Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande tumörsjukdomen hos kvinnor och årligen drabbas 8000 personer i Sverige. Risken för återfall är störst de fem första åren, denna risk för återfall kan väcka en rädsla. Syfte: Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av rädsla för återfall. Metod: En allmän litteraturstudie. Den systematiska litteratursökningen resulterade i tio kvalitativa artiklar. Resultat: Rädsla för återfall var den mest förekommande känslan och den utlöstes främst vid förändringar i kontakten med sjukvården, uppkomsten av oförklarliga fysiska symtom och läkarbesök. Dock förekom det avsaknad av rädsla för återfall hos vissa. Det framkom även att användande av socialt stöd, distraktion och ett positivt synsätt var återkommande bemästringsstrategier för att hantera rädslan för återfall. Diskussion: Det är av stor vikt att sjuksköterskan informerar och motiverar kvinnan till utvecklande av egna bemästringsstrategier. Slutsats: Kunskapen kan och bör tillämpas av sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor, för att minska frekvensen av rädsla för återfall hos personer med cancer. Området bör uppmärksammas för vidare forskning. / Background: Breast cancer is the most common cancer disease among women and 8000 people is annually affected in Sweden. The risk of recurrence is the highest within the first five years. The risk can trigger a sense of fear. Aim: To describe how women with breast cancer experience fear of recurrence. Method: A literature review. The systematic literature search resulted in ten qualitative articles. Results: Fear of recurrence was the most frequent emotion and was primarily triggered by changes in contact with health care, the emergence of unexplainable physical symptoms and doctor appointments. Though, absence of fear of recurrence occurred among some women. Usage of social support, distraction and positive approach emerged to be the most common coping strategies to deal with fear of recurrence. Discussion: It’s significant that the nurse informs and motivates women to the development of their own coping strategies. Conclusion: The knowledge can and ought to be practiced by nursing students and nurses, to reduce the frequency of fear of recurrence among people with cancer. This field ought to be noticed for further research.

Bakgrund: När en person drabbas av cancer förändras hela ens livsvärld. Bristande kunskap ger en känsla av att inte få grepp om situationen och därför är det viktigt att sjuksköterskan ger en god omvårdnad med fokus på helhet och kommunikation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid cancerbehandling på sjukhus. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades tre huvudkategorier: Vikten av bred kunskap hos sjuksköterskan, Vikten av en bra vårdrelation och Vikten av ett bra omhändertagande som gynnar patientens välbefinnande och viljan att vara delaktig. Metoddiskussion: Att det inte hittades så många artiklar inom ämnet beror på att det mest finns forskning som är ur sjuksköterskans perspektiv. Förförståelsen bekräftades och författarna fick mer insikt i hur viktigt det verkligen är med tvåvägskommunikation. Resultatdiskussion: Patienten vill känna ett intresse från sjuksköterskans sida och en bra relation mellan dessa två uppstår då god kommunikation finns. / Background: When a person suffers from cancer their entire world changes. A lack of knowledge creates a feeling of not being able to adequately grasp the situation, which is why it is important that the nurse provides decent caregiving with emphasis on entirety and communication. Purpose: The purpose of the literature study was to describe patients' experiences of the nurse's approach in relation to cancer treatment at hospital. Method: A literature review that is based on ten qualitative articles. Result: Through analysis, three main categories were found: The importance of wide knowledge by the nurse, The importance of a good nursing relationship and The importance of good caretaking that benefits the patient's well-being and their will to participate. Method of discussion: The reason, as to why there were not many articles found on the subject matter, is due to the fact that there is more research conducted from the nurse's perspective. The preunderstanding was confirmed and the authors get more insight in how important two-way communication is. Discussion of result: The patient wishes to feel involvement from the nurse and a good relationship between the two arises when good communication exists

Female sexual pain is a common problem affecting women worldwide yet remains a poorly researched area of women’s sexual health. Dyspareunia and vaginismus are two types of sexual pain disorder each having psychological and physical health consequences for women and their partners. Part 1: A literature review of the qualitative research literature exploring women’s experiences of sexual pain disorders and their treatment was conducted adopting a narrative synthesis approach. Searches of psychological and medical electronic databases highlighted the paucity of research exploring women’s experiences of sexual pain disorders. Ten studies met the inclusion criteria for the review. The type of qualitative method and quality varied. Findings highlighted the complexity of women’s experiences of sexual pain. Positive experiences of treatment identified alternative benefits of treatment in addition to the traditional outcome of vaginal penetration and penetration without pain. Existing literature has focussed on dyspareunia, and further research is needed on vaginismus. Part 2: The research study used an Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) of women’s experiences of vaginismus. Three women were interviewed about their experiences of vaginismus and the treatment they received. Interview transcripts were analysed using IPA. The findings identified the complexity of experiencing vaginismus, the struggle the women faced when trying to make sense of their vaginismus and the wider impact of these experiences on their identity. The findings highlight the value of psychological therapy with this client group and of the need to raise awareness amongst primary care professionals whom women with vaginismus are likely to consult in the first instance. Part 3: A critical appraisal of the research process is presented with focus on the experience of conducting qualitative research as a trainee clinical psychologist. A discussion of the findings is presented in the context of critical reflections on both the strengths and limitations of the study.

Bakgrund: Medelåldern för att drabbas av höftfraktur är 80 år och bakomliggande orsaker är falltendens och benskörhet. Majoriteten av dem som drabbas av höftfraktur är kvinnor. Att drabbas av höftfraktur kan innebära ett stort lidande, det är ofta en smärtsam upplevelse, både vid själva skadetillfället men även under vårdtiden. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vården vid höftfraktur. Metod: Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt, där databaserna Cinahl, Psycinfo, PubMed och Web of Science användes vid artikelsökningen. Resultat: Resultatet baserades på tio artiklar, av kvalitativ och kvantitativ design. Patienternas upplevelser av vården vid höftfraktur resulterade i tre kategorier: kommunikation och information, bemötande och trygghet samt smärta och smärtlindring. Patienterna ville vara delaktiga och få löpande information om vad som hände och vad som skulle ske gällande deras vård. Trygghet var en känsla som tillkom av beröring från vårdpersonalen och uppskattades då patienterna upplevde sig som utsatta. Smärtlindringen var viktig för att patienterna skulle känna välbefinnande och inte ha ont. Konklusion: Kommunikation är den röda tråden genom resultatets alla delar. Patienternas upplevelser av information, trygghet, bemötande, smärta och smärtlindring påverkas alla av hur väl kommunikationen mellan dem och vårdpersonalen har fungerat. Det är därför viktigt att sjuksköterskor försöker identifiera varje patients individuella förutsättningar och behov för att ha möjlighet att anpassa information, kommunikation och egenvård så att varje patients behov tillgodoses. / Background: The average age of suffering a hip fracture is 80 years, and the causes are falls tendency and osteoporosis. The majority of those who suffer from a hip fracture are female. To suffer a hip fracture could mean great suffering, it is often very painful, both at the time of the injury, but also during the hospital stay. Aim: To describe patients' experiences of care at hip fracture. Method: This study was conducted as a literature review, in which ten articles were included. The databases used in this study was Cinahl, Psycinfo, PubMed and Web of Science. Results: The results were based on ten articles, which were of qualitative and quantitative methods. The patients' experiences of care at hip fracture resulted in three categories: communication and information, treatment and safety and pain and pain relief. The patients wanted to be involved and receive ongoing information regarding their care. When patients experienced themselves as vulnerable the touch from the nursing staff created a sense of security. Pain relief was important for patients to feel the well-being and not have pain. Conclusion: Patients' experiences of information, security, treatment, pain and pain relief are all affected by communication. It is important for nurses to identify each patient's individual circumstances and needs in order to be able to adapt the information, communication and self-care to meet each patient's needs.

Bakgrund: Många patienter med psykisk sjukdom har en livsstil som genererar livsstilssjukdomar på grund av brister i egenvården. Detta genererar lidande och samhällskostnader men är något som kan förhindras. Sjuksköterskan har möjlighet att i en holistisk anda förbättra för patienten med hjälp av interventioner. Syfte: Syftet är att beskriva vilka hinder och möjligheter som påverkar patienter med allvarlig psykisk sjukdom till livsstilsförändringar. Metod: Detta är en litteraturstudie där författarna har sökt och granskat vetenskapliga artiklar i olika databaser. I materialet hittades olika teman som har sammanfattats i resultatet. Resultat: De stora hindrena för att förändra sin livsföring är den psykiatriska sjukdomen och den medicinering den kräver. Sjukdomen innebär ofta sociala problem, lågt självförtroende och ångest. Medicinering ger sedering och viktökning. Generellt upplevs gruppaktiviteter som positivt då det ger struktur åt aktiviteter och socialt stöd från andra patienter. Uppmuntran från andra patienter och från personalen är viktig, vars attityd kan vara avgörande. Genom interventioner går det att förändra parametrar som vikt, motionsgrad och kunskap om livsstils hos patienterna. Konklusion: Med ett holistiskt förhållningssätt där patientens alla livsdelar ses som viktiga går det förändra livsstilen för patienter med psykisk sjukdom så att den blir mer hälsosam. Förändringar kräver att hänsyn tas till sjukdomen och medicinering samt att patienten får mycket stöd i en intervention som är individanpassad, men gärna i grupp. / Background: Patients with severe mental illness often experience physical illness as a result of poor lifestyle choices and lack of self care acts. This generates suffering and costs for society. But it is preventable; nurses can work to improve the health of her patient by motivating the patient to participate in health intervention. Aim: To describe obstacles and potentials that affects patients with severe mental illness in health promoting lifestyle changes. Method: Literature review Result: The big obstacles in changing lifestyle are the psychiatric illness and the medication that it involves. Mental illness is often generating in social problems like anxiety and low self esteem. Medication results in weight gain. Group activities are generally viewed as positive and gives structure to daily life and social support. The interventions result in health gains considering weight, activity, knowledge and eating habits. Conclusion: With a holistic view, nurses can help changing the lifestyle of patients with severe mental illness. Group interventions are to be preferred. Interventions must be implemented in line with the illness cycles and the medication.

Bakgrund: Sjuksköterskorna har ansvar i att vårdandet uppfyller kraven på en god och säker vård där patienternas behov blir tillgodosedda. Forskningen visade att det finns många hinder på akutmottagningarna för att uppfylla dessa krav. Många faktorer kan påverka hur stort utrymme vårdandet ges på akutmottagningarna. Prioriteringar och förutsättningarna ger inte alltid sjuksköterskorna möjlighet att vårda patienterna i enlighet med forskning och vårdvetenskapligt perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdandet på akutmottagningar Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vårdvetenskapliga artiklar Resultat: Två teman formulerades: Att utmanas i sitt vårdande med 3 subteman och att utmanas i sin profession med 2 subteman. Studien visar att sjuksköterskor arbetar under press, upplever otillräcklighet/frustration och ställs inför organisatoriska hinder. Kompetens och att vara patienters ombud framkommer även i studien som påverkande faktorer i vårdandet. Slutsats: Det föreligger många utmaningar i sjuksköterskornas arbetssituation på akutmottagningarna som kan utgöra hinder i vårdandet. Faktorer som tidsbrist, stress, likgiltighet och känslor av hopplöshet identifierades. / Background: Nurses´ have responsibility in caring to meet the requirements of good and safe caring, where patient needs are met. Research shows that there are many obstacles on emergency departments to fulfill those requirements. Many factors can influence how much space is given to the caring on emergency departments. Priorities and conditions does not always give the nurses opportunity to care for patients in accordance with research and care perspective. Aim: The aim was to describe nurses´ experiences of caring in emergency departments Method: A qualitative literature review based on nursing-care scientific research. Results: Two themes were formulated: To be challenged in their caring with 3 subthemes and to be challenge in their caring with 2 subthemes. The study shows that nurses work under pressure, experiencing insufficiency/frustration and faces organizational barriers. Competence and patient advocacy emerges also in the study as factors in caring. Conclusion: There are several challenges in nurses' working conditions in emergency departments that may pose obstacles in the caring. Factors as lack of time, stress, indifference and feelings of hopelessness was identified.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett globalt växande tillstånd i hela världen. Sjuksköterskan har en betydande roll i att ge kunskap och att informera kring hur det är att leva med kronisk hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva dagligt liv för patienter med kronisk hjärtsvikt, utifrån ett patientperspektiv.    Metod: En litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar har inkluderats. Studien baseras på induktiv ansats. Resultat: Personer med hjärtsvikt upplever en förändrad livssituation efter att de har fått diagnosen kronisk hjärtsvikt. Resultatet redovisas i kategorierna: Begränsningar i vardagen, Påverkan av omgivningen och Mötet med vården. Slutsats: Resultatet visar att personer som lever med hjärtsvikt genomgår fysiologiska förändringar, men även känslomässiga, sociala och andliga förändringar. För att möta dessa personer behöver sjuksköterskan ha kunskap i att identifiera individens behov och därefter utforma omvårdnaden utefter den unika individen. / Background: Chronic heart failure is an common disease worldwide. The nurse has a significant role in providing knowledge and information about how to live with chronic heart failure. Aim: To describe daily life for patients with chronic heart failure, from a patient perspective.   Method: A literature review where thirteen qualitative articles were included. The study is based on inductive approach. Results: People with heart failure experience a changed life situation after they have been diagnosed with chronic heart failure. The results are reported in categories: Limitations in everyday life, Influence of the environment and Health Care services. Conclusion: The result shows that people living with heart failure undergo physiological changes, but also emotional, social and spiritual. In order to meet these people, the nurse needs knowledge in identifying the needs of the individual in order to design nursing according to the unique individual.

Good language skills are essential to academic success. Immigrant and refugee children who enter school without previous knowledge of the societal language are more prone to failure and need of special support. The aim of this study is to describe bilingual educational program used in preschool and primary school and to examine their outcomes related to language development, both for the home language (L1) as well as the school language (L2). 17 studies were identified through a systematic literature review. Results showed a predominance of the transitional bilingual education (TBE) and two-way immersion (TWI) models in bilingual education. Language related outcomes confirmed the finding from previous literature that bilingual education doesn't inhibit L2 acquisition. Also, confirming previous literature, advantages of bilingual programs over monolingual ones are proven hard to confirm. However, several methodological issues addressed by the previous meta-analysis seem to generally persist in the most recent literature. The results of this study reiterate the need for more high- quality study in the field. Moreover, future research should also include experimentation with different languages. Finally, this argues the interest to further study and implement bilingual education programs to better accommodate the need of children with a migration background.

In the last few decades the focus of immigration flows has been predominantly toward member countries of the Organization for Economic Co-operation and Development (OECD). Immigration is a process full of challenges, and perceiving as being discriminated by host country natives is one of the biggest difficulties for the immigrants. This challenge is especially represented in immigrant adolescent population due to their higher sensitivity of perception of others. Thus, perceived discrimination characterized as being a significant negative consequence resulting internalizing mental health outcomes for immigrant adolescents. Therefore, the aim of this study is to conduct a systematic literature review in order to identify and discuss the findings of the existing studies that focus on the consequences of perceived discrimination on internalizing mental health outcomes for immigrant adolescents in OECD countries. The systematic review included 16 studies for data extraction. The results showed that perceived discrimination has significant negative consequences on internalizing mental health outcomes for immigrant adolescents in OEDC countries resulting in higher levels of: depression, anxiety, psycho-somatization, post-traumatic stress disorder, and obsession-compulsion symptoms. However, within this relationship, there are also moderating and mediating variables. Self-esteem, familism and cognitive appraisal of discriminatory events were characterized as mediators. Parental support, adherence to traditional family values, acculturation, transcultural identity, older age, higher socioeconomic status (SES), and ethnic identity were characterized as moderators. It is recommended that the negative consequences of perceived discrimination on internalizing mental health outcomes should be taken into consideration on societal levels and in mental health fields when planning interventions and therapies for immigrant adolescents. Additionally, further research in this field should be conducted in other OECD countries with different immigrant groups in order to increase the generalizability of the findings.

Bakgrund: Omvårdnadsdiagnoser ingår i omvårdnadsprocessens och har funnits i över 40 år i omvårdanden där sjuksköterskan har ansvaret. Omvårdnadsdiagnoser skiljer patientens behov från den medicinska diagnosen och skapar en helhetssyn över patient och omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsdiagnostik och dess användning. Metod: En litteraturöversikt innehållande elva vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsdiagnoser var att dessa bidrar till en individuell omvårdnad och ger en ökad patientdelaktighet i omvårdnaden. Sjuksköterskan upplevde även att omvårdnadsdiagnoser är tidskrävande och ger en ökad arbetsbelastning vilket även är faktorer som spelar in när sjuksköterskan skall applicera en omvårdnadsdiagnos. Ytterligare en faktor som påverkade användandet av omvårdnadsdiagnoser och hela omvårdnadsprocessen var kunskapsbrist inom ämnet. Vid utbildning inom området blev det slutliga resultatet positivt. Sjuksköterskan behöver vara kunskapssökande, ha ett kritiskt tänkande och reflektera över patientens situation när en omvårdnadsdiagnos ska ställas. Slutsats: Utifrån den här studien framkom det att omvårdnadsdiagnoser ger en individuell omvårdnad och ökad patientdelaktighet samtidigt som det är tidskrävande och ökar arbetsbelastningen för sjuksköterskan. Sjuksköterskan har en kunskapsbrist om omvårdnadsdiagnoser och omvårdnadsprocessen vilket tyder på att det finns ett behov av fortsatt utbildning och erfarenhet efter den avslutade sjuksköterskeexamen inom ämnet. / Background: Nursing diagnoses are included in the nursing process and have been around for over 40 years in the nursing care where the nurse has the responsibility. Nursing diagnoses separate the patient needs from the medical diagnosis and creates a holistic view of nursing care. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of nursing diagnostics and its use. Method: A literature review containing eleven scientific articles by both qualitative and quantitative approach. Articles were searched out in the databases CINAHL and PubMed. Result: Nurse’s experience of nursing diagnoses were that these contribute to an individual care and provides increased patient participation in the care. The nurse also experienced that nursing diagnoses are time-consuming and gives an increased workload witch also are factors that plays a part in the use of nursing diagnoses. Another factor affecting the use of nursing diagnoses and the nursing process is lack of knowledge about the topic. With education in the area the result turned out to be positive. The nurse need to acquire knowledge, have critical thinking and reflect of the patient’s situation when a nursing diagnosis is given. Conclusion: According to the present literature review, nursing diagnoses provide an individual care, increased patient involvement, it is time consuming and increases the workload for nurses. The nurse has a lack of knowledge about nursing diagnoses and the nursing process, which suggests that there is a need for continued training and experience after the finished nursing degree of the topic.