010 (has links)
No description available.
|
76 |
Upplevelser av mötet med patienter som skadar sig själva : ett sjuksköterskeperspekivPettersson, Jennie, Rossby, Sofia January 2010 (has links)
Självskadebeteendet har ökat i Sverige och därför är det viktigt att öka kunskapen om detta. Självskadebeteende är ett sätt att hantera existerande problem för stunden eller på sikt. Att skära eller bränna sig är de vanligaste tillvägagångssätten när en person skadar sig själv. Det är angeläget att sjuksköterskor uppmärksammar personer med självskadebeteende och förstår det viktiga i att de blir bekräftade. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med patienter som skadar sig själva. Metod: Vald metod var en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: De sex teman som framkom representerar sjuksköterskors upplevelser av mötet med patienter som skadar sig själva; Frustration i vårdarbetet, Rädsla i patientmötet, Otillräcklig som sjuksköterska, Brist på kunskap, Svårigheter i vårdandet och Brist på stöd i arbetet med patienter som skadar sig själva. Patienter med självskadebeteende är en svår patientgrupp att vårda, de är ofta ångestfyllda och emellanåt vill de inte ta emot den vård som erbjuds. Mötet med dessa patienter upplevdes på olika sätt av sjuksköterskan och frustration var en av de mest förekommande upplevelserna. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av mötet med patienter som skadar sig själva grundar sig oftast i brist på träning och kunskap. / In Sweden the self-harming behaviour has increased and that is why it is important that we increase the knowledge about it as well. Self-harming behaviour is a way to deal with existing problems at the moment or problems that are coming. When a person is harming oneself it is often by cuts or burns themselves. It is important that nurses notice people who self-harm and understand why it is important to be acknowledged. Aim: The aim of this study is to describe the nurse’s experiences of the meeting with patients that do harm themselves. Method: A literature review was chosen to this study, where ten qualitative articles have been examined, analysed and put together. Result: The six topics that appeared is representing the trained nurse’s experiences from the meeting with patients that are harming themselves; Frustration in the nursing, Fear when meeting the patient, Insufficient as a nurse, Lack of knowledge, Difficulty to nurse and Lack of support when working with patients self-harming. Patients with a self-harming behaviour is a difficult group to nurse and give treatment. They are often filled with anguish, and sometimes they don’t wish to receive the treatment that they are offered. The meeting with these patients is experienced in many different ways by the nurse and frustration is the most common feeling. Conclusion: The nurse’s experiences of the meeting with self-harming patients can be based of a lack of practice and knowledge.
|
77 |
Patienters uppfattning av vård vid självskadebeteende : En litteraturöversiktAndersson, Emma, Kilström, Johan January 2017 (has links)
Bakgrund Självskadebeteende är ett växande problem bland unga. Det finns många missförstånd gällande självskadebeteende. Forskning ur ett sjuksköterskeperspektiv finns tillgänglig medan forskning ur ett patientperspektiv är mer ovanlig. Syfte Syftet med studien var att undersöka uppfattningen av primärvård och somatisk vård hos personer med självskadebeteende, samt identifiera eventuella hinder för att söka vård. Metod En litteraturöversikt utfördes baserat på sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Analysmaterialet bestod av vetenskapliga artiklar som beskriver personer med självskadebeteende som vid ett eller flera tillfällen varit i behov av vård. Resultat De flesta personer med självskadebeteende söker inte vård. Positiva uppfattningar om primärvård och somatisk vård var känslan att bli tagen på allvar, främjande av integritet, att inte bli dömd och att vårdpersonalen lyssnade. Negativa uppfattningar utgjordes av avfärdande från vården, utebliven effekt av läkemedel, rutinmässig hantering, bristande uppföljning samt långa väntetider. Det framhölls att självskadebeteendet kunde hindras om personer fått hjälp i tid. Hinder för att söka vård var att ingen förstod eller brydde sig, ovilja att få hjälp, mentalt tillstånd, rädsla och skam, praktiska hinder, tidigare negativa erfarenheter av vård samt okunskap om var det går att söka vård. Vänner och familj identifierades ha stort inflytande på huruvida vård söktes eller ej. Slutsats Det är svårt för primärvård och somatisk vård att nå personer med självskadebeteende. Patienter som sökt vård har skilda uppfattningar av vården. Många personer med självskadebeteende söker ingen hjälp på grund av att de upplever bristande bemötande och förtroende för vården. Patientgruppen uttrycker behovet av att bli sedd som människa och lyssnad på vilket kan öka sannolikheten för att de söker vård. Vårdens utmaning är att möta patienterna på ett optimalt sätt och inbringa förtroende. Detta kan uppnås med adekvat utbildning inom området till vårdpersonal utanför psykiatrin. / Background Self-harm is a growing problem among young people. There are many misunderstandings about self-harm. Research from a nursing perspective is available while research from a patient perspective is more unusual. Aim The aim of the study was to investigate the perception of primary care and somatic care in persons with self-injurious behavior, as well as identify possible barriers to seeking care. Method A literature study was made based on searches in the CINAHL and PubMed databases. The analysis material consisted of scientific articles describing persons with self-injurious behavior, who on one or more occasions had needed care. Results Most people with self-injurious behavior does not seek care. Positive perceptions of primary care and somatic care were the sense of being taken seriously, promotion of integrity, not being judged and that the healthcare staff truly listened. Negative perceptions consisted of dismissal from the healthcare, lack of drug effects, routing management, lack of follow-up and long waiting times. It was emphasized that self-harm could be hindered if people were helped on time. Barriers to seeking care were that no one understood or cared, unwillingness to get help, mental condition, fear and shame, practical barriers, previous negative experiences of care and lack of knowledge on where to turn. Friends and family was identified to have a major influence on whether care was sought. Conclusion It is difficult for primary care and somatic care to reach persons with self-injurious behavior. Patients who sought care have different perceptions of care. Many people who self-harm does not seek medical care because they experience shortcomings in treatment and lack trust in care. The patient group expresses the need to be seen as a human being and listened to which may increase the likelihood of seeking care. The challenge for the healthcare is to meet patients in an optimal way and raise confidence. This can be achieved with adequate training for healthcare professionals outside the psychiatric care.
|
78 |
Självkritikens svåra roll : Arbetet med den självbiografiska texten Vem är du? / The dilemma of self-criticism : working with the self-biografical text "Vem är du?"Westlund, Elisabeth January 2010 (has links)
No description available.
|
79 |
Självskadebeteendet skärande : ur ett socialsekreterarperspektivJohansson, Görel, Wetterholm, Susanne January 2005 (has links)
<p>Studien behandlar ämnet socialsekreterares perspektiv på självskadebeteendet skärande. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare verksamma i tre städer. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Hur arbetar socialtjänsten med individer som skär sig? Hur beskriver socialsekreteraren fenomenet skärande? Vilka tankar och känslor väcker skärandet hos socialsekreteraren? Hur hanterar socialsekreteraren sina upplevelser?</p><p>Studien befinner sig inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som teoretiska utgångspunkter har det psykodynamiska perspektivet med dess affektteori samt begreppet ”det upplevande subjektet” använts för att analysera resultaten. Dessutom användes rollteorin vid analysen.</p><p>Resultaten visade att socialsekreterarnas erfarenheter korresponderade med forskningen om självskadebeteendet skärande. Beteendet väcker känslor och tankar hos socialsekreterarna, vilket tas upp i handledning om de anser att det finns behov för det. Studien pekar på att skärandeproblematiken inte faller inom socialtjänstens ramar. Socialtjänstens uppgift är att utreda de som aktualiserats och sedan ge dem stöd eller föreslå vidare insatser. I deras mandat ingår inte behandlig. Dock har socialtjänsten det yttersta ansvaret för alla individer, vilket medför att skärandeproblematiken hamnar på deras bord. Den forskning som är gjord inom området handlar om arbetet inom psykiatrin och som vi ser det har ingen forskat kring socialsekreterares och socialtjänstens roll i förhållande till självskadeproblematiken.</p>
|
80 |
”kroppen är det som syns...” : en tidigare självskadande kvinna berättar om sitt livMattsson, Susanne January 2005 (has links)
<p>Syftet med studien är att utifrån en tidigare självskadande kvinnas egen berättelse om sitt liv undersöka och försöka förstå hur hon upplevde sig själv och sin kropp i samband med självskadebeteendet, samt undersöka hennes yttre sammanhangs betydelse för hennes behov av att skada sig själv. Syftet med studien är också att undersöka sambandet mellan kropp, själ och yttre sammanhang när det gäller hennes självskadebeteende och därmed bidra till ökad förståelse kring problematiken. För att försöka förstå detta har jag i denna kvalitativa undersökning valt att utgå från narrativ metod och en livsberättelse. I analysarbetet har jag haft en induktiv ansats, dvs. jag har utgått ifrån empirin och sökt fruktbara teorier för att förstå empirin. Valda teorier är Jacques Dropsys teorier om kroppsuttryck och Marianne Lerners teorier om psykosomatik.</p><p>I resultatet har framkommit att självskadebeteendet fyllde många olika funktioner för berättaren, t.ex. känslan av kontroll, uttryck för en inre smärta och en längtan efter att bli sedd. Berättaren upplevde sin kropp som död materia. I studien framgår att det yttre sammanhanget var avgörande för berättarens behov av att skada sig. De valda teorierna har används för att försöka förstå sambandet mellan kropp, själ och yttre sammanhang.</p>
|
Page generated in 0.3276 seconds