<p>I processen att bli vuxen genomgår varje individ den ofta stormiga tonårstiden. Denna komplexa period medför att tonåringen successivt frigör sig från såväl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sådan frigörelse skildras kan vi lära oss mer om hur tonåringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har därför varit att undersöka de tonåriga huvudkaraktärernas frigörelse i ungdomsromanerna <em>Räddaren i nöden </em>av J.D. Salinger, <em>En tid för allting</em> av Tamara Bach, och <em>Punkindustriell hårdrockare med attityd</em> av Louise Halvardsson.</p><p> </p><p>Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonårstiden utifrån några kulturella aspekter. Jag har använt närläsning som metod, och analyserat citat och refererat textavsnitt som legat nära undersökningens fokus.</p><p> </p><p>Min undersökning visar att huvudkaraktärerna frigör sig genom att reagera mot det som tillhör vuxenlivet i samhället. Samtidigt önskar de ha tillträde till vissa vuxna världar. Tonåringarnas frigörelse från föräldrar och andra vuxna grundar sig på en allmän kritisk hållning och på synliggörandet av brister hos de vuxna. Undersökningen åskådliggör även att karaktärernas frigörelse fördröjs på grund av olika omständigheter och levnadsvillkor.</p>

This essay deals with how young adult literature describes and characterizes young homosexual men. Two novels are analyzed within a framework of queer theory and cultural studies. The focus is on how sociality enforces heteronormativity. The analyses of the novels investigate how the characters think of themselves and their sexuality, what their view of love and relationships are, and how their closest friends and parents react to their homosexuality.

I processen att bli vuxen genomgår varje individ den ofta stormiga tonårstiden. Denna komplexa period medför att tonåringen successivt frigör sig från såväl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sådan frigörelse skildras kan vi lära oss mer om hur tonåringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har därför varit att undersöka de tonåriga huvudkaraktärernas frigörelse i ungdomsromanerna Räddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hårdrockare med attityd av Louise Halvardsson.   Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonårstiden utifrån några kulturella aspekter. Jag har använt närläsning som metod, och analyserat citat och refererat textavsnitt som legat nära undersökningens fokus.   Min undersökning visar att huvudkaraktärerna frigör sig genom att reagera mot det som tillhör vuxenlivet i samhället. Samtidigt önskar de ha tillträde till vissa vuxna världar. Tonåringarnas frigörelse från föräldrar och andra vuxna grundar sig på en allmän kritisk hållning och på synliggörandet av brister hos de vuxna. Undersökningen åskådliggör även att karaktärernas frigörelse fördröjs på grund av olika omständigheter och levnadsvillkor.

The purpose of this study was to examine whether youth novels contained informationconcerning our society. We reviewed youth literature and its history in brief, including itscommencement and development from separate boys&apos; and girls&apos; novels to a common youthnovel after the Second World War.To obtain a clearer picture and a better understanding of youths, we read non-fiction, such asbooks, magazines and articles, concerning youth culture, its meaning and content. We decidedto review the period 1990-1994 more closely. We therefore set up selection criteria whichfinally resulted in 56 youth novels. We examined these novels to determine if and/or how theymatched the nine preselected areas that we felt were typical for the 1990&apos;s. We also comparedthe youth novels with the yearbooks on youth publish annually by the government.Our results showed that a type of societal information and/or attitude towards our nine preselectedareas exists in the youth novels. We also found that, in addition to our nine areas, the youthnovels contained 48 other areas, the most common of which was &quot;finding one&apos;s own identity&quot;.Comparing youth novels and yearbooks, we found that there was a very little accordance betweenthe two. Yearbook articles did not correspond to the content of the youth novels

Denna uppsats undersöker vithet i tre ungdomsromaner. Analysen belyser hur vita normer skapar en uppdelning mellan ”vi” och ”dem” i romanerna vilket resulterar i hinder för stöd till ensamkommande flyktingbarn och potentiellt leder till självmord i dessa romaner. Uppsatsen avkodar även symboler och belyser representationen av vita och icke-vita karaktärer. Vidare analyseras hur dessa grupper klassificeras som ”vi” och ”andra” inom de valda romanerna. Analysen av romanerna visar hur institutioner spelar en roll i att upprätthålla vita normer och hur de vidmakthåller och förstärker dem. Uppsatsen visar hur invandrares närvaro används som en berättarteknik. Det innebär att invandrares närvaro användas för att berika berättelsen och utforska olika teman och idéer.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur litteratur kan användas i ett integrerat värdegrundsarbete i svenskundervisning på gymnasiet, utifrån exemplet Jennifer Mathieus roman Moxie (2021), med fokus på jämställdhet mellan könen. Genom att analysera romanen utifrån genus- och feministisk teori har värdefulla delar ur romanen lyfts fram. Detta ställdes sedan i relation till kursplanen för svenska (Skolverket, u.å.) och tidigare forskning kring litteratursamtal, både som arbetssätt och i ett värdegrundsarbete. Analysen visar att Moxie gestaltar och problematiserar patriarkala mönster och maktsystem, och hur en feministisk rörelse kan bidra till att förbättra kvinnornas ställning i samhället. Analysen visar också att dessa delar fungerar som ett bra material i litteratursamtal, och att detta i sin tur agerar som ett viktigt verktyg i ett integrerat värdegrundsarbete i svenskundervisningen. / The aim of this study is to illustrate how literature can be used in an integrated work on fundamental values in Swedish education at upper secondary school, with the example Jennifer Mathieu’s novel Moxie (2021), with focus on gender equality. By analyzing the novel based on gender- and feminist theory valuable parts from the novel have been highlighted. This was then put in relation to the syllabus for Swedish (Skolverket, u.å.) and previous research on book talk, both as an approach on work methods and as a part in a work on fundamental values. The analysis shows that Moxie portrays and problematizes patriarchal patterns and power structures, and how a feminist movement can contribute to improving the position of women in society. The analysis also shows that these parts serve as good material in book talks, and at the same time acts as an important tool in an integrated work on basic values in Swedish education.