Sedan år 2017 har många internetanvändare fått bekanta sig med fenomenet deepfakes som är en slags digital imitation där en persons ansikte kan fogas samman med en annan persons kropp. Så kallade face swap-appar och filter är inget nytt men det som särskiljer deepfakes är att de skapas med hjälp av artificiell intelligens som kan ge extremt verk- liga resultat. Dessutom blir tekniken allt mer avancerad och lättillgänglig för gemene man, vilket innebär större risk för att den missbrukas t.ex. för att skapa fake porn där en persons ansikte infogas i en existerande bild med sexuellt innehåll. Syftet med uppsatsen är att utreda om det genom befintlig svensk straffrätt går att lagföra den som skapar eller sprider fake porn. Detta innefattar en utredning av huruvida skyddet för den personliga integriteten omfattar sådant sexuellt material som inte visar en persons faktiska kropp men ändock dennes ansikte, eller om fake porn avslöjar luck- or i det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten. För att uppnå syftet utreds brotten sexuellt ofredande och ofredande när det gäller skapande av fake porn samt för- tal och olaga integritetsintrång när det gäller spridande av sådant material. De slutsatser som dras är att det i allmänhet inte går att lagföra den som skapat fake porn men att det i många fall troligtvis går att bedöma spridande av materialet som för- tal. Detta är dock inte ett önskvärt sätt att angripa fake porn på då det inte fokuserar på skyddet för den personliga integriteten utan istället skyddet för en persons ära, vilket kan ge en del märkliga resultat vid tillämpningen på fake porn. Detta visar på ett behov av att lagstiftaren agerar proaktivt mot fake porn, innan det blir ett utbrett problem som är svårt för rättsväsendet att komma åt. / Since 2017 many internet users have gotten acquainted with deepfakes which is a type of digital imitation that allows you to attach a person’s face onto a picture or video of somebody else’s body. So called face swap apps and filters are hardly a novelty any- more but what distinguishes deepfakes is the fact that they are created using artificial in- telligence which can provide extremely realistic results. This technology is becoming increasingly more advanced and easily available even for those lacking more than aver- age skills in technology and computers. This increases the risk of deepfakes being abused e.g. for the purpose of creating fake porn where a person’s face is inserted into existing sexual content. The purpose of the thesis is to examine whether creating and spreading fake porn constitutes a crime according to Swedish criminal law. This includes investigating whether the protection of personal integrity extends to this sort of sexual material that portrays a person’s face but not their own body, or if fake porn has revealed blind spots in the protection of personal integrity in Swedish criminal law. For this purpose, the crimes sexual molestation and molestation will be tried regarding the creation of fake porn while defamation and unlawful intrusion of integrity will be tried regarding the spread of such content. It is concluded that, in general, creating fake porn is not punishable by criminal law, although it is likely that spreading it in many cases could constitute defamation. However, this is not a desirable way of managing fake porn since defamation is a crime designed to protect a person’s honor or reputation, not a person’s personal integrity. Applying the defamation provision on fake porn can therefore make for odd results in some cases. This highlights the need for proactivity from the legislator before fake porn becomes a widespread problem that the criminal justice system cannot handle.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

In this thesis, the provision of excusable excess in the Penal Code, Chapter 24 Section 6 has been investigated with a legal-judicial perspective. The provision of excusable excess is applicable e.g. when a person acts in self-defence, but uses excessive violence that is clearly unjustifiable to defend himself. In such cases, there is a possibility for the court to excuse the defendant if the circumstances were such that he had certain difficulties in coming to his senses. Furthermore, the provision is subjective in the sense that the assessment only should be focusing on the individual’s capacity to come to his senses at the time of the incident. However, the meaning of the expression “certain difficulties in coming to his senses” does not appear in the law. The purpose of this thesis has been to investigate the meaning of this expression. More specifically, the thesis has examined which circumstances are relevant in the assessment and the relative importance of these circumstances. The ambition has also been to investigate whether any patterns or structures can be found in the Supreme Court’s adjudication. Therefore, Nils Christie’s theory of the Ideal Victim has been applied to certain precedents from the Supreme Court. More precisely, Nils Christie’s criteria for the Ideal Victim have been applied to the defendant in each case. Thus, it has been possible to investigate whether there are any common denominators among the persons who have, and who have not, been excused because of the provision in the Penal Code, Chapter 24 Section 6. This thesis describes the circumstances that, according to the traditional sources of law, should be taken into consideration in the assessment, as well as the circumstances that have been taken into account in the application of the law. Some conclusions are that certain circumstances, in comparison to the legislator’s intention, are given greater importance in the adjudication. Furthermore, some circumstances are given greater importance than they should, and other circumstances are given less importance than they should. Finally, it sometimes appears that broader moral judgements regarding the defendant are taken into consideration in the assessment.

No description available.

<p>Regler är befallningar från normgivningsmakten som uttrycker hur den/de som regeln riktar sig mot skall och får handla. Regler kan därför sägas vara handlingsmönster. Principer är däremot regler med ”bör-sats”, d.v.s. hur rättstillämparen bör handla i ett specifikt mål. När en princip anses viktig kan den helt eller delvis bli lagfäst. Legalitetsprincipen är ett exempel. Den tillkännagavs skriftligt som princip år 1789 i Frankrike i och med revolutionen. Den förvaltningsrättsliga legalitetsprincipen i Sverige blev inte lagstadgad förrän i 1974 års regeringsform och innebär krav på lagstöd; all offentlig makt skall utövas under lagarna. Beslut tagna av myndigheter skall ha författningsstöd och betungande beslut skall därutöver ha särskilt stöd i lag.</p><p>Den straffrättsliga legalitetsprincipen lagstadgades år 1964 i brottsbalken. Principen inom straffrätten har fyra förbud som tillsammans utgör legalitetsprincipen. Dessa är praeter legem-, analogi-, retroaktivitets- och obestämdhetsförbudet. De tre förstnämnda är lagstadgade och innebär krav på lagstöd, förbud till analogitolkning av bestämmelser samt förbud att låta lag ge en tillbakaverkande kraft. Obestämdhetsförbudet är fortfarande en princip i egentlig mening och innebär att lagstiftaren bör stifta begripliga och preciserade straffbestämmelser.</p><p>Inom förvaltningsrätten är analogi- och retroaktivitetsförbudet inte lagfästa vilket kan innebära att den enskildes rättsgaranti försvagas; förutsebarheten av hur och när den enskilde kan bli ansvarig för sitt förfaringssätt enligt lag begränsas.</p><p>Legalitetsprincipen finns också uttryckt i Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter där bestämmelser och rättspraxis stödjer detta. De europeiska stater som ingått i konventionen har förbundit sig till legalitetsprincipen och innefattas därmed i deras rättssystem.</p>

<p>Den 1 januari 2008 infördes ett lagstadgat obligatorium för Sveriges samtliga kommuner att kunna erbjuda medling med anledning av brott i de fall där gärningsmannen är under 21 år.</p><p>Medling är ett möte mellan gärningsman och brottsoffer tillsammans med en opartisk medlare där parterna ges möjlighet att tala om brottet och dess följder. Syftet med medlingen är främst att gärningsmannen skall få ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret skall ges en möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. Medling bygger på filosofin om reparativ rättvisa som strävar efter försoning och reparation av skada som uppkommer till följd av brottet, istället för att utkräva straff av den brottsliga gärningen. Ideologin ger således gärningsman och brottsoffer en mer framträdande roll i rättsprocessen.</p><p>Unga lagöverträdare möts av ett tvåfaldigt och komplext system eftersom straffrätt och socialrätt ska verka sida vid sida med barnets bästa i fokus. Samhället har dubbla uppgifter när det gäller ungdomskriminalitet, och dessa kan i vissa fall framstå som svårförenliga. Att ge stöd och hjälp åt unga lagöverträdare måste tillgodoses med beaktande av intresset att reagera på och motverka brott.</p><p>En fungerande samverkan kring medling krävs både vid det faktiska medlingsförfarandet för att åstadkomma en effektiv medlingsverksamhet, och i den juridiska regleringen av unga lagöverträdare. Socialtjänst, polis och åklagare är de viktigaste samverkansparterna. Men också andra organisationer såsom kriminalvården, skolan och lokala brottsofferjourer kan vara till gagn att samarbeta med. Samverkanskravet har dock föranlett vissa svårigheter inom vissa områden för berörda organisationer.</p><p>Mot bakgrund av detta tar studien sikte på den samverkan som ska till vid medling inom ramen för det dualistiska system som möter de unga lagöverträdarna. I synnerhet utifrån de svårigheter vid samverkan som påvisats inom vissa områden och som behandlas i avsnitt 1.2.1. Syftet är att utifrån problembakgrunden utreda regelverket kring medling och de unga lagöverträdarna liksom om givna samverkanssvårigheter står att finna i medlingens teoretiska eller praktiska grund. En empirisk studie utreder även huruvida samverkanssvårigheter står att finna i dagsläget.</p>

Den 1 januari 2008 infördes ett lagstadgat obligatorium för Sveriges samtliga kommuner att kunna erbjuda medling med anledning av brott i de fall där gärningsmannen är under 21 år. Medling är ett möte mellan gärningsman och brottsoffer tillsammans med en opartisk medlare där parterna ges möjlighet att tala om brottet och dess följder. Syftet med medlingen är främst att gärningsmannen skall få ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret skall ges en möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. Medling bygger på filosofin om reparativ rättvisa som strävar efter försoning och reparation av skada som uppkommer till följd av brottet, istället för att utkräva straff av den brottsliga gärningen. Ideologin ger således gärningsman och brottsoffer en mer framträdande roll i rättsprocessen. Unga lagöverträdare möts av ett tvåfaldigt och komplext system eftersom straffrätt och socialrätt ska verka sida vid sida med barnets bästa i fokus. Samhället har dubbla uppgifter när det gäller ungdomskriminalitet, och dessa kan i vissa fall framstå som svårförenliga. Att ge stöd och hjälp åt unga lagöverträdare måste tillgodoses med beaktande av intresset att reagera på och motverka brott. En fungerande samverkan kring medling krävs både vid det faktiska medlingsförfarandet för att åstadkomma en effektiv medlingsverksamhet, och i den juridiska regleringen av unga lagöverträdare. Socialtjänst, polis och åklagare är de viktigaste samverkansparterna. Men också andra organisationer såsom kriminalvården, skolan och lokala brottsofferjourer kan vara till gagn att samarbeta med. Samverkanskravet har dock föranlett vissa svårigheter inom vissa områden för berörda organisationer. Mot bakgrund av detta tar studien sikte på den samverkan som ska till vid medling inom ramen för det dualistiska system som möter de unga lagöverträdarna. I synnerhet utifrån de svårigheter vid samverkan som påvisats inom vissa områden och som behandlas i avsnitt 1.2.1. Syftet är att utifrån problembakgrunden utreda regelverket kring medling och de unga lagöverträdarna liksom om givna samverkanssvårigheter står att finna i medlingens teoretiska eller praktiska grund. En empirisk studie utreder även huruvida samverkanssvårigheter står att finna i dagsläget.