Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor globalt och i Sverige. Diagnosen är den främsta anledningen till en förtidig död bland kvinnor. En vanlig behandling är mastektomi, vilket innebär delvis eller total borttagning av ett eller båda brösten. Kvinnors upplevelser är individuella då de har en egen livsvärld. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Analysen har gjorts i fem steg enligt Friberg. Resultatet grundas på 19 kvalitativa artiklar.  Resultat: Resultatet visade en förändrad kroppsbild hos kvinnor som genomgått mastektomi vilket kunde resultera i en försämrad självkänsla. Ett bortopererat bröst orsakade en förändrad syn kring identitet, kvinnlighet och sexualitet. En känsla av normalitet och symmetri blev viktig hos kvinnorna och det kunde bli aktuellt med bröstprotes eller bröstrekonstruktion. Dessa upplevelser påverkade deras liv på olika sätt. Kvinnorna accepterade sin nya situation efter olika lång tid och stöd från omgivningen var betydelsefullt. Kvinnorna hade olika behov och förväntningar på stöd från sjuksköterskor.     Slutsats: Resultatet visar på vad kvinnor kan uppleva efter mastektomi vid bröstcancer. Genom ökad kunskap och förståelse kring kvinnors upplevelser ska sjuksköterskan ge individuellt anpassat stöd utifrån deras livsvärld som kan tillgodose kvinnornas behov.

Bakgrund: Sjuksköterskan bär ett stort ansvar och ska alltid uppträda så att allmänhetens förtroende ökar och yrkets anseende stärks. De ska erbjuda omvårdnad, vilket är sjuksköterskans huvudområde, utifrån de befintliga lagar och riktlinjer samt kärnkompetenserna däribland säker vård. Det finns olika aspekter som påverkar sjuksköterskors patientsäkra omvårdnadsarbete. Hälso- och sjukvården ställer höga krav på personalen i frontlinjen som konstant försöker hitta en kompromiss mellan effektivitet och noggrannhet. För att sjuksköterskan ska kunna erbjuda säker vård finns det behov av olika stödinsatser vilket kan vara beroende av sjuksköterskans färdighetsnivå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av stöd för att bevara ett patientsäkert omvårdnadsarbete. Metod: Litteraturstudie valdes som design. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar, sju kvalitativa, två kvantitativa och två hade blandad metod. Sedan analyserades data med hjälp av en integrerad analys som analysmetod inspirerad av Whittemore och Knafl (2005). Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman och nio underkategorier. Temana är kommunikation och samarbetets betydelse för teamet, betydelsen av stöd från ledningen, nyutexaminerade sjuksköterskors behov av stöd. Slutsats: Resultatet visade för att sjuksköterskor ska kunna bevara ett patientsäkert omvårdnadsarbete var de i behov av stöd i form av adekvat samarbete, kommunikation, rimliga arbetsförhållanden och stöd från ledningen. Samtidigt bidrar resultatet till ökad förståelse kring sjuksköterskors erfarenheter av stöd och vilka stödinsatser som kan gynna det patientsäkra omvårdnadsarbetet.

Bakgrund: Bröstcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor i världen. Diagnosen kan framkalla en känsla av overklighet hos kvinnan som drabbas samt  behandlingen kan vara mycket påfrestande. Kvinnor med bröstcancer behöver stöd från omgivningen för att klara av tiden från att de fått diagnos och genom behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever stöd från diagnos till avslutad behandling. Metod: Litteraturstudie utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar utfördes i CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultatet bygger på tio artiklar från CINAHL och två från PubMed. Totalt tolv artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Polit och Becks (2017) granskningsmall. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Informationsstöd, emotionellt och fysiskt stöd samt praktiskt och finansiellt stöd. Slutsats: Informationsstödet var viktigt för att hjälpa kvinnorna att skilja mellan fantasi och verklighet. Kvinnorna fick information från familj, vänner, andra kvinnor med bröstcancer samt vårdpersonal. Det emotionella och fysiska stödet kom främst från familj och vänner, det gav kvinnorna kraft att kämpa mot bröstcancern. Familj och vänner gav också kvinnorna praktiskt och finansiellt stöd.

Denna studie syftar till att undersöka vilka svårigheter andraspråkselever har vid problemlösningsuppgifter i matematikämnet samt vilket stöd lärarna ger och känner sig behöva ha för att kunna bemöta andraspråkselever vid problemlösningsuppgifter i matematikämnet. För att undersöka detta användes semistrukturerade intervjuer som utförts med 6 lärare. Resultatet visar att lärare upplever att bland annat begreppsförståelsen, avsaknad av matematisk bakgrund samt obefästa strategier kan ses som svårigheter för andraspråkselever vid problemlösningsuppgifter i matematikämnet. Resultatet visar att lärare anser sig använda liknande stöd för att stödja deras andraspråkselever vid problemlösningsuppgifter i matematikämnet. Resultatet visar även att det stöd lärarna känner sig behöva för att kunna bemöta andraspråkselever vid problemlösningsuppgifter i matematikämnet är ett ytterligare pedagogiskt stöd. Slutsatsen av studien är att lärare upplever av andraspråkselevers svårigheter är språket, tidigare erfarenheter samt strategier. Lärare anser sig stödja andraspråkselever vid problemlösningsuppgifter i matematikämnet genom språkligt stöd och individanpassning med hjälp av varierande arbetsformer och repetition. Lärare står inför ett dilemma när de ska ge varje elev det behov den behöver samtidigt som undervisningen ska vara inkluderande. Det framgår av lärarna att det skulle känna sig hjälpta av ett ytterligare pedagogiskt stöd.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de stora folksjukdomarna både globalt och i Sverige. Orsakerna bakom en hjärtinfarkt är i många fall livsstilsbetingade - ohälsosam kost, fysisk inaktivitet och tobaksbruk är stora riskfaktorer. Hjärtrehabilitering syftar till att hjälpa personer att hitta tillbaka till vardagen som var innan insjuknandet. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av stödets betydelse i det nya livet efter genomgången hjärtinfarkt. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt där 9 originalartiklar mellan 2013-2022 valdes ut samt analyserades. Resultat: Tre teman identifierades och presenterades: Livet efter hjärtinfarkt, Informativt stöd och Emotionellt stöd med tillhörande subteman Att anpassa sig efter kroppsliga förändringar och Att genomföra livsstilsförändringar, Att få emotionellt stöd och Avsaknad av emotionellt stöd, samt Att få informativt stöd och Avsaknad av informativt stöd. Slutsats: Att genomgå en hjärtinfarkt innebär både stora kroppsliga förändringar och förändringar i livsstil som kan vara svåra att hantera och acceptera. Stödet från sjukvården och andra personer i samma situation är väsentligt för att kunna förstå den nya vardagen, och stöd från familjen hjälper personer att ta sig an de utmaningar som uppstår. Framtida forskning om personers erfarenheter av livet efter hjärtinfarkt behövs för att sjuksköterskor bättre ska kunna förstå och lindra det lidande som uppstår.

No description available.

Introduktion/Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 350 barn i cancer, vilket innebär en stor påfrestning för barnet och dess närstående. Närståendes närvaro bidrar med trygghet samt ökat välbefinnande för barnet. Samtidigt är närstående själva i behov av stöd och vägledning av sjuksköterskan för att kunna hantera situationen och fatta svåra beslut. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av sjuksköterskors stöd, när ett barn med cancer är i behov av slutenvård. Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit & Becks (2017) nio steg. Studien är systematiskt utformad via litteratursökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed, vilket resulterade i totalt tio vetenskapliga artiklar. Av de tio artiklarna var åtta av kvalitativ design och resterande två i kvantitativ design. Samtliga artiklar granskades enligt Polit & Becks (2017) granskningsmallar för kvantitativ och kvalitativ studie. Resultat: I litteraturstudien framkom fyra kategorier: Trygghet, Oro, Stress och Hopp som redogör för närståendes upplevelser av sjuksköterskans stöd vid barncancer. Slutsats: I litteraturstudiens resultat framkom både negativa och positiva upplevelser gällande sjuksköterskans stöd. Information, empati och respekt visade sig vara viktiga faktorer för att de närstående skulle känna trygghet och hopp samt minskad stress och oro.

Förekomsten av barnfetma är ett stort globalt problem i dagens samhälle. För att kunna minska problemet krävs det att vi som sjuksköterskor jobbar med stödinsatser som förebygger barnfetma. Syfte: Att belysa aspekter av stödinsatser från sjuksköterskan till överviktiga barn och deras familjer. Metod: En litteraturstudie har gjorts baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskans förebyggande arbete för barn med övervikt är viktigt för barnen och deras familjer. Kategorierna som arbetades fram belyser de områden som är speciellt viktiga och beskriver vad sjuksköterskan gör och vilken roll hon har. Identifiering och Uppföljning är ett viktigt steg för att kunna hjälpa och stödja de överviktiga barnen. Informativa samtal beskriver vad sjuksköterskan kan informera och lära ut om kost och fysisk aktivitet. Motivation och Uppmuntran, i denna kategori beskriver sjuksköterskan hur man kan gå till väga för att stödja och uppmuntra barnen. Det sista som kom fram i resultatet var Samverkan, här beskrivs vilka tillgångar som finns och borde finnas för den överviktiga. Diskussion: Brist på engagemang och motivation gör det väldigt svårt för sjuksköterskan att hjälpa och stötta de överviktiga barnen och deras familjer. Även om både det överviktiga barnet och dens familj är medvetna om problemet är det en lång väg att gå och kräver mycket stöd och kunskap från sjuksköterskan. Slutsats: För att hjälpas åt som vårdpersonal och dela varandras kunskaper och erfarenheter kan vi ge stöd till överviktiga att uppnå en hälsosam vikt.

Bakgrund: Sjuksköterskans huvudområde är att leda och ha ansvar över omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans arbete påverkas idag av bristen på sjuksköterskor, hög omsättning av patienter och hög arbetsbelastning. Samtidigt ska en god vårdkvalitet och en bra patientsäkerhet bibehållas. Den nyutexaminerade sjuksköterskans övergång till den kliniska verksamheten skapar många nya utmaningar. Det gör att den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver stöd och vägledning i deras beslut och handlingar. Teoretisk referensram är ”Från novis till expert”. En teori av Benner (1982). Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av stöd på arbetsplatsen. Metod: Metoden var en litteraturstudie med integrerad analys. Till studiens resultat valdes 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ut. Resultat: Resultatet sammanfattades i fyra kategorier: Det finns ingen tid, förminskad av sina kollegor, variation i stöd från handledare och team samt lärande stöd och återkoppling. Resultatet visade olika faktorer som påverkade upplevelsen av stöd hos den nyutexaminerade sjuksköterskan. Slutsats: Stöd är av stor betydelse för den nyutexaminerade sjuksköterskan den första tiden i yrket. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde en brist på stöd och hjälp från handledare samt annan personal på arbetsplatsen. Det ledde till känslor av osäkerhet och ångest. Att få feedback och uppmuntran från handledare hade stärkt den nyutexaminerade sjuksköterskans självförtroende och underlättat övergången från student till färdig sjuksköterska.

Bakgrund: Efter en förlossning är det vanligt att bli nedstämd. Detta går oftast över men ibland kan det resultera i en förlossningsdepression. Tillståndet drabbar ungefär en av tio kvinnor och kan även drabba medföräldern. Förlossningsdepressioner är ofta underbehandlade och underdiagnostiserade, detta leder till att den som drabbats ofta lider i tystnad. En förlossningsdepression kan leda till exempelvis nedsatt energi, svårigheter att känna anknytning till barnet, skuldkänslor, känslor att vilja skada sig själv eller barnet, minskad livslust och sociala rädslor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva riskfaktorer för att drabbas av en förlossningsdepression hos mödrar. Metod: Studien gjordes genom en beskrivande litteraturstudie som var resultatet från 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Huvudresultat: De riskfaktorer som främst framkom i artiklarnas resultat var att bli förälder vid ung ålder, ingen eller låg utbildning, nedsatt hälsotillstånd, inget eller lågt stöd från omgivningen, ingen eller dålig relation till den andra föräldern, tidigare historik av psykisk ohälsa, inte känna någon anknytning till barnet, stressig förlossning samt bristfällig amning. Samband påvisades även mellan dåliga levnadsvanor, exempelvis hög stressnivå och rökning och högre risk att drabbas av en förlossningsdepression. Slutsats: De som enligt föreliggande studies resultat löper störst risk för att drabbas är unga föräldrar, liten eller ingen utbildning, med en instabil boendesituation och inkomst, som genomgått en stressig förlossning, som har en dålig eller ingen relation alls till barnets andra förälder och som tidigare lidit av psykisk ohälsa och där amningen varken fungerar eller existerar. På grund av stigmatisering och skam vågar inte alla mödrar fråga om hjälp och sjuksköterskan kanske inte frågar hur modern upplever sin situation.