In January 2021, the new law on youth supervision came into force. A law that enables courts to sentence youths between 15–20 years of age to electronic monitoring for violations of the law. The reason for the existence of the new law is to cover the gap between youth care and closed youth care on the punishment scale. In the past, the social service has overseen all interventions for young people aged 15–20, but the new law transfers responsibility to the Correctional Service for those who have been sentenced to youth supervision. From January 2021, the Social Services and the Correctional Service need to collaborate with young people for the first time. With the new leadership and the different logics of the businesses, we are interested in investigating whether the collaboration between them works. We have interviewed four people from Social Services and four people from the Correctional Service to find out the perception of their collaboration. The results show that there are many factors that facilitate collaboration between them, factors that they worked on even before the first case was active.

Studien är gjord efter samtal med och efterfrågan från Lunds polis. Denna studie syftar till att undersöka vilken syn ungdomarna i Lund har på polisen och dess arbete. Undersökningens syfte är att få kunskap om ungdomars syn på polisen, mäta ungdomarnas förtroende för polisen samt se om könet har någon betydelse för respondenternas åsikter. Studien syfte är också att ta reda på om ungdomars möte med polisen ger en annan syn. Resultatet på undersökningen är att respondenterna är positiva eller inte har någon åsikt om polisen i Lund. Ungdomarna anser också att mötet med polisen varit positivt. Polisens insatser tillsammans med individens moral och uppfostran påverkar framtida eventuellt kriminella beslut. Respondenternas åsikter skiljer sig inte mellan kvinnor och män.

För cirka ett år sedan satt vi på samma plats som idag. Vid den tidpunkten skrev vi vår b-uppsats, Irrationella yrkesval, finns det? En uppsats om när studie- och yrkesvägledare anser att en sökande väljer ett irrationellt yrkesval. Den uppsatsen inspirerade oss till det arbete du läser nu. Vi ville undersöka fler situationer där vägledarens förhållningssätt inte är självklara. Vårt arbete syftar därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan själva upplever sitt bemötande av elever som utfört kriminella handlingar. Första delen i arbetet behandlar tidigare forskning som berör ungdomskriminalitet. Bemötandet av kriminella ungdomar från polis, skola och ur ett vägledaretiskt perspektiv. Vi ser även närmare på vilka grupper i samhället som ligger i riskzonen för att begå kriminella handlingar och hur kriminella ungdomars framtid ser ut. Teorierna som används för att förklara det resultat som framkom i arbetet består av Foucaults teori om makt, Goffmans teori om stigmatisering och Hägg & Kuoppas samtalsmodell för studie- och yrkesvägledare. Studien genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar i gymnasieskolan. Resultatet presenteras i form av en analys. I analysen av resultatet framträder flera trådar som påvisar paradoxer som kan finnas i ett vägledningssamtal med en elev som begått kriminella handlingar. Vi har försökt att åskådliggöra dessa genom att lyfta upp problemen till ytan och i visa fall föreslagit hur vi anser vägledarna kan agera istället. / Almost a year ago we sat in the same location as today. At that time we wrote our b- essay, Irrationella yrkesval, finns dem? An essay that is based on interviews with guidance counselors and what they believe is irrational career decisions from their clients. The paper inspired us to write the essay you are reading now. We wanted to explore more situations where the counselor's approach is not obvious. Our work aims to investigate how guidance counselors in gymnasium perceive their treatment by the criminal students. The first part of the work deals with previous research in youth crime. Treatment of criminal youth from police, school and from a guidance counselor’s perspective. We also observe which groups in society who are at a larger risk for committing criminal acts and the criminal youth's future looks like. The theories used to explain the results that emerged from the work consists of Foucault's theory of power, Goffman's theory of stigma and Hägg & Kuoppas guidance model for guidance counselors. The study was conducted by six qualitative interviews with guidance counselors who work in gymnasiums. The results are presented in the form of an analysis. The analysis of the results appears more threads showing paradoxes that might be in a guidance meeting with a student, who committed criminal acts. We have tried to illustrate this by lifting the problem to the surface and in some cases suggested how we believe counselors can act instead.

Varje år döms ungefär 5000 ungdomar mellan 15-17 år i svenska domstolar. Rättsprocessen är skapad utifrån ett vuxet perspektiv och är svårbegriplig, inte minst för de unga lagöverträdarna. Ungdomars ärenden hanteras annorlunda än vuxnas. Trots det finns det en stor problematik i att ungdomar förväntas vara kompetenta nog att delta i en rättegång. Förutom omognad och oförmåga att förstå rättsprocessen och sin roll i sammanhanget finns det flera faktorer som bör beaktas ur den enskildes perspektiv. En hög andel ungdomar bär på en multiproblematik i form av psykiska diagnoser, tidigare utsatthet för trauman, upplevelsen av stigmatisering samt känslan av orättvis behandling. Unga lagöverträdare är en utsatt grupp i samhället och många är av stort behov av stöd och hjälp. Trots det går rättsväsendet mot ett mer straffinriktat förhållningssätt.

I denna uppsats försöker jag förklara vad ungdomsbrottslighet innebär, vilka faktorer gör så att man som ungdom utför brottsliga handlingar och hamnar i kriminella gäng samt hur man på bästa sätt kan förebygga ungdomsbrottslighet. Jag har gjort en litteraturöversikt och sedan behandlat informationen med hjälp av två tidigare teorier, sociala bandteorin och inlärningsteorin. För att få mina frågeställningar besvarade har jag fokuserat på ungdomar och hur det kommer sig att de väljer en kriminell väg. I diskussion och resultat stycket presenterar jag vad jag kommit fram till i analysdelen och analyserar resultatet med dem valde teorierna. I uppsatsen tar jag även upp om det finns någon koppling mellan maskulinitet och brottslighet och iså fall vilken.

Juvenile delinquency is a controversial phenomenon and therefore we considered it relevant to study how professionals who meet youths experience crime prevention work and collaboration. The study aimed to investigate how professionals who meet youths describe the work to combat juvenile delinquency. In addition, the study aimed to examine the interaction between authorities that work to combat juvenile delinquency. Furthermore, the study was based on the following questions to answer the purpose: (1) how do professionals describe their work to combat juvenile delinquency?, (2) what do professionals consider important in crime prevention work? and (3) what are professionals' experiences of collaboration on preventive work between authorities that work to combat juvenile delinquency? The study was based on a qualitative method using six interviews with professionals who meet youths. The material from the interviews was processed using a qualitative content analysis. The result was then analyzed using organization theory and collaboration theory. The results showed that crime prevention work involves paying attention to youths in need of support and to create relationships with the youths. Commitment of management, access to resources and youths getting support in time was considered important. The study showed that collaboration works well overall and is widely used. In summary; prevention work was considered relatively well-functioning and there is a strong will to do the best for youths. / Ungdomsbrottslighet är ett omdiskuterat fenomen och därför ansåg vi det relevant att studera hur yrkesverksamma som möter ungdomar upplever brottsförebyggande arbete och samverkan. Studien syftade till att undersöka hur yrkesverksamma som möter ungdomar ser på arbetet mot ungdomsbrottslighet. Dessutom avsåg studien att studera samverkan mellan verksamheter som arbetar mot ungdomsbrottslighet. Studien utgick från följande frågeställningar för att besvara syftet: (1) hur beskriver yrkesverksamma sitt arbete mot ungdomsbrottslighet?, (2) vad anser yrkesverksamma är viktigt i brottsförebyggande arbete? samt (3) vad är yrkesverksammas upplevelser av samverkan kring förebyggande arbete mellan verksamheter som arbetar mot ungdomsbrottslighet? Studien baserades på en kvalitativ metod i form av sex intervjuer med yrkesverksamma som möter ungdomar. Materialet från intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Därefter analyserades resultatet med hjälp av organisationsteori och samverkansteori. Resultatet visade att brottsförebyggande arbete främst handlar om att uppmärksamma ungdomar i behov av stöd samt att skapa relationer till ungdomarna. Faktorer som ansågs viktiga var en engagerad ledning, att det finns tillgång till resurser och att insatserna sätts in i tid. Studien visade att samverkan fungerar bra överlag och används i hög utsträckning. Sammanfattningsvis ansågs förebyggande arbete vara relativt välfungerande och det finns en stark vilja att göra det bästa för ungdomar.

Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse av vilken hjälp ungdomar som hamnar i kriminella kretsar får av socialarbetare. Studien bygger på kvalitativa intervjuer, där jag har intervjuat en familjebehandlare som arbetar på SIG, tre socialsekreterare hos polisen - varav två också var SIG-samordnare - samt en socialsekreterare vid stadsdelsförvaltningen. Genom intervjuerna har studien funnit att ungdomar som hamnar i kriminella kretsar har tillgång till mycket hjälp från socialtjänsten och socialarbetare. Det framkommer också att socialarbetare ofta upplever hinder i sitt arbete, såsom brist på resurser och tidsbegränsningar, vilket påverkar deras möjlighet att hjälpa ungdomarna på ett adekvat sätt. En annan utmaning är när föräldrar till dessa barn väljer att inte samarbeta med socialtjänsten genom att neka eller tacka nej till den hjälp som erbjuds. Trots detta identifierades vissa insatser som visade sig vara framgångsrika, såsom att arbeta med familjen som helhet och att bygga upp förtroende och relationer med ungdomarna. Studiens resultat föreslår att det behövs ytterligare forskning för att utveckla och förbättra insatserna för ungdomar som hamnar i kriminella kretsar. Dessutom krävs det en större satsning på resurser och samarbete mellan olika aktörer inom socialtjänsten.

Syftet med studien var att belysa professionellas erfarenheter om preventionsarbete riktat mot ungdomsbrottslighet och annat normbrytande beteende, för att synliggöra utmaningar och möjligheter med preventionsarbete inom olika professioner. I denna studie syftas olika professioner till socialtjänsten, skola och polis. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer där åtta professionella intervjuades. De intervjuade beskriver preventionsarbetet kring ungdomsbrottslighet och normbrytande beteende som präglat av relationsskapande arbete, tidiga insatser och samverkan. Det framkom i intervjuerna att bland annat sekretess och resursbrist var stora utmaningar i arbetet, samtidigt som samverkan och skyddsfaktorer så som välfungerande skolgång och en engagerad familj, möjliggjorde preventionsarbetet. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och Hirschis teori om sociala band. Studiens resultat visar att professionerna beskriver sitt preventionsarbete som relationsskapande, samverkande och manualbaserat. Studiens slutsatser är att det preventiva arbetet behöver prioriteras för att kunna minska ungdomars brottslighet och normbrytande beteende, samt att det behöver prioriteras även i yngre åldrar. Vidare dras slutsatsen att samverkan och kunskaper om risk- och skyddsfaktorer ses som några av de mest väsentliga aspekterna i det preventiva arbetet.

The purpose of the study was to investigate and analyze the role of school counselors in detecting and preventing juvenile delinquency. To address this purpose, a qualitative method was used in the form of an interview study, where eight middle school counselors were interviewed. The data was processed through thematic analysis. Subsequently, the results were analyzed in relation to system theory and collaboration theory. The results indicate that school counselors currently work on crime detection and prevention, albeit not to the extent they desire. The lack of preventive work is a consequence of resource scarcity, weak school structure, and ambiguity regarding the role of school counselors in legislation. Additionally, the sense of professional isolation experienced by school counselors and the resulting heavy workload hinder crime prevention efforts. To effectively detect and prevent juvenile delinquency, school counselors collaborate with other stakeholders. Building relationships with students also allows school counselors to work on detecting and preventing juvenile delinquency. The study concludes that school counselors have a significant, but often overlooked role in crime preventative work. / Syftet med studien var att undersöka och analysera skolkuratorns roll för att upptäcka och förebygga ungdomsbrottslighet. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod i form av en intervjustudie, där åtta högstadiekuratorer intervjuades. Empirin bearbetades genom en tematisk analys. Därefter analyserades resultatet i relation till systemteori och samverkansteori. Av resultatet framkommer att skolkuratorer idag arbetar brottsupptäckande och förebyggande, dock inte i den utsträckning de önskar. Bristen på förebyggande arbete är en konsekvens av resursbrist, svag struktur i skolan samt en otydlighet gällande skolkuratorns roll i skollagen. Vidare visar resultatet att skolkuratorerna upplever en ensamhet i professionen och har därmed en stor arbetsbelastning vilket hämmar det brottsförebyggande arbetet. För att på bästa sätt upptäcka och förebygga ungdomsbrottslighet arbetar skolkuratorer i samverkan med andra aktörer. Även genom relationsskapande med eleverna kan skolkuratorn arbeta för att upptäcka och förebygga ungdomsbrottslighet. Studiens slutsats är att skolkuratorer har en betydelsefull men ofta förbisedd roll i det brottsförebyggande arbetet.

Syftet med studien är att undersöka yrkesverksammas upplevelser i handläggningen av unga lagöverträdare beroende på kön. Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie för att få våra frågor besvarade. Detta genom att genomföra sex semistrukturerade intervjuer, två socialsekreterare, två poliser och två åklagare. Vår studie fokuserar på det problem som uppstår i samhället när individer inte blir behandlade lika inför lagen. Detta problem kan uppstå i kontakten med de yrkesverksamma som har till uppgift att samarbeta kring handläggningen av unga lagöverträdare. Den forskning som vi har tagit del av visar på att kvinnor och män behandlas olika i kontakt med rättsssamhället och att samhällets normer ser olika ut kring män och kvinnor som begår brott. Detta trots att svensk lag föreskriver att alla ska behandlas lika. De yrkesverksamma representerar de myndigheter som i sitt arbete med unga lagöverträde samarbetar enligt direktiv från regeringen. Sammanfattningsvis kan vi se att våra informanter inte gör någon skillnad i handläggnningen utifrån kön, men att de alla kan se att vissa könsskillnader görs inom den egna eller andra myndigheter. Det samarbete som är initierat mellan våra informanters myndigheter ses som positivt och ett steg i rätt riktning mot en bättre handläggnning av ärenden gällande unga lagöverträdare. De intervjuade kan se en viss förändring över tid vad gäller vilken typ av brott som begås av unga tjejer samt en viss ökning av grövre brott som begå av unga tjejer. Våra informanter uppvisar ett starkt engagemang för de ungdomar de möter. Detta anser vi är en avgörande faktor till att de i sin yrkesutövning inte gör skillnad på ungdomar utifrån kön utan behandlar alla lika.