Syftet med denna studie är att undersöka aktörers upplevelser av samverkan i sociala insatsgrupper (SIG). Frågeställningarna är; Hur organiseras arbetet och samverkan i sociala insatsgrupper, Hur uppleves samverkansarbetet av de involverade aktörerna och Vilka faktorer hämmar respektive gynnar samverkan. Studien är en kvalitativ forskningsstudie och har genomförts genom semi-strukturerade intervjuer med totalt sju respondenter. Respondenterna är verksamma aktörer inom sociala insatsgrupper i olika kommuner i Sverige. De aktörer som har intervjuats har varit socialsekreterare, samordnare/koordinatorer och socialpedagoger. Analysen av data har gjorts genom tematisk analys och genom den framkom tre teman för resultatet av studien. Dessa teman var; Uppkomsten av SIG-samverkan, Samverkans mål och mening och Faktorer som hämmar samverkan. / The purpose of this study is to examine actors’ experiences of cooperation in social intervention teams (SIT). The questions are as following; How is the work and the cooperation in social intervention teams organized, How do the actors experience the cooperation andWhat factors could stunt or favour the cooperation. The study has a qualitative research approach and has been implemented through semi structured interviews with a total of seven respondents. The respondents of this study have been social welfare secretaries, coordinators and social educationists. The analyze of data has been made through a thematic analyze method. The thematic analyze resulted in three themes for the study. The themes were; The emergence of SIT-cooperation, The goal and meaning of cooperation and Factors that stunt cooperation.

The purpose of the study is to create a deeper understanding of how the social worker perceives and manages risk signals regarding juvenile delinquency in their practical work. Based on the collected empiricism and previous research, we can conclude that juvenile delinquency is a complex topic, where the problem rarely has a one-sided or unambiguous explanation. Empiricism has been collected through six semi-structured interviews in which the interviewees have been selected through a deliberate selection. In conclusion, based on the empiricism collected, we can establish that social workers' individual perception of risk signals rests on an academic discipline, continuing education, collaboration and practical experience. Two of the interviewees also stated that a gut feeling was a contributing factor. The interviewees point out that it is rarely possible to distinguish a particular risk signal, but when multiple risk signals emerge, the risk is all the higher. However, the interviewees specify that drug abuse and non-functioning schooling are prominent for many of the young people who are at risk. It is also clear that the management is initially based on relationship-building measures, voluntarily and with increasing risks, the management increases to more serious or coercive measures.

The purpose of the study was to analyse how juveniles who were charged with and/or convicted of crimes were presented in The Care of Young Persons (Special Provisions) Act (LVU) -judgments, from a gender perspective. Fairclough's critical discourse analysis was used to answer the research questions. The theoretical foundation consisted of social constructionism, Fairclough’s critical discourse analysis and Hirdman’s theory about gender systems. The main result of the study showed differences in how the juveniles were described and presented based on gender discourses. Girls were described as vulnerable and in need of protection and support. Boys were described as aggressive and threatening. Two discourses were found, the victims discourse - focusing on girls as victims of their situation and actions, and the perpetrators discourse - focusing on boys as responsible for their own situation and actions. The discourses showed societal power structures that could maintain a hierarchy between the genders, where boys are superior. / Studiens syfte var att undersöka hur unga som begått och/eller misstänks för brott framställdes i LVU-domar utifrån ett genusperspektiv. Faircloughs kritiska diskursanalys användes som metod för att besvara studiens frågeställningar. De teorier som användes i studien var socialkonstruktivism, Faircloughs kritisk diskursanalys och Hirdmans genussystemteori. Huvudresultatet i studien visade skillnader i hur de unga beskrevs och framställdes utifrån gennusdiskurser. Flickor beskrevs som utsatta, sårbara och i behov av skydd och stöd. Pojkar beskrevs som aggressiva och hotfulla. Två diskurser synliggjordes, offerdiskursen - fokus på flickor som offer för sin situation handlingar och förövardiskursen - fokus på pojkar som ansvariga för sin egen situation och handlingar. Diskurserna synliggjorde samhälleliga maktstrukturer som kan diskuteras upprätthåller en hierarki mellan könen, där pojkar står överst.

Planläggningen av de empiriska och tidigare forskningar som forskats i denna studie sammanfattar, sociologiska problemet ungdomskriminalitet bland unga män i Sverige. Studien använder en kvalitativ metod med ett semistrukturerad intervjuval. Urvalet bestod av sex intervjudeltagande med erfarenhet av att arbeta inom kriminella nätverk bland ungdomar. Varav tre av samtliga deltagande är från Unga Kris och tre från Statens institutionsstyrelse, SiS. Syftet med denna undersökning är att bygga förståelse för helheten av ungdomskriminalitets beteendemönster. Vilka är de bakomliggande orsakerna till ungdomsbrott, vad har familjen för betydelse och hur kan samhället bidra till att minska riskfaktorerna. / The planning of the empirical and previous researches researched in this study summarizes, the sociological problem of juvenile delinquency among young men in Sweden. The study uses a qualitative method with a semi-structured interview choice. The sample consisted of six interview participants with experience of working in criminal networks among young people. Of which three of all participants are from Unga Kris and three from the Swedish National Board of Education, SiS. The purpose of this study is to build an understanding of the totality of juvenile delinquency behavior patterns. What are the underlying causes of juvenile delinquency, what is the significance of the family and how can society contribute to reducing the risk factors.

Ungdomsbrottslighet har förekommit i samhällsdebatten sedan mitten på 1900-talet, vid samma tidpunkt anställdes den första fältarbetaren i Sverige med syftet att bedriva ett brottsförebyggande arbete gentemot barn och unga. Förebyggande arbete har rättslig grund i socialtjänstlagen (SFS 2001:453) där det framkommer att förebyggande arbetet gällande barn och unga ska bedrivas. Studien ämnade att beskriva hur fältarbetare arbetar brottsförebyggande lokalt, samt vilka aspekter som ansågs betydelsefulla i arbetet. För att besvara syftet intervjuades elva respondenter, varav nio fältarbetare, en samordnare samt en gruppchef för en fältverksamhet. Analysmetod för det empiriska materialet var kvalitativ innehållsanalys. Sociala bandteorin, samverkansteori och systemteori användes vid tolkning av resultatet. Resultatet visade att brottsförebyggande arbete lokalt bedrevs på universell-, selektiv- och indikerad nivå i varierande utsträckning. Betydelsefulla aspekter för det brottsförebyggande arbetet var samhälleliga strukturer, politiken samt lagstiftning. Sedermera ansågs samverkan vara både en möjliggörande och försvårande aspekt. Resultatet visade även att identifiering och arbete med risk- och skyddsfaktorer var ständigt närvarande. Identifieringen av en misslyckad skolgång var en vanligt återkommande riskfaktor, medan en meningsfullfritid angås vara en skyddsfaktor. Studiens slutsatser var att det brottsförebyggande arbetets utsträckning var beroende av den strukturella organisationen och dess politiska stöd samt att lagstiftningen bidrog till komplikationer i arbetet. Ytterligare slutsats var att samverkan kräver strukturerade samverkansmodeller för att fungera. Slutligen visade studien att avsaknaden av konkreta metoder och tillvägagångssätt försvårade arbetet med barn och unga som påbörjat en utveckling av ett kriminellt beteende. / Juvenile delinquency has been in the public debate since the middle of the last century. During this time the first field worker in the Swedish Social Services was employed with the purpose of undertaking crime prevention work towards youth and adolescent. Preventive work has a legal basis in the Social Services Act (SFS 2001:453), which states that preventive work regarding youths should be conducted. The purpose of our study was to describe how crime prevention was carried out by fieldworkers locally and which aspects were regarded significant. To address the purpose, eleven respondents were interviewed, nine field workers, one coordinator and one group manager for field agency. Analysis method for the empirical data was qualitative content analysis. The social bond theory, cooperation theory and systems theory were applied for interpretation of the results. The findings revealed that crime prevention was carried out locally on a universal, selective, and indicative level, all to varying extent. Significant aspects for crime prevention included of societal structures, politics, and legislation. Furthermore, Cooperation was considered both an enabling and obstructed aspect. The study also indicated that the identification and handling of risk- and protective factors were constantly present. Identification of educational failure emerged as a common risk factor,  while a meaningful leisure proved to be a protective factor. The study’s conclusions highlighted that the extent of crime prevention works extension was dependent on the structural organization and its political support, and that the legislation posted to complications in the process. Further conclusions were that the collaboration necessitates structured cooperation models to function effectively. Finally, the study demonstrated that the absence of concrete methods and approaches hindered efforts to work with children and youth who had initiated a development of criminal behavior.

Sedan år 2008 har alla kommuner i Sverige skyldighet att tillämpa Lag om medling med anledning av brott, 2002:445 i samband med en ung lagöverträdare. Bakgrunden till arbetet är att det fanns en önskan om att belysa medling och utvärdera insatsen som bedrivs i samverkan mellan medlingsverksamheten, Polis- och Åklagarmyndigheten, Socialtjänsten, Kriminalvården och domstolens beaktning av detta. Medling som insats grundar sig i teorin om reparativ rättvisa med fokus på att reparera skadan mellan gärningsperson och brottsutsatt. Syftet med föreliggande studie är att utvärdera medverkande aktörers upplevelser av medlingsprocessen i Malmö stad och vilka utvecklingsmöjligheter som identifieras i relation till det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Studien förväntas bidra med utvärderingsunderlag och fördjupad kunskap om medling som brottsförebyggande och trygghetsskapande insats. Materialet har bestått av nio kvalitativa intervjuer med samtliga sex deltagande aktörer i medlingsprocessen. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats genom tematisk analys. Resultatet som identifierades var att medling i Malmö stad till stor grad fungerar bra, men att det finns utvecklingsmöjligheter som kan förbättra insatsens framgång. Bland annat genom en tydlig ansvarsfördelning, ökad tillfrågan, ökad kvalitet och antal uppföljningar. Medverkande aktörer har betonat att medling kan, om det genomförs på rätt sätt bidra med stora vinster för brottsutsatt och gärningsperson. Studiens resultat kan nyttjas av samtliga aktörer för möjligheten att vidareutveckla insatsen i Malmö stad, men även för andra kommuner att ta del av i sitt arbete med medling. I nuläget saknas dagsaktuella effektutvärderingar av insatsen som kan tillämpas på dagens samhälle, såväl som en kvalificerad processutvärdering som kan följa upp alla de 15 steg som ingår i en kvalificerad uppföljning, vilket är en rekommendation för framtida forskning. / Since the year of 2008 every municipality of Sweden has a responsibility to apply the Law of mediation regarding crime, 2002:445 associated with juvenile delinquents. The background to this paper is established with a desire to shed light on mediation and to evaluate the effort conducted in collaboration between the mediation activity, police authority, prosecutors office, social services, prison service and is considered by the court. Mediation as effort is based upon the theory of restorative justice, focusing on repairing the damage between the victim and perpetrator. The purpose of this study is to evaluate the participating actors' experiences of the mediation process in Malmö and what developmental opportunities are identified in relation to the crime preventive and security-creating efforts. The study intends to contribute with evaluation data and in depth knowledge regarding mediation as a crime preventive and security-creating effort. The data consisted of nine qualitative interviews, including the six participating actors in the mediation process. The interviews were transcribed and then analyzed through a thematic analysis. The results identified that mediation in Malmö to a large extent works well. However, developmental improvements were detected to improve the efforts' success through a distinct division of responsibilities, increased questioning, the quality and quantity of follow-ups. The participating actors emphasized that mediation can contribute with profits for the victim and perpetrator. The results of the study can be used by all actors in the mediation process to further develop the effort in Malmö. Nevertheless, other municipalities can make use of this paper in their work regarding mediation. Currently, there are no effect evaluations on mediation that can be applied on today’s society, as well as qualified process evaluations with a follow up on all the 15 steps in the qualified follow-up, which is a recommendation for future research.

Studiens syfte är att undersöka vilka insatser som finns, behövs och eventuellt behöver utvecklas för att motverka att ungdomar faller in i brottslighet. Även hur samverkan kring brottsförebyggande arbete ser ut och vilka riskfaktorer som uppmärksammas kopplat till ungdomsbrottslighet i en kommun i södra Sverige. Samverkan, riskfaktorer och insatser kring brottsförebyggande arbete utgör en central del i denna studie.    Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma genomförts i syfte till att samla in deras erfarenheter, tankar och kunskap kring det berörda ämnet. Studiens resultat har analyserats och tolkats med hjälp av tidigare forskning inom ämnet och likaså med hjälp av selekterade teorier. Resultatet visar på att samverkansformen SSPF fungerar som ett komplement till redan befintliga insatser. Det visade sig även att en samvariation av riskfaktorer ökar risken för att ungdomar utvecklar ett normbrytande beteende eller faller in i brottslighet. Några utmaningar som uppmärksammats av de yrkesverksamma i studiens resultat är bristande resurser och tid, vilket har en markant inverkan på ett effektivt brottsförebyggande arbete. Förutsättningar som visade sig motverka ungdomsbrottslighet var tidiga insatser och relationsskapande. Resultatet visade även på att en välfungerande samverkan är avgörande för ett effektivt brottsförebyggande arbete. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att det krävs tidigt agerande, en förståelse för vilka riskfaktorer som är framstående och en välfungerande samverkan för att arbeta förebyggande med ungdomsbrottslighet. / The purpose of this study is to examine the existing and necessary interventions and potential developments needed to prevent youth from engaging in criminal activities. It also examines the cooperative crime prevention efforts and the identified risk factors associated with youth delinquency in a commune in southern Sweden. Central to this study are the cooperation, risk factors, and interventions related to crime prevention.  Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with professionals to gather their experiences, thoughts, and knowledge on the subject. The findings of the study were analyzed and interpreted using previous research and selected theories. The results indicate that the SSPF cooperation model serves as a complement to existing interventions. It was also found that a combination of risk factors increases the likelihood of youth developing deviant behavior or engaging in criminal activities. Some challenges noticed by professionals include the lack of resources and time, significantly impacting the effectiveness of crime prevention efforts. Central prerequisites that help prevent youth crime include early interventions and relationship building. The results also demonstrate that effective cooperation is crucial for successful crime prevention. A conclusion drawn from the findings in the study is that early action, an understanding of prominent risk factors and well-functioning cooperation are essential for preventive work with youth delinquency.

Juvenile delinquency is a social problem and has existed for a long time. Combating juvenile delinquency requires that agencies transcend their organizational boundaries and cooperate with each other. An example of such cooperation is the new sanction of youth supervision. The probation service and social services must work together to achieve their common goals, which include preventing young people from reoffending. The new law on juvenile supervision was implemented in 2021 and is therefore relatively new for the professionals who will work with it, which will be of interest to this study as it examines professionals' experiences of collaboration when the sanction becomes relevant. Data was collected through interviews with two professionals from social services and seven professionals from probation services. The empirical data has been analyzed thematically. The results of the study show that there are several factors that can both inhibit and favor collaboration. A few factors that can favor collaboration is a functional communication between the two organizations and a professional who are committed and interested in both the law and the work that concerns collaboration. A few factors that can inhibit a collaboration is lack of knowledge and a vague leadership. The existing collaboration between probation services and social services can be improved because the result of our study shows that a few of the aforementioned factors are deficient which can affect the collaboration between the two agencies.

Ungdomsbrottslighet är ett utbrett problem i världen och inte minst i Sverige. I denna studie undersöktes förekomsten av ungdomsbrottslighet och i vilken grad personlighet (Cloningers biopsykosociala modell för unga), familjeförhållanden och vänners brottsliga beteende relaterar till detta. Vidare studerades i vilken grad brottsligheten skiljer sig åt beroende på kön och bostadsområde. Studien genomfördes på ett urval om 1461 ungdomar i årskurs 7 och 8 som en del i projektet LoRDIA. Resultaten beskriver ett tydligt positivt samband mellan ungdomars brottsliga beteende och personlighetsdraget Novelty Seeking (sensationssökande, d.v.s. att individen är impulsiv, utforskande och spänningssökande). Vidare återfanns ett negativt samband mellan brottslighet och familjesammanhållning och ett positivt samband mellan brottslighet och vänners brottsliga beteende vilket tyder på att en god sammanhållning inom familjen verkar som en skyddande effekt mot brottslighet medan umgänge med kriminella vänner ökar risken för brottsligt beteende. Studien visade vidare att det finns tydliga könsskillnader i ungdomars brottsmönster. Förutom att killar begår fler brott än tjejer visade det sig att personlighetsdraget Novelty Seeking, som har ett generellt statistiskt signifikant samband med brottslighet, inte gav ett signifikant samband för killar boende i ett sämre socioekonomiskt område. Studien framhåller att både individuella karaktäristika och sociala band är viktiga för förståelsen av förekomsten av ungdomsbrottslighet. / Juvenile delinquency is a widespread problem in the world and not least in Sweden. This study examined juvenile delinquency and the extent to which personality (the Cloningers biopsychosocial model for the young), family relationships and friends' criminal behavior relate to this. Furthermore, the extent to which crime differs depends on gender and residential area. The study was conducted on a selection of 1461 adolescents in 7th and 8th grade as a part of the LoRDIA project. The results describe a pronounced positive relationship between youngster's criminal behavior and the personality trait Novelty Seeking (i.e. the individual is impulsive, exploratory and sensational seeking). Furthermore, there was a negative correlation between crime and family cohesion and a positive correlation between crime and friends' criminal behavior, which suggests that good cohesion within the family seems to be a protective effect against crime while dealing with criminal friends increases the risk of criminal behavior. The study further showed that there are pronounced gender differences in youth patterns of crime. In addition to boys committing more crimes than girls, it appeared that the personality trait Novelty Seeking has not a generally statistically significant relationship with crime for boys living in a worse socioeconomic area. The study emphasizes that both individual characteristics and social ties are important for understanding the existence of juvenile delinquency.

Denna kandidatuppsats har syftat till att studera språket i artiklar skrivna av etablerade nyhetstidningar som beskriver och skildrar ungdomar i kriminalitet. Artiklarna har granskats på ett sådant sätt att de illustrerar sambandet mellan formuleringar och hur det bidrar till den sociala konstruktionen av ungdomar i brottslighet. Uppsatsens syfte har också varit att undersöka och behandla hur mediala tidningar intar en maktposition över individer i eller relaterat till kriminell verksamhet. Datan består av 13 artiklar från två framstående tidningar under två tidsperioder, 2000-2002 och 2020-2021. Utifrån en kvalitativ ansats användes den kritiska diskursanalysen för att skapa ett ramverk för att dissekera artiklarnas struktur och deras ord. Vidare undersöktes och filtrerades strukturen genom en socialkonstruktivistisk lins och maktteorier. Resultatet kan sammanfattas beskriva hur mediala parter bidrar till den sociala konstruktionen av ungdomar i brottslighet genom att formulera meningar på ett visst sätt och genom att använda specifika ordsatser. Resultatet visade också att artiklarna skilde sig åt när det gäller ansvarsfrågan. Avhandlingen illustrerar en maktdiskrepans mellan parterna där den ena parten har mandat att avbilda den andra och därigenom påverka den sociala konstruktionen. / This bachelor thesis has aimed to study the language in articles written by the media describing and relating youth in crime. The articles were examined in such a way to illustrate the connection between the wording and how that contributes to the social construction of youth in crime. The thesis also aimed to investigate and address how medial newspapers occupy a position of power over individuals in or relating to criminal activity. The data consists of 13 articles from two prominent newspapers over two time periods, 2000-2002 and 2020-2021. Based on a qualitative approach, the critical discourse analysis was used to establish a framework to dissect the structure of the articles and their words. Furthermore, the structure was examined and filtered through a social constructivist lens and power theories. The results can be summarized to show that medial parties are able to contribute to the social construction of youth in crime by formulating sentences in a certain manner and by using specific sets of words. The result also showed that the articles differed in terms of placing responsibility. The thesis illustrates a power discrepancy between the parties where one party mandates the depiction of the other and through that affects the social construction.