Syftet med denna studie var att undersöka hur strukturella och organisatoriska förutsättningar samt förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar det stöd som ges inom socialtjänsten och inom ideella kvinnojourer till kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera insamlad empiri från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra kvinnojoursanställda, tre behandlare inom socialtjänsten och en socialhandläggare. Handlingsutrymme och intersektionalitet har sedan använts som teoretiska ramverk för att analysera studiens resultat. Studien visade på att mäns våld mot kvinnor främst tolkades av verksamma som ett resultat av strukturell ojämlikhet. I kombination med en strukturell förståelse kunde mäns våld mot kvinnor i nära relation även tolkas som ett resultat av våldsutövande mäns kommunikationssvårigheter. Skyddat boende, praktiskt stöd, stödsamtal och rådgivning var de behov som verksamma i första hand bedömde att kvinnorna hade. I fråga om strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder lyftes framför allt samverkan, kompetens, intresse, tid, administrativ börda, personalresurser, organisationsform, lagstiftning och bostadsmarknaden fram som de faktorer som upplevdes påverka arbetet med kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. Förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar och påverkas av strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder vilka också påverkar verksammas handlingsutrymme och möjlighet att ge stöd. / The purpose of this study was to investigate how structural and organizational factors and the understandings of women's exposure to violence affects the support provided in social services and nonprofit women's organizations to women exposed to intimate partner violence. A qualitative content analysis has been used for analyzing empirical data from eight semi-structured qualitative interviews. Four employees in nonprofit women's organizations, three counsellors and one social worker participated. Discretion and intersectionality have been used as theoretical frameworks to analyze the results of the study. The results show that men's violence against women was mainly interpreted by social worker and employees in nonprofit women's organizations as a result of structural inequality. In combination with a structural understanding, intimate partner violence could also be interpreted as a result of men's communication difficulties. Sheltered housing, practical support, consultation and counselling are needs that woman exposed to intimate partner violence had according to the respondents. In terms of organizational prerequisites or obstacles, collaboration, competence, interest, time, administrative burden, human resources, organizational form, legislation and the housing market were highlighted as the factors that are perceived to influence the work with women exposed to intimate partner violence. The understanding of women's exposure to violence affects and are affected by structural and organizational prerequisites or obstacles which in turn affects professional discretion and their ability to support women.

I denna studie undersöks hur föreställningar om kön framställs i socialtjänstens handlingsplaner mot våld i nära relation. Syftet med studien är att ge en djupare uppfattning till vilka föreställningar kön kopplat till strukturella förutsättningar, föräldraskap och sexualitet som finns i olika kommuners handlingsplaner. Studien utgörs av kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen bygger på att identifiera latenta och manifesta innehåll ur analysenheter. I denna studie är handlingsplanerna våra analysenheter. Vidare talar man om textenheter, vilka är de textstycken som valts ut från analysenheterna. Fortsatt bygger studien på en socialkonstruktivistisk ansats. Som stöd i denna studie för att skapa en närmare förståelse nyttjas teorier och tidigare forskning inom ämnet. Tidigare studier bekräftas i denna studie som förklarar delar av det resultat som framkommit. Studien har klargjort flera latenta och manifesta innehåll i handlingsplanerna som å ena sidan överraskat men å andra sidan inte. Det som kunnat utläsas är vem som enligt normen blir utsatt för våld i nära relation av vem, att ålder ses som en avkönad text och den bristande jämställdheten könen emellan. Vidare har vi kunnat tolka vem som är förälder, hos vem ansvaret ligger när det kommer till föräldraskap, bristen av information till par i samkönade relationer samt det faktum att män inte bara utövar våld utan att de även kan vara våldsutsatta i nära relation.

Title: “The authorities did more harm than good” - Previously abused women about their experiences with authorities.  The aim of this qualitative study was to examine how previously abused women in Sweden have experienced the contact they had with authorities as a result of the violence they were exposed to. Data collection has taken place through seven interviews with previously abused women. The results showed that these women mostly had negative experiences with social services and the police. They wished that these two authorities had more knowledge about intimate partner violence. The results have been analyzed with theories about social support and trust. The women experienced a lack of social support and developed a low level of trust in the authorities. The results in this study are consistent with previous research regarding negative experiences of contact with the authorities. The discussion shows that it is important to improve the work with abused women so that more women dare to seek help. / Titel: “Myndigheterna gjorde mer skada än nytta” - Tidigare våldsutsatta kvinnor om deras upplevelser av kontakten med myndigheter. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnor i Sverige har upplevt den kontakt de haft med myndigheter i samband med våldsutsattheten. Insamling av data har skett genom sju intervjuer med tidigare våldsutsatta kvinnor. Resultatet visade att kvinnorna mestadels har negativa upplevelser av den kontakt de haft med socialtjänst och polis. De önskade att dessa två myndigheter hade mer kunskap om våld i nära relation för att kunna bemöta våldsutsatta kvinnor på ett bättre sätt. Resultatet har analyserats med hjälp av teoretiska utgångspunkter om socialt stöd och tillit. Kvinnorna har upplevt ett bristfälligt socialt stöd och utvecklat en låg tillit gentemot myndigheterna. Studiens resultat och tidigare forskning har visat sig gå i linje med varandra till stor del gällande negativa upplevelser av myndighetskontakten. I resultatdiskussionen framgår det att det är viktigt att förbättra arbetet med våldsutsatta kvinnor så att fler vågar söka hjälp.

Introduktion: Våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och har en stor inverkan på kvinnors hälsa, dels under pågående våld men även under lång tid efter att våldet har upphört. Våld i nära relation utövas ofta under längre tid och ökar i intensitet ju längre relationen pågår.  Syfte: Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal.  Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk sökning och innehållsanalys av kvalitativa studier.  Resultat: Kvinnorna beskrev att hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande var av stor vikt när det kom till hur mycket de valde att prata om sin våldsutsatthet. För att kvinnorna skulle våga berätta behövde de känna förtroende för personalen. När personalen var engagerad kände kvinnorna sig respekterade och tagna på allvar. Kvinnorna tyckte att det var viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal lyssnade, visade omtanke, empati och respekt. Efter ett bra bemötande upplevde kvinnorna en känsla av lättnad, hopp och lugn. Kvinnorna fick negativa upplevelser från vården när hälso- och sjukvårdspersonal saknade tålamod, empati och respekt. Känslan av att inte bli bra bemött och tagen på allvar ledde till bristande självförtroende hos kvinnorna och en känsla av skuld och skam. Slutsats: Kvinnorna upplevde bemötandet varierande, en del kände sig stöttade och stärkta efter att ha berättat om våldet medans andra kvinnor kände större skuld och skam. Resultatet visade att det finns ett behov av kunskap och kompetens för att utveckla bemötandet från vårdpersonal till våldsutsatta kvinnor. / Introduction: Violence against women is a public health problem and has a major impact on women's health, partly during ongoing violence but also for a long time after the violence has ceased. Intimate partner violence is often exercised for a longer period of time and the intensity increases the longer the relationship lasts.  Aim: The aim was to describe abused womens experiences of treatment from health care professionals.  Method: A general literature study with systematic search and content analysis of qualitative studies.   Result: Women considered that the treatment of the health care staff was of great importance when it came to how much they chose to disclosure about their exposure to violence. The women felt that they needed to feel confident in the staff to be able to disclosure the violence. The women thought it was important that health care professionals listened, showed consideration, empathy and respect. When the staff was engaged, the women felt respected and taken seriously. After a good treatment, the women experienced a feeling of relief, hope and peace. The women had negative experiences from the care when the health care staff lacked patience, empathy and respect. The feeling of not being treated well and taken seriously led to a lack of self-confidence in the women and a feeling of guilt and shame.  Conclusion: The women experienced the encounter with health care professionals different,  some felt supported and strengthened after telling about the violence while other women felt greater guilt and shame. The results showed that there is a need for knowledge and competence to develop the treatment from healthcare professionals to abused women.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt fenomen. Det kan innefatta omsorgssvikt, ekonomiskt, fysiskt, psykiskt, eller sexuellt våld. Våld i nära relation utförs till 85% av en man mot en kvinna. Inom hälso- och sjukvård möter kvinnor bland annat sjuksköterskor och deras lyhördhet för kvinnors upplevelser kan vara avgörande för en främjad hälsa och lindrat lidande. En förtroendefull relation kan bidra till att kvinnor vågar berätta om sina upplevelser.  Syfte: Syftet var att studera kvinnors upplevelser av våld i nära relation. Metod: Arbetet har en deskriptiv design med induktiv kvalitativ ansats, och gjordes i form av en allmän litteraturstudie. Tio kvalitativa originalartiklar från litteraturdatabaserna PubMed och PsycInfo kvalitetsgranskades och analyserades för att få fram ett resultat som besvarade studiesyftet. Resultat: Som svar på syftet om kvinnors upplevelser av våld i nära relation, återfanns sex teman, gällande att känna sig isolerad och kontrollerad, känna rädsla och anpassa sitt beteende, känna uppgivenhet, känna ensamhet, känna hopp om en förändring samt att känna skuld och skam.   Slutsats: Majoriteten artiklar redovisade upplevelser av rädsla och isolering. Endast två artiklar redovisade kvinnors hopp om förändring. Resultatet antyder varierade upplevelser hos kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Kunskap om deras upplevelser är värdefullt att hälso- och sjukvårdspersonal tar del av. Kvinnors upplevelser av våld kan försvåra att berätta eller söka hjälp. Att ta del av kvinnors perspektiv kan bidra till att främja deras hälsa utifrån ett personcentrat förhållningsätt. / Background: Violence against women is a global phenomenon. It can include neglect, financial, physical, psychological, or sexual violence. Violence in a close relationship is 85% committed by a man against a woman. In health care, women meet nurses, among other things, and their sensitivity to women's experiences can be crucial for promoting health and alleviating suffering. A trusting relationship can help women dare to talk about their experiences. Aim: The aim was to study women's experiences of violence in close relationships. Method: The work has a descriptive design with an inductive qualitative approach and was done in the form of a general literature study. Ten qualitative original articles from the literature databases PubMed and PsycInfo were quality reviewed and analyzed to obtain a result that answered the study’s purpose. Results: In response to the purpose of women's experiences of violence in close relationships, six themes were found, regarding feeling isolated and controlled, feeling fear and adapting their behavior, feeling abandoned, feeling lonely, feeling hopeful for a change, and feeling guilty and shame. Conclusion: Most articles reported experiences of fear and isolation. Only two articles reported women's hopes for change. The results suggest varied experiences in women who have been exposed to violence in close relationships and made it difficult to tell or seek help. Knowledge of their experiences is valuable for health care professionals and taking part in women's perspectives can help promote their health based on a person-centered approach.

Bakgrund: Våld i nära relationer mot kvinnor är ett tilltagande globalt folkhälsoproblem där var tredje kvinna världen över någon gång har upplevt våld i en nära relation. Våldet kan visa sig som psykiskt, fysiskt och sexuellt våld som medför allvarliga konsekvenser för de utsatta kvinnorna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en viktig roll i bemötandet med våldsutsatta kvinnor och bär en nyckelroll i att skapa en förtroendefull relation med patienten.  Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötande från hälso- och sjukvårdpersonalen.   Metod: Denna litteraturöversikt grundades av tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna inhämtades via databaserna Cinahl Complete och PubMed. Data analyserades enligt Fribergs analyssteg.   Resultat: I denna litteraturöversikt identifierades fem huvudteman: Bli tagen på allvar, Vikten av tillit, Empati, Säkerhet och Betydelsen av stöd. När hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande upplevdes som negativt upplevde de våldsutsatta kvinnorna känslor av ensamhet, skam, att de inte blev tagna på allvar och skuldbelagde sig själva. Sammanfattning: Resultatet visar att våldsutsatta kvinnorna i nära relationer hade övervägande negativa erfarenheter av bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonalen. De upplevde att hälso- och sjukvårdspersonalen saknade empati och kunskap i att både ställa frågan om våld i nära relationer och att besitta kunskap i vilka stöd och resurser som fanns att hänvisa till. / Background: Intimate partner violence is a global increasing public health problem where one in three women in the world has experienced violence from their partner during their lifetime. The violence includes different types among others psychological, physical and sexual violence and has severe consequences for the woman. Healthcare professionals has an important role in the treatment of women subjected to intimate partner violence and plays a key role in stablishing a trusting relationship with the patient. Aim: The purpose of this literature review is to shed light on the experience of women who are subjected to intimate partner violence encountering healthcare professionals. Method: A literature review based on results extracted from ten qualitative articles and the articels were collected from the databases Cinahl complete and PubMed. Data was analyzed based on Fribergs four analysing steps.   Results: Four themes were identified in this literature review: The importance of trust, Be taken seriously, Empathy, Safety, and The importance of support. Women who have been exposed to intimate partner violence experienced feelings of loneliness, shame, not being taken seriously and blamed themselves when the treatment of the health care professionals was perecived as negative. Summary: Women who are subjected to intimate partner violence had predominantly negative experiences encountering healthcare professionals. They felt that the healthcare professionals lacked empathy and knowledge in both asking the question about being exposed to violence, providing support and referral to available resources where these women could get help.

Bakgrund: Män som utsatts för våld i nära relation har varierande erfarenheter av våldets olika dimensioner och former. Konsekvenserna av våld i nära relation påverkar de utsatta männens hälsa. Syfte: Att belysa hur män som utsatts för våld i nära relation upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En strukturerad allmän litteraturstudie genomfördes, där datainsamlingen ledde fram till tio vetenskapliga artiklar som bearbetades i tre steg. Resultat: Tre huvudkategorier uppstod: negativa upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården, positiva upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården och förbättringspotential i bemötande av våldsutsatta män. I resultatet framkom det att de män som sökt sig till hälso- och sjukvården efter våld i nära relation hade övervägande negativa upplevelser som präglades av bland annat skam och skuldbeläggning, som till stor del grundade sig i stigmatisering och samhällets syn på maskulinitet. Däremot upplevde några män hälso- och sjukvården som positiv med bland annat betydelsefullt stöd. Konklusion: Vikten av ett empatiskt och öppensinnat bemötande framkom för att männen ska våga berätta om sina upplevelser. I och med detta krävs en ökad medvetenhet om att även män kan vara offer för våld i nära relation och hur dessa bemöts på bästa sätt. / Background: Men who have been exposed to intimate partner violence have varying experiences of the different dimensions and forms of violence. The consequences of intimate partner violence affect the health of the victimized men. Aim: To shed light on how men who have been subjected to intimate partner violence experience the encounter with healthcare. Method: A structured general literature study was conducted where the data collection led to ten scientific articles that were processed in three steps. Results: Three main categories emerged: negative experiences of the encounter with healthcare, positive experiences of the encounter with healthcare and potential of improvement in the encounter with abused men. The results showed that the men who sought healthcare after intimate partner violence had predominantly negative experiences that were characterized by for example shame and guilt, which were largely based on stigma and society's view of masculinity. Although some men experienced healthcare as positive with significant support. Conclusion: In this study, the significance of an empathic and openminded treatment by healthcare professionals of men who disclose their experiences emerged. Hence, increased awareness is required to show that men can be victims of intimate partner violence and how they can be treated in the best way.

Examensarbetets ämnesval fastställdes i samråd med en kontaktperson på Brottsoffer- och personssäkerhetssektionen region Syd. Trots tydlig ansvarsfördelning mellan polis-och åklagarmyndighet samt ett väl utarbetat metodstöd finns en problematik med att kvinnor inte upprätthåller sin initiala medverkan i utredningar. Studien ämnar därmed att belysa hur kvinnor utsatta för våld i nära relation hanteras, vilket således handlar om att undersöka vilka verktyg polisanställda och åklagare har och på vilket sätt verktygen används. Frågeställningarna har besvarats genom semistrukturerade telefonintervjuer med polisanställda och åklagare i Malmö. Sammanfattningsvis visar resultatet att polisanställda och åklagare har verktyg att tillgå när kvinnan vill avbryta sin medverkan i utredning. De arbetsmetoder och verktyg som finns att tillgå när kvinnor inte längre vill medverka i utredningen används. Poliser i yttre tjänst är en viktig del för att kvinnorna ska upprätthålla sin initiala medverkan i utredningen. Motivation för kvinnans fortsatta medverkan krävs i de flesta ärenden, men när och i vilken utsträckning kan variera beroende på målsägandens inställning. Metodstöd används mer frekvent av vissa informanter och mer sällan av andra. Utifrån studiens resultat och med stöd av teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning har policyimplikationer tagits fram. Kunskap om normaliseringsprocessen anses vara en del i den ökade utredningskvaliteten som bedöms nödvändig för att få kvinnor att upprätthålla sin initiala medverkan. / The degree project was determined in consultation with a contact person in Region Syd’s Crime Victims and Personnel Security unit. Despite a clear designation of responsibilities between police employees and prosecutors, in addition to well- established guidelines, women not remaining as participants in the investigation is a problem. Therefore the study aims to elucidate how women subjected to intimate partner violence are treated by police employees and prosecutors. The study examines the tools police employees and prosecutors have and in the manner they are used. The questions have been answered through semi-structured telephone interviews with police employees and prosecutors in Malmö. In summary, new evidence shows that police employees and prosecutors have tools available to keep women in the investigation who wanted to remove themselves. The tools that are available when women no longer wish to participate in the study are used. Police officers are an important part of ensuring that women maintain their initial involvement in the investigation. Motivation to keep women in the investigation is required in most cases, but when and to what extent may vary depending on the plaintiff's attitude. The manual is used by the informants both frequently and less frequently. Policy implications have been developed based on the results of the study and with the support of theoretical perspectives as well as previous research. Knowledge of the ”normalization processes” is considered to increase the quality of investigation that enables women to maintain their participation.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem. Vårdpersonal har en unik och viktig roll i kontakten med våldsutsatta kvinnor. Dessa kvinnor söker hjälp inom många olika delar av vården och är därmed en del av vårdpersonalens dagliga arbete. Syfte: Att belysa varför våldsutsatta kvinnor upplever bemötandet i hälso- och sjukvården bristfälligt och därigenom identifiera hur bemötandet kan förbättras. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar utifrån vilka tre teman identifierades: Att skapa en trygg miljö, Kommunikation samt Kompetens. Resultat: Kvinnor som utsätts för våld i nära relation upplevde bemötandet i hälso- och sjukvården som bristfälligt. De upplevde att vårdpersonalen inte lyssnade eller brydde sig tillräckligt om deras problem och de kände att de inte fick den tid de behövde. Kvinnorna önskade att frågan om våld skulle ställas i större utsträckning inom sjukvården. Slutsats: Vårdpersonal bör ställa frågan om våld mer frekvent för att fånga upp fler våldsutsatta kvinnor. Kvinnorna behöver känna sig sedda och hörda i mötet med vårdpersonal och därfor är det viktigt att ge dem tid och se utöver kvinnornas fysiska behov av vård. Det är även viktigt att det finns tillgång till tydlig och lättillgänglig skriftlig information om vart kvinnorna kan vända sig för att få hjälp. Klinisk betydelse: Resultatet visade att det finns ett behov av ytterligare utbildning för vårdpersonal inom området våld i nära relation. En nationell handlingsplan bör tas fram för att underlätta för vårdpersonal att förmedla hjälp. / Background: Intimate partner violence is a big public health issue. Health care professionals play a unique and important role in the contact with battered women. As these women seek help in many different care settings, they become a part of health care professionals’ everyday work. Aim: To describe why battered women experience the response in health care as inadequate, and by that identify how the response can be improved. Method: A literature review based on ten qualitative articles from which three main themes were identified: To create a safe environment, Communication and Competence. Result: Battered women experienced that the response in health care was insufficient. They experienced that health care professionals did not listen or care enough about their problems, and felt that they did not get enough time. The women wished that the question about intimate partner violence had been asked more frequently in health care. Conclusion: Health care professionals should ask about intimate partner violence more frequently in order to identify more battered women. The women need to feel that they are seen and heard when they encounter health care professionals and therefore it is important to give them time and look beyond their physical needs of care. It is also important that written information is easily available to let the women know where they can turn for help. Clinical implication: The results showed that there is a need for further education of health care professionals regarding intimate partner violence. National guidelines should be created as a support for health care professionals in their attempts to offer help.

Being a social worker in a child and family-oriented unit means that through their position within an organization, a certain scope of action has been allocated. The scope of action creates a choice, but also entails a requirement to take responsibility and to take a stand. The purpose of the study is to investigate how social workers discuss their room for action in assessments regarding interaction between placed children and their guardians where the child is subjected to domestic violence, based on prevailing laws, guidelines, professional knowledge, client needs and research. We hope to achieve a in-depth understanding how these factors affect the scope for action of social workers in these cases. Through interviews with social workers working within the child and family unit as well as family home care, we intended to gain insight into their experiences and reasoning about the scope for action and how this is impacting on their assessments and decisions.The results of our study shows that the social workers do have a considerable scope of action in these kinds of cases, although some individuals choose to look at it as something more static, while others see it as something more dynamic. It appears that the general reunification principle (word for word translation) is very dominant in the daily life of social workers and affects their decisions. This despite the fact that the group we were investigating are divergent compared to the general group of placed children, which therefore should be exempt in certain cases, given the research that is available. Despite the complexity of the cases, there are no direct tendencies among social workers to fall into excessive bureaucracy in their behavior to manage their professional role. Based on the interviewer'sexperiences and reasoning, the best interest of the child, entails extremely complex assessments. From the reasonings of the interviewees’ we can see a clear parental perspective, that can partly depend on all the perspectives that a social worker has to take in consideration in their decisions, and partly on the strong parental right that is taught in Sweden. The result also shows that it is difficult for research to assimilate the assessments, which mainly depends on organizational reasons.