No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskolans inomhusmiljö kan gynna barnens motoriska utveckling. De frågeställningar vi vill undersöka är: 1.) Hur uppfattar förskollärare att inomhusmiljön på förskolan påverkar barns motorik? 2.) Vilka möjligheter respektive hinder anser förskollärarna att det finns för barns motoriska utveckling i förskolans inomhusmiljö? 3.) På vilket sätt visar barnen intresse för fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö? I studien används Jagtøien m.fl (2002) stadieteori. Teorin utgår från barnens utveckling av rörelser från ca fyra månader till fjorton års ålder. Den är uppdelad i fyra faser, som i sin tur är indelad i olika huvuddrag. De olika faserna beskriver vad som sker i varje fas, hos barnen i deras rörelseutveckling. Denna studie utgår från barn i åldrarna tre-fem år och därmed finns endast dessa faserna med i denna studie.   I studien används både en kvalitativ och kvantitativ data, i form av intervjuer av förskollärare och observationer av barn. Det är tre förskolor vi har utgått ifrån. Tre förskollärare har blivit intervjuade och tre grupper med barn i åldrarna tre-fem år. Mängden barn i grupperna vi observerade, på de tre olika förskolorna kunde skilja sig från tio barn till tjugo barn. I resultatet framkommer det att förskollärarna uppfattar förskolans inomhusmiljö, i förhållande till barns motorik, som ibland för liten. Då förskolans lokaler inte är anpassade för fysiska aktiviteter som att springa, klättra och leka med bollar. De finmotoriska rörelserna tränas dagligen i förskolans inomhusmiljö. Det finns bra material och utrymmen för den finmotoriska sortens träning. Idrottshallen är en positiv faktor, som de tre olika förskollärarna önskade att de hade tillgång till. De hinder som finns i förskolans miljö är för små lokaler, dålig ekonomi och personalbrist som hindrar viss fysisk planerad aktivitet. Möjligheterna är barnens glädje och fantasi i förhållande till rörelse. Barnen visar en ständig glädje till fysiska aktiviteter, de springer, hoppar, klättrar, leker med bollar, målar och ritar även om det inte alltid är tillåtet av personal i förskolans verksamhet.

Vi har genomfört en studie kring två förskolors arbete med kulturell mångfald. Med kvalitativ forskningsmetod har studien utforskat hur åtta förskollärare, fyra per förskola, samt kommunens mångfaldsstöd arbetar för att synliggöra och stärka barns olika kulturer i den dagliga verksamheten. Studien visar på att förskollärarnas definitioner för begreppet kultur skiljer sig. Det som alla förskollärare har gemensamt är dock att de arbetat med barns hemspråk. Detta har kopplats till barnens etnicitet. Vår studie visar att etnicitet inte är den avgörande faktorn för arbetet med barns kulturer utan att alla har sin egen kultur, baserad på värderingar och upplevelser samt erfarenheter man gjort i livet. Utifrån ett interkulturellt förhållningssätt kan förskolan skapa lärande miljöer där barn kan få ökad förståelse för sin egna och andras kulturer

Detta är ett självständigt arbete med ett skapande av en produkt utformad som ett inspirationshäfte inom måltidspedagogik. Inspirationshäftet riktar sig till verksam personal inom förskolan och är tänkt att fungera som ett inspirerande material för att arbeta med måltidspedagogik. Syftet med häftet är att personalen på ett enkelt och okomplicerat sätt ska kunna få inspiration till att arbeta med måltidspedagogik samtidigt som det finns en relevans då övningarna i häftet är kopplade till förskolans läroplan. Häftet tar upp de olika ämnesområdena matematik, demokrati, hållbar utveckling, teknik och naturvetenskap, som alla integreras med måltidspedagogik kopplat till förskolans läroplan. Varje ämne har ett eget uppslag där man kan finna en kort introduktion av ämnet, vad läroplanen säger om det ämnet och en övning med måltidspedagogik som kopplas med ett eller flera läroplansmål. Övningarna har sin grund i de didaktiska frågorna hur, vad och varför för att på ett enkelt sätt kunna applicera övningarna i verksamheten. Sist på varje uppslag kan man hitta mer tips på övningar man kan göra med barnen. Häftet avslutas med en sida tips och trix under måltiden. När vi utvärderade vår produkt använde vi oss av metoden intervju som genomfördes med två stycken förskollärare och en kostchef. Responsen vi fick tillbaka på produkten från förskollärarna och kostchefen var överlag positiv då det inte finns så mycket material att tillgå med måltidspedagogik och övningarna i häftet var roliga och inspirerande, den negativa respons vi fick var att vissa ämnen i häftet skulle kunna utvecklas mera.

Barn får tidigt i livet komma i kontakt med surfplattor och de används numera i de flesta förskolor. Forskning har dock visat att förskollärare har varierande åsikter kring om och hur surfplattor bör användas i förskolans verksamhet. Syftet med detta arbete är därför att undersöka vilka erfarenheter och uppfattningar förskollärare har av att arbeta med surfplattor i förskolan och vad surfplattorna i sådana fall används till. Jag har som metod valt att föra intervjuer. Fyra intervjuer har gjorts med förskollärare som berättar kring sina erfarenheter och uppfattningar om hur det är att arbeta med surfplattor inom deras verksamhet. Resultatet visar att förskollärarna i relativt liten utsträckning använder surfplattor i verksamheten. Vid tillfällen de ändå användes, användes de främst till pedagogisk dokumentation och som ett verktyg för att få ett lugnare klimat i barngruppen. Vad som också framkom i resultatet var att förskollärarna var intresserade av fortbildning i att använda surfplattor, för att på så vis kunna använda surfplattorna mer tillsammans med barnen.

No description available.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskollärare förstår sitt uppdrag att värna om barns integritet i undervisningsverksamhet och planering. Syftet var även att undersöka vilka dilemman som kan uppstå i relation till barns integritet vid planering av undervisningsverksamhet samt hur barns integritet kommer till uttryck i likabehandlingsplaner. Genom fyra intervjuer och innehållsanalys av 20 likabehandlingsplaner så visar resultatet att förskollärare förstår sitt uppdrag att värna barns integritet både som gräns, rättighet, skyldighet och dilemma. Barns integritet kommer till uttryck i likabehandlingsplaner genom att begreppet används eller att det finns tydliga åtgärder för hur förskollärare ska ta hänsyn till barns bästa.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger bemöter barn för att motverka traditionella könsroller och könsmönster samt hur pedagoger förhåller sig till barn beroende på barns kön. För att undersöka detta genomfördes observationer på en förskola för att ta reda på hur pedagoger arbetar för att motverka traditionella könsroller och könsmönster samt på vilka sätt pedagoger förhåller sig till barn beroende av deras kön. Resultatet visar att trots en strävan att arbeta utifrån ett genuspedagogiskt perspektiv i förskolans praktik befästs snarare stereotypa könsmönster och könsroller än bryts och utmanas. Resultatet synliggör att flickor och pojkar bemöts olika och erbjuds olika förutsättningar i lek, förväntningar och krav beroende av kön. Likaså att barn själva sätter gränser för varandra i sitt subjektskapande.

No description available.

Arbetet består av en förskola i Solna. Fokus har legat i utgångspunkten att stora barngrupper leder till försämrad förmåga för förskollärare att följa läroplanen. Därför har målet med denna förskola varit att skapa en miljö som underlättar uppdelningen i mindre grupper utan att behöva öka personaltätheten. Det åstadkommes genom att dela upp verksamheten i tre mindre avdelningar i separata hus med två våningar i varje avdelning, där en förskollärare ensam kan ha uppsikt över hela våningsplanet. Alla tre avdelningar förbinds i ett sutterängplan som länkar samman verksamheten och som skapar en gemensam aktivitetetsyta. Ett sekundärt mål har varit att skapa en atmosfär och en gårdsmiljö som sampelar med och förlänger det omgivande villakvarerets karaktär genom att erbjuda en variation i rum och skala. Förskolan rymmer 40-50 barn och 10 anställda. / The project consists of a nursery school in Solna, Stockholm. Focus has been on the idea that larger child groups leads to a reduced ability for the teachers to follow the curriculum and an inability to give the needed extra support to those requiring it. Therefore, the goal with this nursery school has been to create an environment that makes it easier to form smaller groups without having to increase the amount of staff. This is achieved through dividing the nursery school in three smaller departments in separate houses with two floors each, with a floor only requiring one teacher to supervise it. All three departments are linked together in a floor that creates a shared activity room. A secondary goal has been to create an atmosphere and yard that connects to and extends the surrounding villa neighborhood by offering a variation in room and scale. The nursery school houses 40-50 children and 10 employees.