<p>Syftet med föreliggande uppsats var dels att psykometriskt utpröva en svensk översatt självskattningsskala för bland annat skam, Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) och dels att undersöka i vilken grad patienter, som får korttidsbehandling av social fobi med hjälp av kognitiv beteendeterapi upplevelse av skam förändras. För den psykometriska utprövningen utgjordes jämförelsegruppen av 72 st psykologstuderande vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Den kliniska gruppen utgjordes av 8 st behandlingsdeltagare. Resultaten visar att TOSCA har en god intern konsistens och en hög test-retest relia¬bilitet. Dock kunde ej testets samtidiga validitet påvisas i denna studie. Behandlingen uppvisade ej effekt på behandlingsdeltagarnas upplevelse av skam. Studien visar således att TOSCA:s reliabilitet är god men att dess validitet behöver utredas vidare.</p>

Bakgrund och syfte: Könsrelaterat våld ses som ett globalt folkhälsoproblem och som den mest genomgripande, men minst uppmärksammade kränkningen mot mänskliga rättigheter. Prevalensen i Sverige har skattats till 10 % med ett troligt stort mörkertal. Sexuella övergrepp kan påverka både fysisk och psykisk hälsa negativt och utsatta kvinnor söker för många olika symtom utan att nämna övergreppen. Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten och nu sökt sig till självhjälpsgrupper, rörande hälsa, personliga resurser, relationer och omständigheter kring övergreppen, samt hur de upplevt att delta i självhjälpsgrupp (SHG). Metod: Avhandlingen bygger på fyra delstudier (I – IV) och har både kvantitativ och kvalitativ forskningsansats. Delstudie I (n=81) syftade till dels att mäta Känsla av Sammanhang, KASAM, hos kvinnorna, dels att analysera sambandet mellan KASAM-värde och frågor i ett formulär som konstruerats för delstudie I och II. Delstudie II (n=87) syftade till att mäta psykiska och psykosomatiska symtom (SCL-90-R) hos kvinnorna samt förekomsten av posttraumatiska stressymtom (IES-R). Delstudie III (n=10) hade både kvantitativ och kvalitativ ansats och syftade till att undersöka om och hur kvinnorna verbalt uttryckte outtalad skam via kodord i intervjuer. I den kvalitativa delstudie IV (n=17) intervjuades kvinnorna om upplevelsen av att ha deltagit i en självhjälpsgrupp och om det medfört några förändringar i hälsa, livssituationer och relationer. Resultat: Kvinnorna uppgav attdet vanligaste skälet för att delta i en självhjälpsgrupp var att vilja tala med andra kvinnor med liknande erfarenheter, följt av att få hjälpa varandra. Medelvärdet på KASAM var 104,1 med de lägsta värdena för dem som inte mindes hur många år de varit utsatta (I). De hade en dålig psykisk hälsa och signifikant sämre än en jämförelsegrupp bestående av kvinnliga psykiatriska patienter med olika diagnoser. Resultaten från IES-R visade att 57,5 % av kvinnorna hade värden som indikerade risk för post traumatisk stress (PTSD). I delstudie III framkom att kvinnorna använde kodord som indikerade skambenägenhet. Affekten skam påverkade deras hälsa, syn på sig själva och relationer negativt. Kvinnorna beskrev i delstudie (IV) att självhjälpsgrupperna fungerat som en väg ut ur ensamhet, att deras självbilder förändrats positivt, att symtom som t.ex. depression och ångest minskat samt minskade PTSD-symtom. Dessa förändringar kan indikera att kvinnorna har uppnått empowerment. Konklusion: Problematiken kring sexuella övergrepp som sker under uppväxten är komplext. Att tänka hälsopromotivt – t.ex. genom ett helhetsperspektiv kring hälsa samt delaktighet – kring denna problematik är av vikt för dem som utsatts för övergrepp ocsom behöver adekvat hjälp att bearbeta detta. Detta är också viktigt för professionella behandlare för att kunna ge rätt hjälp. En av hälsopromotionens grundstenar, empowerment, tycks ha uppnåtts i de deltagarstyrda självhjälpsgrupperna. Men självhjälpsgrupper ska endast ses som ett komplement till professionell vård. Därför behöver kunskaper spridas och utvecklas i de sektorer där man möter problematiken. En ökad kunskap bör kunna leda till ökad benägenhet att undersöka om sexuella övergrepp ligger bakom de symtom kvinnor uppvisar. Det är den grund som krävs för att kunna erbjuda en adekvat och rättvis vård

Bakgrund: I Sverige finns ca 35 000 personer diagnostiserade med schizofreni. Att insjukna i schizofreni innebär en livsomvälvande katastrof både för den som insjuknar och de närstående. Av de barn och ungdomar som drabbas av schizofreni får hälften ett livslångt handikapp. Deras föräldrar får ofta svårigheter med att möta sina barns lidande, bekymmer, att förstå deras förändrade livsvärld och den problematik som den psykiska störningen omfattar. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att beskriva föräldrarnas svårigheter hantera den uppkomna situationen och att förstå sina barns förändrade livsvärld och den problematik som den psykiska störningen innebär. Ett vidare syfte har varit att tydliggöra sjuksköterskans vägledande roll i denna process. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som belyser föräldrarnas upplevelser av att ha ett barn med schizofreni. Resultat: Studiens resultat visar fem framträdande teman; Att inte förstå vad som händer med sitt barn, Moraliska och praktiska dilemman, Skuld och skam, Att som förälder sörja förlusten av det barn man en gång känt samt Vilken form av stöd/information söker föräldrarna? Slutsatser: Allvarlig psykisk störning orsakar ett stort lidande både för barnet som diagnostiserats och dess föräldrar. Det är en komplex situation för hela familjen och det ligger ett stort ansvar på vårdaren att vara öppensinnig i kommunikationen med denna patientgrupp och deras närstående för att kunna hjälpa och stödja.

Uppsatsen handlar om hur kvinnor attributerades och med vad, vid okyskhet kontra kyskhet, i 1700-talets Hälsingland. Min geografiska utgångspunkt är Delsbo och Färila socken i Hälsingland. Hälsingland generellt är ett område som det är lite forskat om jämfört med andra delar av Sverige. Delsbo är valt utifrån att det finns två uppteckningar om skamattributering därifrån, och dessa är min utgångspunkt i undersökningen. De handlar om två brudar som fick bära skamliga huvudbonader vid sin vigsel eftersom de var gravida. Det var förbjudet att bli gravid utanför äktenskapet och en gravid brud straffades genom att de inte fick bära kyrkans förgyllda brudkrona. En av brudarna, Karin, har jag kunnat identifiera och hon, och hennes straff otidigt sängelag, är underlaget till min undersökning. För att förstå situationen har jag undersökt de sedlighetsbrott som hänger ihop med otidigt sängelag som lönskaläge och barnamord, och hur kvinnorna i samband med brotten får skämmas. De får ta skammen för graviditeten, skammen vid kyrktagningen och skammen efter då de anses som farliga och kan vålla både sjukdom och missväxt.   Det som undersöks är hur genus skapades under denna tid. Under 1700-talet var sedlighetslagarna i förändring, men de nya lagarna som stiftades i syfte att förbättra för kvinnorna blev i stället i praktiken att kvinnorna fick ta ansvar för sedligheten. De blev ensamma med sina oäkta barn och de tog ihjäl sina nyfödda barn i rädsla för skammen. De formella lagarna inom kyrkan och rättsväsendet styrde skapandet av genus. Även de informella lagarna, med folktron om att ogifta mödrar var farliga, var viktigt i detta genusskapande. Här spelade skamattributeringen stor roll som en kulturell symbol som uttryckte normen om att vara kysk, där de hedersamma ansågs än mer hedersam i sin brudkrona och de okyska skämdes desto mer i sina fula huvudbonader.

The purpose of the study has been to describe and analyse in which way court make a distinction between honour related violence and violence in other cases by using an text analysis together with an content analysis. Previous research shows that honour related violence have been a controversial concept, which have made it hard for the swedish society to get a hand of the background of the phenomenon. Some researcher describe honour related violence as a cultural related lifestyle, all though some researchers does not agree with this explanation. The result have been analysed through a feministic perspective on gender, definitions of ascendancy, the normalizations process of violence and through honour and shame. To create an understanding of how the gender norms can take place in different family structures, Al-Baldawis pyramid of patriarchal family structure have been used as an illustration of the differences in authority of power. The main result shows that men's violence against women have been over represented, categorized after violence in close relationships. It also shows that the court´s assessment often is objective, based on the circumstances of the case.

Ungdomar med typ 1 diabetes känner sig ofta annorlunda på grund av sin diabetes. När ungdomarna behandlar diabetesen utanför hemmet medförs ofta en uppmärksamhet från omgivningen som kan uppfattas negativ. I de fall uppmärksamheten uppfattas negativ leder det till att personen med diabetes skäms över sin sjukdom och över att vara annorlunda. Skamkänslorna kan i en del fall leda till en ignorans mot sjukdomen som kan leda till förhöjt blodsocker och ketoacidos vilket är livshotande. Syftet med detta designprojekt är att med hjälp av en cirkulär designprocess utforma ett koncept och produktförslag som är anpassat till målgruppens behov och önskemål, och som löser ovan nämnda problematik. Detta planerar jag ska leda till att ungdomar med typ 1 diabetes alltid ska känna sig trygga med att behandla sin sjukdom, även utanför hemmets trygga vrå. Konceptets egenskaper och former är framtagna med hjälp av en fokusgrupp beståendes av ungdomar i åldrarna 14- 22, samt med hjälp av två sjuksköterskor från barndiabetesmottagningen på Gävle Sjukhus. Information och underlag är grundat i svaren på intervjuer, övningar samt i litteratur. Arbetet resulterade i en smidig och diskret blodsockermätare med allt-i-ett funktion, med namnet Miment. Mätsekvensen för blodsockertagning kortas inte bara ner i antal steg utan kan även göras snabbare och mer diskret i jämförels med de hjälpmedel som idag finns att tillgå på marknaden. Jag har skapat detta koncept genom att lyssna till de verkliga behov och problem som ungdomarna i min fokusgrupp har uttryckt. Jag tror bestämt att det är den viktigaste pusselbiten till att skapa ett hjälpmedel som gör att användaren (ungdomar med typ 1 diabetes) inte ska skämmas över sin sjukdom.

Syftet med denna studie är att belysa kvinnliga socialarbetares erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Studiens empiriska material består av citat från ett tjugotal vittnesmål skrivna av kvinnliga socialarbetare och publicerade på metoo-orosanmalan.nu. Genom att studera vittnesmålen uppmärksammade vi synen och responsen på sexuella trakasserier och dess påverkan på skam och andra känslor. Studiens utgångspunkt har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med fokus på Judith Butlers genusteori samt Michel Foucaults maktbegrepp. I analysen har vi implementerat Norman Faircloughs kritiskt diskursanalytiska, tredimensionella modell i vilken vi tillämpat alla tre dimensioner för att analysera våra tre frågeställningar utifrån resultatet. De lyder; 1) Hur konstruerar och reproducerar kvinnorna diskurser om sexuella trakasserier på olika myndighetsorganisationer inom socialt arbete?, 2) Hur framställs responser från chefer samt kollegor i olika situationer av sexuella trakasserier och vilken inverkan har dessa på den diskursiva och sociala praktiken? samt 3) Vilka känslor skildras i de kvinnliga socialarbetarnas vittnesmål och vilka potentiella konsekvenser medför de diskursiva praktikerna för den sociala praktiken? Samtliga frågor besvarades genom identifierade diskurser i det empiriska materialet som vi framförde i en resultatpresentation och en genomgående analys. Resultatet vi fått fram visar exempelvis att trakasserier av sexuell form som de kvinnliga socialarbetarna utsätts för på arbetsplatsen ofta objektifierar deras kroppar och förminskar deras kompetens. I de flesta fall är meningsskiljaktigheter kring gängse arbetsförhållanden den framkallande faktorn för denna typ av trakasserier. Kvinnorna förmodas vara intresserade av männen utanför arbetet vilket även kan identifieras i den respons som beskrivs. Chefer och kollegor reagerar antingen med förminskning och misstro eller inte alls. De utsatta kvinnorna svarar då med tystnad som i kombination med trakasserierna medför skam och andra känslor som hotar sociala band och kvinnornas självbilder. Resultatet synliggör likaledes sambandet mellan maktrelationer och kön och vem som får säga vad. Tidigare studier visar bland annat att tystnaden tvingar kvinnorna att ta på sig ansvaret för att inte riskera att förstöra stämningen och för att inte bli exkluderade av sina medarbetare.

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som drabbar cirka tre procent av befolkningen i Sverige. Den är inte smittsam. Både män och kvinnor i alla åldrar drabbas. Orsaken till hudsjukdomen psoriasis är okänd. Det kan bero på en ärftlig komponent. Cirka 30 procent av personer med diagnosen psoriasis drabbas av ledbesvär. Sjukdomen debuterar vanligtvis i 10-35 års ålder. Hudförändringarna ser vanligtvis ut som lätt upphöjd hudyta som har en skarp gräns, den kan ha olika nyanser av rodnad, ha en stearinliknande fjällning och förekommer symmetriskt på kroppen. Eftersom huden är kroppens största organ syns det tydligt för andras ögon när hudens tillstånd är som värst och det kan upplevas motbjudande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur personer med psoriasis upplever livet med sjukdomen. I resultatet användes sex vetenskapliga artiklar som analyserades och kategoriserades utifrån Friberg (2006). Det framkom att den drabbades livsvärld påverkades negativt. Psoriasis påverkar den drabbade individen inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Den drabbade personen blir också medveten om hur hans/hennes hudkostym ser ut och undviker medvetet att komma i närheten av folksamlingar för att slippa folks kommentarer och negativa reaktioner samt människornas nyfikna blickar. Vardagslivet omkullkastas, aktiviteterna blir inskränkta, det sociala livet och relationerna till medmänniskor begränsas på grund av sjukdomen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I dagens samhälle ser inte arbetsplatsernas sociala miljö likadan ut som förr, idag krävs det mer både utav anställda och arbetsgivare när det kommer till att se efter de sociala relationerna. Nyckeln till framgång inom många stora företag sägs vara kommunikation och samarbetsförmåga. Mycket ansvar läggs på den som leder gruppen med anställda och ett företags framgång hänger ofta ihop med hur en ledare styr sin personal. Dagens arbete skiljer sig från förr i tiden, idag krävs det att anställda och personalansvariga är mycket mer flexibla, har samarbetsförmåga och är motiverade att utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå relationen mellan ledare och grupp och belysa ledarens roll i sammanhanget. Personansvariga och anställda som blev intervjuade arbetade på tre olika orter på ett inomhus-lekland för barn. Analysen berör aspekterna: organisationsstruktur, ledarstilar, flexibilitet, sociala band, social responsivitet respektive asocial responslöshet. Resultatet analyseras utifrån Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér och Thomas Scheff. / In today’s society the atmosphere of the workplace looks nothing like what it has in the past.The expectations of both employees and employers has shifted drastically. Companies haveplaced a new emphasis on communication within their organizations in the belief thatcommunication is the key to successful cooperation. Within more and more organizations, agreater level of responsibility is being placed upon managers when it comes to creatingeffective leadership for those employees working under them. Much of the success of theseorganizations is now derived from how well their middle and lower level managers areleading their teams. There are other aspects of the modern business environment that alsoserve to differentiate it from the past. Today’s work requires a greater level of flexibility forboth managers and employees, as well as demanding from all members of organization anincreased ability to work in team-based, cooperative environments. The purpose of thisinvestigation is to understand the relationship between leaders and group members withinbusinesses and the result is analyzed on the basis of organizations from a social psychologybased perspective. This analysis is based upon interviews with personnel managers andemployees working at multiple different children's indoor-playgrounds in three differentcities. The analysis will examine the following aspects: structure of an organisation, leadertypes, flexibility, social bonds, social response respective asocial lack of responsitivity.Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér and Thomas Scheff.

Rökning orsakar idag mycket ohälsa i samhället. Sjukdomar såsom Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och lungcancer har starkt orsaksamband till rökning. Vidare är tobaksrökning ett av de folkhälsoproblem som går att förebygga och en allmän samhällskampanj förs för att minska antalet rökare. Rökande patienters hälsa, och dess dimensioner av friskhet, sundhet och välbefinnande är svåruppnåeliga vid lungsjukdom då samtliga dimensioner påverkas. Syftet med studien är att belysa hur rökande patienter upplever det är att leva med en rökningsrelaterad lungsjukdom. Metoden för studien är litteraturstudie enligt Axelsson (2012) modell. Litteraturstudien bygger på 12 kvalitativa artiklar med empirisk data. Resultatet presenteras utifrån 4 teman: patienters upplevelse av Skuld, Skam, Isolering och Andnöd. Resultatet visar att patienter med rökningsrelaterad lungsjukdom lever med känslor som dels är kopplade till lungsjukdomens kroppsliga påverkan och dels till känslor kopplade till föreställnigen av att själv orsakat sin sjukdom. Vidare visar resultatet dels att många av dessa känslor är nedbrytande och svåra att komma ur, men även hur vissa känslor kan hjälpa patienten förändra sin livsstil. Diskussionen avhandlar hur patienters upplevelse av Skuld, Skam, Isolering och Andnöd påverkar dem i vardagen. Vidare diskuteras de likheter i känslor patienter och dess anhöriga delar och på vilket sätt de påverkar familjen. Diskussionen innehåller även sjuksköterskans roll i vården av patienterna och deras familj. Slutligen presenteras förslag på kliniska implikationer som framkommer ur litteraturstudiens resultat. / Program: Sjuksköterskeutbildning