No description available.

Bakgrund: Demens är ett sjukdomstillstånd som innebär en bestående nedsättning av kognitiva funktioner. Därför behöver personer med demenssjukdom och närstående stöd för att klara vardagen bättre. Syfte: Syftet var att tillsammans med en personalgrupp vid en dagsjukvårdsenhet utarbeta ett underlag för en kommande utvärdering av ett projekt vars syfte var att ge stöd i relationen mellan personer med demenssjukdom och deras närstående. Metod: Studien genomfördes med deltagarbaserad aktionsforskning med en fokusgruppsintervju och en enskild intervju. Deltagarna var en personalgrupp på en dagsjukvårdsenhet. Resultat: Dagsjukvårdsenheten önskade stödja relationen mellan personer med demenssjukdom och deras närstående. Stödet planeras genomföras vid fem tillfällen under fem veckor. Dessa fem tillfällen har olika teman som handlar om hur paren kan hantera vardagen på ett annat sätt. Genom dessa tillfällen har dagsjukvårdsenheten som mål att exempelvis underlätta vardagen för paren. Diskussion: Ett av de centrala fynden var att personer med demenssjukdom och deras närstående behöver både individuellt och gemensamt stöd i relationen. Ett annat fynd var att personalguppen är av den åsikten att vardagen kan underlättas om paren får ta del av andras erfarenheter. En samordnad stödform mellan kommun och landsting kan underlätta för att kunna ge bästa stöd till personer med demenssjukdom tillsammans med närstående. / Background: Dementia is a disease which involves a permanent reduction of cognitive functions. Therefore people with dementia and their relatives need support to cope with problems in the daily life. Aim: The aim was to work with personnel at a day care unit to prepare a basis for a future evaluation of a project which purpose was to provide support in the relationship between people with dementia and their relatives. Method: The study was conducted as participatory action research with a focus group interview and an individual interview. Participants were personnel at the day care unit. Results: The day care unit wished to support the relationship between people with dementia and their relatives. The support was planned to be done at five occasions during five weeks. These five occasions have different themes which are about how the couples could handle the everyday life in a different way. Through these occasions the day care unit has as a goal for example to simplify everyday life for the couples. Discussion: One of the key findings was that people with dementia and their relatives need, both individually and jointly, support in the relationship. Another finding was that the personnel group is of the opinion that life can be facilitated if the couples may take part of other’s experiences. A coordinated assistance between municipalities and county councils can help to provide the best support for people with dementia together with their relatives.

Bakgrund: Det finns omfattande belägg om nutritionens betydelse för äldres hälsa och livskvalitet. För äldre patienter som bor på äldreboenden förekommer undernäring och ofrivillig viktnedgång vilket kan leda till ökade komplikationer såsom fall, trycksår och dödlighet.Syfte: Syftet i denna uppsats består av två delar. Syfte i det genomförda förbättringsarbetet: Att alla patienter på Solgården erbjuds bästa möjliga förutsättningar för att inta en god och näringsriktig kost. På lång sikt är målet att alla patienter ska ha ett gott nutritionsstatus. Syftet med studien av förbättringsarbetet: var att beskriva om och i så fall på vilket sätt personalen upplevde att förbättringsarbetet resulterade i förbättringar (i vården) för personer med demenssjukdom samt beskriva hur personalens erfarenheter av förbättringsarbetet kan bidra till förbättrad nutritionsvård för personer med demenssjukdom.Metod: Förbättringsarbetet genomfördes utifrån Nelson, Batalden och Godfreys (2011) Improvement ramp. I studien användes fallstudie med kvalitativ, induktiv metod och datainsamlingen bestod av intervjuer.Resultat: Förbättringsarbetets resultat visade att andelen mellanmål som innehöll tillräckligt mycket kalorier ökade och att journalförda viktuppföljningar gjordes i högre utsträckning. Studiens resultat bestod av fem kategorier som beskrev erfarenheter av förbättringsarbetet och på vilket sätt det upplevdes ha resulterat i förbättringar för patienterna.

Bakgrund: Inom de närmaste åren och i många länder kommer demenssjukdom att fördubblas, vilket betyder att sjuksköterskans kompetens när det gäller smärtbedömning hos personer med demenssjukdom måste öka. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan vet vilka bedömningsinstrument som fungerar att använda hos personer med demenssjukdom och vilka uttryck som är viktigt att uppmärksamma, för att kunna minska lidandet och öka livskvalitén för patienten. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa forskningsbaserad kunskap om hur sjuksköterskan kan identifiera smärta hos individer med demenssjukdom. Metod: Studien är en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. Studien har kvalitativa-, kvantitativa- och mixade artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Web of Science och CINAHL. Resultat: Resultatet visar att det finns många olika smärtskattningsinstrument och smärtuttryck som sjuksköterskan kan använda och observera för att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom. Några mätinstrument som visade sig vara användbara var observationsskalorna Doloplus-2, ePAT, PAINAD, PACSLAC och MOBID-2. De smärtuttryck som observerades mest var ansiktsuttryck, kroppsspråk och beteendeförändringar. Slutsats: Det är lättare att se beteendeförändringar hos patienten om sjuksköterskan känner patienten sedan tidigare. Det är viktigt att sjuksköterskan har en god kunskap om vad demenssjukdom är och innebär för att lättare kunna identifiera smärta hos personer med demenssjukdom. / Background: Within the next few years and in many countries, dementia will double, which means that the nurse's competence in assessing pain on people with dementia will increase. Therefore, it is of great importance that the nurse knows which assessment tools are useful for people with dementia and what expressions are important to pay attention to in order to reduce suffering and increase the quality of life for the patient. Aim: The aim of this study was to compile research-based knowledge about how the nurse can identify pain in individuals with dementia. Method: The study is a literature review of which 15 scientific articles were included. The study included qualitative, quantitative and mixed articles. The articles were searched in the PubMed, Web of Science and CINAHL databases. Results: The results show that there are many different pain assessment tools and pain expressions that the nurse can use and observe to identify pain in people with dementia. Some measuring instruments that proved useful for people with dementia were Doloplus-2, ePAT, PAINAD, PACSLAC and MOBID-2. The most painful expressions were facial expressions, body language and behavioral changes. Conclusion: It is easier to see behavioral changes on the patient if the nurse is aware of the patient earlier. It is important that the nurse has a good knowledge of what dementia is and means to more easily identify pain in people with dementia.

Medelåldern bland personer över 65 år som bor hemma och har hemsjukvård eller bor på särskilda boenden för äldre i Sverige ökar och parallellt med detta ökar också antalet personer med demenssjukdom. Samtidigt sker en generell ökning av problematiska beteenden, som är vanliga bland personer med demenssjukdom. Problematiska beteenden är en utmaning för personalen på äldreboenden och de har till viss del har varierade uppfattningar om orsaker till problematiska beteenden samt hur beteendena kan minskas och bemötas. Eftersom området är komplext finns det ytterligare behov av att undersöka vårdpersonals uppfattningar inom detta område. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals uppfattningar om orsaker till aggression, vandringsbeteende och överdrivet verbalt beteende hos personer med demenssjukdom, samt åtgärder som kan lindra dessa beteenden. Metoden som använts för datainsamling är semistrukturerade intervjuer med 13 personer verksamma vid äldreboenden i en svensk medelstor stad. Det transkriberade datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen fokuserade på att besvara de specifika frågeställningarna och utfördes stegvis. Studien är godkänd av Etikkommittén vid Luleå Tekniska Universitet. Resultatet pekar på att de omvårdnadsåtgärder som personalen använder har ofta en nära koppling till hur de tänker om orsaker. Studiens resultat kan förstås som att personalen både använder en biomedicinsk förklaringsmodell där beteenden ses som symptom på en förändring i hjärnan och en psykosocial förklaringsmodell där beteenden är logiska resultat av hur individen upplever sin situation och kan betraktas som reaktioner på samspelet med omgivning, andra människor och fysiska besvär. Slutsats: förekomst av problematiska beteenden hos personer med demenssjukdom samt personalens upplevelse av stress kan minskas genom implementering av personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Personer som drabbas av demenssjukdom ökar. Forskning visar att personcentrerad omvårdnad bidrar till ett minskat lidande och ökat välbefinnande hos personer som drabbats av demenssjukdom. Vårdpersonal står inför en ny kultur där utbildning inom personcentrerad omvårdnad och demenssjukdom behövs för att kunna bedriva en god och säker vård. Det är således relevant att ta reda på vårdpersonalens upplevelser av personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats, där tio vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativ metod användes. Resultat: Det framkom i resultatet att vårdpersonal upplevde att personcentrerad omvårdnad ligger till grund för en god demensvård. Resultatet sammanställdes i två kategorier, vilka var fördelar med personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom och kunskapsbrist inom personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Respektive kategori beskrivs med hjälp av tillhörande underkategorier. Slutsats: Vårdpersonal upplever att det råder kunskapsbrist inom personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Utbildning krävs inom dessa områden för att bidra till en trygg och säker demensvård. Personcentrerad omvårdnad ligger till grund för att kunna ge individuell vård samt bidra till en god relation mellan vårdpersonal, vårdsökande och deras anhöriga. / Background: The number of people who are diagnosed with dementia is increasing. Person-centered care contributes to decreased suffering and increased well-being among individuals suffering from dementia. Today´s caregivers face a new culture where knowledge of person-centered care and dementia is of immense importance when providing good and secure care. It is thus relevant to ascertain what kind of experiences caregivers have of person-centered care.  Aim: To describe the caregiver's experiences of person-centered care when dealing with dementia.  Method: A literature review, with inductive approach, where ten articles based on qualitative method were included. Result: Findings revealed that caregivers experienced that person-centered care is an important underlying factor when providing safe care to people with dementia. The findings were compiled into two categories, benefits with person-centered care when dealing with dementia and lack of knowledge within the same field. Each category is further described with the help of associated subcategories. Conclusion: Caregivers experience a general lack of knowledge of person-centered care when caring for individuals with dementia. More education is required in order to establish a safe and secure care for people with this condition. Person-centered care is a key aspect when providing safe care and also contributes to good relationship between caregivers, patients, and their next of kin.

Sammanfattning   Bakgrund: I Sverige lever idag 130 000 - 150 000 personer med demenssjukdom och varje år insjuknar ytterligare cirka 25 000 personer. Personer med demenssjukdom har en ökad risk att utveckla malnutrition. Genom olika nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder går detta att förebygga.  Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder för personer med demenssjukdom.  Metod: Studien var en litteraturöversikt med en kvalitativ design där 13 artiklar inkluderades i resultatet. Dataanalysen genomfördes i enlighet med Fribergs femstegsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två teman; främja ett ökat födointag och organisatoriska aspekter. Resultatet visade att omvårdnadspersonalen hade erfarenheter av att en personcentrerad vård främjar ett födointag likaså en hemlik måltidsmiljö, konsistensanpassad kost, lugn och rogivande musik samt närvaro av omvårdnadspersonal i samband med måltiden. Resultatet visade även att organisatoriska aspekter hade betydelse för att kunna genomföra nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder.  Slutsats: Det finns både enkla och kostnadseffektiva nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder som kan öka födointaget hos personer med demenssjukdom. Dock behövs det ökad kunskap hos omvårdnadspersonalen för att dessa ska kunna användas samt ytterligare forskning inom området. / Summary   Background: As of today there are 130,000 – 150,000 people living with dementia in Sweden, with an additional 25,000 falling ill each year. People with dementia have an increased risk of developing malnutrition. This can be prevented through nutrition-supportive nursing interventions. Aim: To describe nursing staff´s experiences of nutrition-supported nursing interventions for people with dementia. Method: The study was a litterature review using a qualitative design where 13 articles were used for the result. The data analysis was carried out in accordance with Friberg’s five-step analysis. Results: The analysis identified two themes; promotion of increased food intake and organizational aspects. Results showed that the nursing staff experienced that a person-centered perspective, a homelike meal time environment, a consistency-adapted diet, calm, soothing music and presence of nursing staff during mealtime all promoted food intake. Organizational aspects were also important for being able to implement nutrition-supportive nursing interventions. Conclusion: There are simple and cost-effective nutrition-supporting nursing interventions which can increase food intake in people with dementia. However, increased knowledge is needed by nursing staff in order to be utilised as is further research.

Sammanfattning Bakgrund: Varje år insjuknar omkring 10 miljoner personer i världen i en demenssjukdom. Dessa personer behöver ibland vårdas på sjukhus på grund av olika akuta försämringar. Sjuksköterskor behöver arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att kunna tillgodose alla de behov en person med demenssjukdom har.     Syfte: Att beskriva vårdpersonals upplevelser i vården av personer med demenssjukdom på sjukhus. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Analys av elva vetenskapliga artiklar genomfördes utifrån Fribergs beskrivning av fem-stegsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i två teman och sju subteman. Under temat “Omvårdnadsaspekter av betydelse” presenteras subteman bemötande, kommunikationshinder, etiska dilemman och anhörigas inflytande. Under temat “Organisatoriska aspekter av betydelse” presenteras subteman vårdmiljö, tidsbrist samt utbildning och kunskap. Slutsats: Vårdpersonal har en viktig roll i främjandet av en god vård för alla parter i omvårdnaden av personer med demenssjukdom på sjukhus. Ett flertal omvårdnadsaspekter och organisatoriska aspekter begränsar vårdpersonalen i deras omvårdnadsarbete och behöver ses över. För att uppnå en säker vård av kvalitét för personer med demenssjukdom på sjukhus behövs förslagsvis ökad kunskap och utbildning. En anpassad vårdmiljö samt ett bra samarbete inom det interprofessionella teamet och med anhöriga är även stor betydelse. / Summary Background: Around 10 million people worldwide get dementia every year. These people sometimes need to be cared for in hospital due to various acute deteriorations. Nurses need to work in a person-centered approach in order to meet all the needs of a person with dementia. Aim: To describe nursing staffs’ experience in the care of people with dementia in hospitals. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Analysis of eleven scientific articles was carried out based on Friberg's description of five-step analysis. Result: The analysis resulted in two themes and seven subthemes. The theme “Aspects of importance in nursing” presents the subthemes personal treatment, communication barriers, ethical dilemmas and the influence of relatives. The theme “Organizational aspects of importance” presents the subthemes healthcare enviroment, lack of time, and education and knowledge.  Conclusion: Nursing staff play an important role in promoting good care for all parties in the care of people with dementia in hospitals. A number of nursing aspect and organizational aspects limit the nursing staff in their work and need to be considered. In order to achieve safe, quality care for people with dementia in hospitals, increased knowledge and education are suggested. An adapted healthcare environment and a good collaboration within the interprofessional team and with relatives is also of great importance.

BISTÅNDSHANDLÄGGARENS RESPEKT FÖR DEN ENSKILDE – ETT ÖNSKETÄNKANDE? Författare: Francisco Mauricio De Leon Gonzalez, Maria Huynh Mälardalens Högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2020     Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva biståndshandläggarnas handlingsutrymme och uppmärksamma dilemman som kan uppstå under biståndshandläggningen med äldre som har en demenssjukdom samt hur biståndshandläggarna uppfattar sitt handlingsutrymme. Författarna till studien önskade även belysa självbestämmanderättens roll under handläggningsprocessen mellan en biståndshandläggare och en äldre som har en demenssjukdom. För att besvara studiens syfte och frågeställningar använde sig författarna av en kvalitativ metod och genomförde sex semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes bland fyra kommuner med sammanlagt sju biståndshandläggare inom äldreomsorgen som arbetar eller tidigare har arbetat med det. Författarna valde dessa informanter via ett målinriktat urval och använde de teoretiska perspektiven gräsrotsbyråkrati och konsekvensetik/utilitarismen. Resultatet visar att biståndshandläggare har skilda uppfattningar angående sitt handlingsutrymme och inställningar gentemot självbestämmanderätten. Olika dilemman kan uppstå i relation till den enskildes självbestämmanderätt och biståndshandläggarens handlingsutrymme, som biståndshandläggarna förhåller sig till på olika sätt. Vissa förhållningssätt riskerar att förbise den enskildes självbestämmanderätt mer än andra, i vilket anhöriga kan användas som stöd under biståndshandläggningen. / BISTÅNDSHANDLÄGGARENS RESPEKT FÖR DEN ENSKILDE – ETT ÖNSKETÄNKANDE? Authors: Francisco Mauricio De Leon Gonzalez, Maria Huynh Mälardalen University School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2020     Abstract The aim of this study has been to describe care managers’ discretion and pay attention to dilemmas that can arise during the need assessment with an elderly who has dementia and how the care managers perceive their discretion. The authors of the study wished to illustrate the role of right to self-determination during the need’s assessment between a care manager and an elderly who has dementia. To answer the aim of this study as well as the research questions, a qualitative method with six semi-structured interviews has been carried out. The semi-structured interviews were held with seven care managers from elderly care who work or have previously worked with it, from four different municipalities. The authors chose the interviewees through a target selection and has used the theoretical perspectives of street-level-bureaucracy and consequence ethics/utilitarianism. The result indicates that the care manager has different perceptions regarding their discretion and attitudes towards the right to self-determination. Different dilemmas can arise in relation to the individuals´ right to self-determination and the care managers´ discretion, which the care managers´ relate to in different ways. Certain approaches risks disregarding the individual’s right to self-determination more than others, in which the individual’s relatives can be utilized as support during the need’s assessment.

Bakgrund: Begreppet miljö innefattar både den fysiska och sociala miljön. Den fysiska miljön innebär den omkringliggande miljön, medan den sociala miljön handlar om hur det är att befinna sig i den. För en person med demenssjukdom är det centralt att miljön utstrålar trygghet. Det bör finnas möjlighet till avskildhet och samtidigt trivsamma gemensamma ytor att socialisera i. Demenssjukdom är ett samlingsnamn för ett flertal olika funktionella och kognitiva sjukdomar som alla påverkar hjärnans funktioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdmiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende, utifrån vårdpersonalens upplevelser. Metod: Detta är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Denna litteraturöversikt är baserad på kvalitativa originalartiklar. Kvalitativ forskning används för att beskriva personers upplevelser och uppfattningar av ett visst fenomen. Resultat: Huvudfynden i kategorin Fysisk Miljö visar att den fysiska miljön på boendet såsom en hemlik miljö med ljus, ljud, temperatur och dofter underlättar igenkänning av miljön, funktionsförmågan samt trygghetskänslan. Huvudfynden i kategorin Social Miljö visar att musikens betydelse för personer med demenssjukdom samt aktivitet, måltid, kommunikation och relationer mellan vårdpersonal och personer med demenssjukdom har en positiv inverkan på välbefinnandet. Slutsats: En hemlik miljö har stor betydelse för personer med demens då tillhörigheter som fotografier och personlig inredning ger en ökad trygghetskänsla. Ljus, ljud, temperatur, dofter och färg minskar agitation hos de boende. Välbekanta dofter har en positiv inverkan på orienteringsförmågan. Musikaktiviteter ger en ökad uppmärksamhet. Traditionell mat har en positiv inverkan på personer med demens då minnen väcks till liv och personerna blir mer öppna och sociala. En väl fungerande kommunikation och en god relation mellan vårdpersonal och den boende ger trygghet, välmående och livskvalitet. / Background: The concept of environment includes both the physical and social environment. The physical environment means the surrounding environment, while the social environment is what it’s like to be in it. For a person with dementia, it is central that the environment radiates security. There should be an opportunity for privacy and at the same time pleasant common areas to socialize in. Dementia is a collective name for a number of different functional and cognitive diseases that all affect the brain's functions. Aim: The aim of the literature study is to describe the importance of the care environment for people with dementia in nursing homes, based on the care staff's experiences. Method: This is a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. This literature review is based on qualitative original articles. Qualitative research is used to describe people's experiences and perceptions of a certain phenomenon. Results: The main findings in the Physical Environment category show that the physical environment of the home, such as a homely environment with light, sound, temperature and scents, facilitates recognition of the environment, functional ability and the feeling of security. The main findings in the Social Environment category show that the importance of music for people with dementia and activity, meals, communication and relationships between care staff and people with dementia contribute to a positive well-being. Conclusions: A home-like environment is important for people with dementia. Belongings such as photographs and personal decor provide an increased sense of security. Light, sound, temperature, scents and color reduce agitation in people with dementia. Familiar scents have a positive effect on the ability to orient. Music activities increase the awareness. Traditional food has a positive impact on people with dementia as memories are brought to life and people become more social. A well-functioning communication and a good relationship between care staff and the resident provides security, well-being and quality of life.