Bakgrund: En allt större del av den palliativa vården bedrivs i hemmet vilket innebär att närstående tilldelas en mer ansvarsfull roll och har i och med det ett ökat behov av stöd. Stödet till närstående syftar till att vara förberedande, förebygga ohälsa och främja livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva närståendes upplevelse av stöd när palliativ vård bedrivs i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes. Studier med kvalitativ design inkluderades. Artikelsökningar gjordes i tre databaser och resulterade i 14 artiklar som bedömdes relevanta för syftet. De inkluderade artiklarna bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet beskrivs i tre teman; Emotionellt stöd, informativt stöd och personalens förhållningssätt. Resultatet relateras till Andersheds teori om delaktighet i ljuset- delaktighet i mörkret och det framkom perspektiv som kan härledas till både delaktighet i ljuset och mörkret. Slutsats: Ett varierat stödbehov hos närstående som även är föränderligt över tid samt individuella förutsättningar att tillgodogöra sig stödet är något som vårdpersonalen behöver beakta i mötet med närstående och medför att stödet behöver individanpassas.

Bakgrund: En allt större del av den palliativa vården bedrivs i hemmet vilket innebär att närstående tilldelas en mer ansvarsfull roll och har i och med det ett ökat behov av stöd. Stödet till närstående syftar till att vara förberedande, förebygga ohälsa och främja livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva närståendes upplevelse av stöd när palliativ vård bedrivs i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes. Studier med kvalitativ design inkluderades. Artikelsökningar gjordes i tre databaser och resulterade i 14 artiklar som bedömdes relevanta för syftet. De inkluderade artiklarna bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet beskrivs i tre teman; Emotionellt stöd, informativt stöd och personalens förhållningssätt. Resultatet relateras till Andersheds teori om delaktighet i ljuset- delaktighet i mörkret och det framkom perspektiv som kan härledas till både delaktighet i ljuset och mörkret. Slutsats: Ett varierat stödbehov hos närstående som även är föränderligt över tid samt individuella förutsättningar att tillgodogöra sig stödet är något som vårdpersonalen behöver beakta i mötet med närstående och medför att stödet behöver individanpassas.

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderas mödrar att helamma sitt barn upp till 6 månader. Det finns flertalet fördelar för både kvinnan och barnet att amma. En av vårdpersonalens uppgifter är att stödja nyblivna mödrar att amma inom olika verksamheter för att de ska få en bättre amningsupplevelse. Dock finns det flera faktorer som kan inverka på amningen och därför undersöks här kvinnors perspektiv kring amning.Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av amning och amningsstöd. Metod: En integrativ litteraturstudie. Systematisk litteratursökning genomfördes i CINAHL, Medline och Psycinfo.Resultat: Utifrån resultatet framkom två huvudkategorier och fem subkategorier, Utifrån kvinnors erfarenheter av amning framkom tre subkategorier; amningens betydelse, hinder och svårigheter vid amning och amningsteknik. Utifrån kvinnors erfarenheter av vårdpersonalens stöd framkom två subkategorier: kommunikationen och bemötandets betydelse och fysisk närvaro eller telefonstöd.Slutsats: Kvinnor hade en del erfarenheter av amningens betydelse, likväl var önskan att tilldelas ytterligare information från vårdpersonalen. Hinder och problematik framkom under amningssituationerna. Amningstekniken var viktig att få till korrekt för ett lyckat amningsresultat.Kvinnor uppskattade både fysisk närvaro och telefonstöd från vårdpersonal. Andra kvinnor upplevdeatt vårdpersonalens agerande och stöttning är bristfällig. Kommunikationen är betydande för en god amningsupplevelse. Barnsjuksköterskans stöd är en grund för en lyckad amningsprocess och behövdesfrån start till amningsavslut.

Bakgrund: Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen där antal drabbade stiger snabbt. Närstående har en viktig roll i omvårdnaden då den sjuke har minskad förmåga att klara sig själv. Sjuksköterskan kan via ett familjecentrerat förhållningssätt ge stöd och kunskap till den sjuke och deras närstående. Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom. Metod: Strukturerad litteraturöversikt baserad på femton kvalitativa artiklar. Litteratursökningen utfördes i CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt mall för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar att närstående har svårt att acceptera sjukdomen och de påverkas negativt både psykiskt, fysiskt, socialt och ekonomiskt. Flera saknade stöd, kunskap och information för att kunna hantera den nya livssituationen. Närstående var rädda att inte räcka till och hade en oro för framtiden. Stödet inom familjen har en viktig betydelse som underlättar situationen. Slutsats: Närstående är i behov av ökat stöd och kunskap från vården. Det krävs mer forskning för att ta reda på vad vården kan bidra med för att förbättra deras nya livssituation Närstående påverkas negativ i många aspekter därav behövs nya strategier för att kunna stödja både den sjuke och närstående. / Background: Alzheimer's disease is the most common form of dementia, with the number of people affected increasing rapidly. Close relatives have an important role in caring for their sick family member, due to the reduced ability to care for themselves. Through a family-centred approach is the nurse able to provide support and knowledge to a person with AD and their relatives. Aim: To describe relatives' experiences of caring for a family member with Alzheimer's disease. Method: Structured literature review based on fifteen qualitative studies. The literature search was done in CINAHL. The articles were quality assessed with a template for qualitative studies. Results: The results show that relatives find it difficult to accept the disease which affected them negatively both psychologically, physically, socially and economically. Many relatives experienced a lack of support, knowledge and information to handle their new life situation. Relatives are worried about the future and not being able to give enough support. The support to the family had an important meaningful part to facilitate the situation. Conclusions: Relatives are in need of increased support and knowledge from healthcare. More researchis needed to find out what care can contribute to improve their new life situation. Relatives are negatively affected in many aspects; therefore, new strategies are needed to support both the relatives and their ill family member.

Bakgrund: Internationell och nationell forskning visar att upp till 30% av alla friska barn i 0–2 års-åldern drabbas av sömnproblem. Sömn utgör också ett av de vanligaste problemen hos föräldrar till spädbarn och den vanligaste orsaken till att de söker hjälp på barnavårdscentralen. Således behöver barnhälsovårdssjuksköterskan kunskaper om hur dessa familjer kan stödjas för att förhindra att spädbarnet utvecklar funktionsstörningar med påverkan på tillväxt och kognitionsutveckling som följd. Syfte: Syftet med studien är att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att stödja föräldrar till barn med sömnproblem. Metod: Data samlades in via semistrukturerade intervjuer (n=13) med informanter vilka rekryterades via bekvämlighetsurval. Analysen genomfördes enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av all insamlad data resulterade i fyra kategorier: Att erfara värdet av kunskap, Att bemöta föräldrarna, Att kartlägga problemet och Att främja sömn.  Konklusion: Stödjandet av föräldrar till barn med sömnproblem var ett område som engagerade BVC-sjuksköterskor. BVC-sjuksköterskan behövde beakta och anpassa stödjandet efter förväntningarna och kraven som präglar dagens föräldrar eftersom en definition på barns sömnproblem saknas. I stor utsträckning var det föräldrars upplevelse som avgjorde huruvida barnets sömn var problematisk eller inte. Det förelåg en avsaknad av gemensamma arbetsmetoder och gemensam kunskapsgrund.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad som gäller angående rättigheten för särskilt stöd för elever i gymnasieskolan. Målet för denna undersökning är att belysa området omkring alla elever i behov av särskilt stöd med tanke på deras möjligheter att erhålla adekvata stödinsatser. Vi ville oockså lära oss mer om problematiken genom att ta till oss den kunskap och den erfarenhet, som finns i litteratur och forskning inom området. Vi har gjort vår undersökning på två gymnasieskolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vi har valt att intervjua lärare och annan skolpersonal och valet av intervjuade baserade sig på fem kriterier; erfarenhet av arbetet med barn i behov av särskilt stöd, intervjuades ålder, antal tjänstgöringsår, genus och olika arbetsroller, men vår kvalitativa analys av resultaten tar inte hänsyn till våra kriterier, utan vi betraktar respondenterna som en grupp oberoende av kön, ålder och arbetsroller. Sammanfattningsvis visar studierna att lärarna har en god kunskap omkring undersökningsproblematik. Deras ambitioner är genomgående höga och förhållningssättet är mycket positivt. Lärarna framhåller det starka stödet och det goda samarbetet med specialpedagogerna. Alla har som mål/vision, en skola för alla. Det största hindret för att lyckas fullt ut härrör sig till bristande ekonomiska förutsättningar och prioriteringar.Nyckelord; diagnos, gymnasiet, koncentration, inlärningssvårigheter, stöd, specialpedagog. / Students in need of special assistance

AbstractRapporter från Skolverket visar att många elever inte når målen i matematik.12 % av eleverna i åk 9 nådde inte godkäntgränsen på ämnesproven i matematik 2006, (PM 2006:2230). Utifrån provens resultat funderade vi över vilken undervisning elever i matematiksvårigheter möter eller mött. Är det så att de blivit utslagna från skolans matematikundervisning redan innan de nått högstadiet? Vad gör skolan för dessa elever i mellanåren så att de ska bli godkända i matematik åk 9? Vi var intresserade av hur de specialpedagogiska insatserna såg ut och hur eleverna upplevde dessa. Vi har intervjuat 13 elever i åk 6 från två olika kommuner kring upplevelser och erfarenheter av matematikundervisning och specialpedagogiskt stöd. I syfte att få en djupare förståelse för deras upplevelser har vi använt oss av en halvstrukturerad intervjuteknik. Vi utgick från fyra olika teman som handlade om deras inställning till matematikämnet, upplevelser av undervisning, uppfattning om egen förmåga samt erfarenheter och upplevelser av stöd. Matematik ansåg sig eleverna endast att ha nytta av i skolan eller möjligtvis i affären. Undervisningen beskrevs som traditionell med genomgångar av läraren och räknande i läroboken. Fokus låg på att hinna med sitt beting i matematikboken. Några exempel på andra aktiviteter på lektionerna framkom också ur intervjuerna. Multiplikation och division var områden som flera uppgav sig ha problem med. Det specialpedagogiska stöd som eleverna beskrev var flexibelt organiserat, såväl i tid, rum som utformning. Specialundervisningen, som vi tolkar elevernas intervjusvar, bestod ofta av ”mer av samma” som klassrums-undervisningen. Det framkom dock stora variationer i elevernas upplevelser kring specialundervisningen.

No description available.

Andersson, Madelene (2007). Specialpedagogens roll och specialpedagogiska åtgärder, inom förskolan, i en decentraliserad kommun. (The assignment of an educationalist for special needs education and special needs measures, within pre-school, in a decentralised municipality.) Syftet med mitt arbete är att få en inblick i hur organisationen i en decentraliserad kommun är uppdelad när det kommer till specialpedagogen och dennes arbete, samt belysa vad som ligger till grund för rektorernas beslut när det gäller specialpedagogiska åtgärder och specialpedagogens roll i organisationen kring detta arbete.För att få svar på min frågeställning om hur specialpedagogiska åtgärder, inom förskoleverksamhet, har strukturerats i en decentraliserad kommun och vilka konsekvenser det ger för specialpedagogens roll har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. I undersökningen medverkade en områdeschef, två rektorer och tre specialpedagoger. Resultatet visar att i den decentraliserade kommun där undersökningen genomförts finns det inga specifika metoder, på lokal nivå, för att organisera specialpedagogiska åtgärder. Det är behoven som anger den ekonomiska resursfördelningen och policydokument har en mycket liten inverkan på dessa beslut. Resultatet visar också att specialpedagogens roll och arbetsuppgifter i en decentraliserad kommun inte verkar skilja sig från den roll och de arbetsuppgifter som finns i en central organisation. Skillnaden begränsar sig till att de arbetar vid fasta enheter istället för i centrala team.

<p>Validerat; 20110228 (anonymous)</p>