Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de ledande orsakerna till för tidig död i Sverige. Hjärtinfarkt är till stor del livsstilsrelaterad där vanor som rökning, osunda matvanor och låg aktivitetsnivå är riskfaktorer. Att drabbas av hjärtinfarkt kräver förändring i patientens invanda livsstil. Sjuksköterskan har till uppgift att stödja patienten till bättre hälsa, genom att bidra med personcentrerad vård kan risker identifieras och en individuell plan utformas mot ett tillfrisknande. Syftet var att belysa patienters upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturbaserad studie med 10 kvalitativa artiklar. resultaR: Efter hjärtinfarkten tillkom begräsningar i livet som bestod av fysiska och psykiska påfrestningar. Det framkom att psykiska besvär var svårast att kontrollera och många var oförberedda på det. Att få stöd i livsstilsförändringar, att känna trygghet och våga vara aktiv igen var av vikt. I resultatet framkommer det att stöd från närstående och sjuksköterska var betydande för patienternas tillfrisknande. Konklusion: Efter hjärtinfarkten fick patienten lära sig leva ett nytt liv. Nya vanor och värderingar behövde skapas för att nå ett hållbart friskt liv. Stöd, trygghet, en god strategi och motivation var det väsentliga för att lyckas i sin återhämtning. / Background: Myocardial infarction is one of the leading causes of premature death in Sweden. A myocardial infarction is largely lifestyle-related where habits such as smoking, unhealthy eating habits and low physical activity levels are risk factors. To suffer from a myocardial infarction requires a change in the patient’s invasive lifestyle. The nurse has the task of supporting the patient to a better health, provide person-centered care, identify risks and design an individual plan for recovery. The Aim: of this study was to illuminate patients’ experiences of life after a myocardial infarction. Method: A literature-based study with 10 qualitative articles. Results: After a myocardial infarction there were restraints in everyday life that consisted of physical and mental strains. It was found that mental health problems were the most difficult to control and of which many were unprepared. Receiving support in lifestyle changes, feeling a sense of security and daring to be active again was of significant importance. The results showed that support from close relatives and nurses was important for the patients’ recovery. Conclusion: After the myocardial infarction, patients got to learn how to live a new life. New habits and values needed to be created to achieve a sustainable and healthy life. Support, security, a good strategy and motivation were essential for a successful recovery.

Bakgrund: Depression är ett psykiatriskt tillstånd som ökar över hela världen. Depression kan delas in i tre olika kategorier, mild, måttlig och svår. Fysisk aktivitet är en rörelse som inkluderar skelettmuskulaturen. Tidigare forskning visar att den dagliga rekommendationen för fysisk aktivitet vid depression ska pågå i minst 30 minuter. Under de senaste åren har fysisk aktivitet vid depression uppmärksammats internationellt och nationellt i större omfattning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva fysisk aktivitet i omvårdnad vid depression. Metod: Systematiska sökningar gjordes i databaser för omvårdnadsforskning. Sökningarna resulterade i 11 vetenskapliga artiklar som analyserades genom inspiration från innehållsanalys. Resultat: Analysen av de 11 resultatartiklarna gestaltade tre framträdande teman: Förutsättningar för fysisk aktivitet och Effekter av fysisk aktivitet, Erfarenheter av fysisk aktivitet. Det framkom i 10 av de 11 vetenskapliga artiklarna att fysisk aktivitet hade en positiv påverkan vid depression. Stöd i processen var en viktig del för patienter med depression. Slutsats: Studiens slutsats visar att det behövs ett starkare kunskapsstöd genom forskning om fysisk aktivitet vid depression. Kunskapsstödet kan främja mer evidens inom omvårdnadsprocessen och därmed minska patienters lidande vid depression. / Background: Depression is a psychiatric condition that increases all over the world. Depression can be diagnosed as mild, moderate and severe. Physical activity (pa) is a movement that concerns the skeletal muscles. Previous research shows that the daily recommendation for pa in depression should last at least 30 minutes. Lately it has been shown both international and national that pa is far more noted in the steps of treatment of depression. Aim: The purpose of the study was to describe physical activity in nursing in depression. Method: Systematic searches were made in databases for nursing research and resulted in 11 scientific articles analyzed by inspiration from content analysis. Results: The analysis of the 11 results articles identified three main themes: Prerequisites for physical activity, Effects of physical activity, Experience of physical activity. It was found in 10 of the 11 results articles that physical activity had a positive effect on depression. Support from another was an important part in the process for the patients with depression. Conclusion: The study's conclusion shows that stronger knowledge support is needed through research on pa in depression. Knowledge support can promote more evidence in the nursing process and thus reduce patient suffering in depression.

Bakgrund Barn födda före graviditetsvecka 37 benämns som prematura och kan komma att behöva vård på en neonatalvårdsavdelning. En mycket förtidig födsel kommer ofta oväntat. Mamman i synnerhet befinner sig i en kaosartad situation då hennes graviditet avslutas i förtid och hon är inte mentalt förberedd på det kommande föräldraskapet. Känslor som oro och chock är vanligt och mamman behöver stöd att hantera den rådande situationen. Sjuksköterskan på neonatalvårdsavdelningen har därför en viktig roll att göra mamman delaktig i barnets omvårdnad och bidra med stöd kring amning och anknytning.   Syfte Syftet var att beskriva mammors upplevelse av sjuksköterskans stöd när mamman vårdar sitt prematura barn på en neonatalvårdsavdelning.   Metod En kvalitativ intervjustudie valdes som metod för att besvara syftet. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det insamlade materialet analyserades med en induktiv, kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Resultatet presenteras i fyra kategorier och tio subkategorier. Den första kategorin berör sjuksköterskans kvalifikationer där förhållningssätt gentemot mamman, sjuksköterskans erfarenhet, empati och delaktighet står i relation till hur mamman upplevde stödet. Den andra kategorin berör mammans behov av information, där initial information, kontinuerlig information samt konsekvenser av informationsbrist hade betydelse. Den tredje kategorin beskriver mammans omhändertagande, med fokus på henne som patient och behov av avlastning. Den fjärde kategorin beskriver sjuksköterskans förutsättningar att ge stöd, där personalbrist var en bidragande faktor till bristande stöd.   Slutsats Slutsatsen blev att sjuksköterskans erfarenhet och empati, tillgången till information, mammans omhändertagande och sjuksköterskans närvaro alla var centrala faktorer för mammans upplevelse av stöd då hon vårdade sitt prematura barn på en neonatalvårdsavdelning.

Bakgrund/introduktion: Bipolär sjukdom påverkar personens sinnesstämning, personen som lider av denna sjukdom har depressiva och maniska perioder. Närstående till personer med psykiska sjukdomar i allmänhet upplever ett försämrat välbefinnande.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa närståendes upplevelser av att leva nära en person med bipolär sjukdom samt deras behov av stöd.   Metod: Detta är en litteraturöversikt, en strukturerad granskning av existerande forskning inom det valda ämnet. Litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och Psykinfo, vilket resulterade i 13 artiklar som i sin tur delades upp i rubriker och underrubriker till resultatet.  Resultat: Att vara närstående till en person med bipolär sjukdom medförde många svårigheter. Det var vanligt med känslor av ensamhet, börda och ovisshet. Närstående önskade att få stöd av vårdpersonal, ökade kunskaper och information leder till ett större välbefinnande.  Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån två omvårdnadsteorier, Antonovskys teori KASAM samt teorin familjefokuserad omvårdnad. Slutsats: Mer forskning krävs, i synnerhet kvalitativ forskning som belyser upplevelser, detta för att kunna hjälpa dessa personer till ett bättre välmående. / <p>Godkännande datum: 2016-10-31</p>

Tidigare forskning visar att en uppsägningsprocess inte bara påverkar medarbetaren som blir uppsagd utan även chefen som måste leverera uppsägningsbeskedet. Trots detta uppmärksammas sällan chefernas upplevelser av en uppsägning. Med utgångspunkt i ovanstående har syftet med denna studie varit att undersöka och skapa en djupare förståelse för chefers upplevelser av socialt stöd i samband med en uppsägningsprocess. För att besvara syftet formulerades följande tre frågeställningar: På vilket sätt skildras arbetet som chef under en uppsägningsprocess? Hur beskriver chefer det sociala stödet i samband med en uppsägningsprocess? samt Hur kan betydelsen av socialt stöd i samband med uppsägningar diskuteras med fokus på chefers arbetssituation? Uppsatsen baseras på en empirisk studie med utgångspunkt i en kvalitativ metod och datainsamlingen har gjorts genom sex stycken semistrukturerade samtalsintervjuer. Den teoretiska referensramen utgår från James S. House (1980) beskrivning av socialt stöd samt Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell. Resultatet av studien visar att chefsyrket är ett relativt ensamt arbete, främst för att i en uppsägningsprocess riktas störst fokus mot arbetstagaren, vilket resulterar i att chefen glöms bort. Det framkommer att det sociala stödet för chefer har brister framförallt när det kommer till det instrumentella- och emotionella stödet. En chefs upplevelser och hur de hanterar en uppsägningsprocess faller i glömska då cheferna antas klara sig själva. Samtidigt visar resultatet att betydelsen av ett socialt stöd är viktig då det i förlängningen kan lindra och förhindra arbetsrelaterad stress och ohälsa. Sammanfattningsvis är det viktigt att tillgodose chefer det stöd som behövs för att de på ett bra sätt ska kunna genomföra en uppsägningsprocess utan att de påverkas alltför negativt.

ABSTRACT Background: Research shows that adoptive parents are concerned that health professionals does not have enough knowledge about adoptive children and attachment. Research also shows that the preventive work in Sweden regarding support in children's health care is inadequate for adoptive children. This might be considered alarming since inadequate support from the children's health care can lead to poorer health development. Adoptive parents’ experiences in health care and the support they give are therefore important and could contribute with knowledge and enable an improvement of the health care for adoptive children.           Aim: The aim of this study was to investigate how adoptive parents experienced the support from children's health care and how the support could be improved. Method: The study was conducted according to a descriptive qualitative method with an inductive approach and nine adoptive parents were interviewed.   Results: During the interviews, it emerged that the adoptive parents experienced that the general support from the children health care centers were lacking. However, the parents felt that the treatment of the specialist nurses were good. Insufficient understanding and knowledge about adoptive children at the children health care centers emerged during the interviews, and the majority of the parents experienced the support about the attachment as lacking. Hence, the parents felt that the support could be improved through enhancing the competence and the understanding for adoptive families.   Conclusion: To sum up, there was a strong need for improvement of the support within the children's health care for adoptive children. Furthermore, further research is needed in this area to raise more experiences of the support from children's healthcare centers to adoptive parents.     Keywords: Adoptive parents, support, attachment, children health care, experiences.

Syftet med denna studie var att belysa copingstrategier hos patienter med cancer. Coping är ett begrepp för den strategi en människa använder sig av för att hantera olika livshändelser. Copingstrategier kan bidra till att minska den fysiska, emotionella och psykologiska stress som en patient känner under en cancersjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Nio resultatartiklar som motsvarade studiens syfte granskades och sammanställdes. Genom att kondensera innehållet delades resultatet in i fyra kategorier: att få och söka stöd och information, att återgå till det normala, att acceptera sin sjukdom och att använda sin tro. Att känna stöd från familj, anhöriga samt sjuksköterskan visade sig underlätta för de som drabbats av cancer. Att försöka få en så fungerande vardag som möjligt trots sjukdomen var av stor vikt för många patienter. Det fanns en stark koppling mellan positiv andlig copingstrategi och en bättre livskvalité. Patienter upplevde ett ökat välbefinnande då stödet från sjuksköterskan fanns. Problemfokuserad coping användes i form av exempelvis fysisk aktivitet, söka information och vara aktiv i sin behandling. Alla människor är olika och använder sig av varierande copingstrategier. Det är väsentligt att som sjuksköterska vara medveten om copingstrategier och dess betydelse för att hjälpa patienterna att känna välbefinnande och ökad livskvalité.

Bakgrund: Det finns brister i hemsjukvården, patienters autonomi respekteras inte alltid. Fler patienter väljer att avsluta sina sista dagar i livet i hemmet och sjuksköterskor kan ställas inför stora utmaningar när det gäller att handha döende patienter. Svårigheter kan uppstå att följa patientens vilja och självbestämmande. Vården av döende patienter sker till stor del i hemmet där även närstående inkluderas i vården vilket gör att sjuksköterskan kan befinna sig i en utsatt situation då anhöriga kan kräva snabba beslut som kan vara svåra att fatta. Därför önskas tydligare riktlinjer inom ämnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till patientens autonomi vid vård i livets slutskede inom hemsjukvården. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskning. Resultat: I resultatet framkom det tre huvudkategorier inklusive åtta underkategorier. Att ha en underlättande förhållning gentemot patienten genom att pendla mellan närhet och distans, göra patienten delaktig, skapa goda relationer samt känna stöd från teamet. Att ha en underlättande förhållning gentemot sig själv genom att ha självkännedom och att ha mod. Att ha en försvårande förhållning genom att ha brist på stöd och att inte ges möjlighet att hjälpa. Slutsats: Mod krävs för att våga vara nära patienten men även för att kunna distansera sig. Sjuksköterskor behöver kunna konsten att pendla mellan närhet och distans för att kunna vårda patienter vid vård i livets slutskede.

Abstract A well-known problem in the social services is that the professional role as a social worker is comprised of stress and poor working environment. Research has examined these problems and have described by different models how psychosocial work factors can lead to sickness and stress related illness (Göransson, Lindfors, Ishäll, Nylén, Kylin, &amp; Sverke, 2013). This study is going to present seven interviews from five social workers who work within child protection and two that previously worked within child protection from two different counties. In the study, we have chosen to focus on the field of child and family because it is one of the most stress related fields of social work (Tham &amp; Meagher 2009). In summary, our results show that social workers are pleased with the collegial support and meaningfulness that entails. However, it appears to be a lack of participation in organizational issues and thereby reduced control. The high workload involves high standards, for both new recruits and experienced social workers in social services. The professional field has a need for increased financial resources, which would allow for higher salaries, more staff and a solid and developed induction training. The documentation should be streamlined to improve the psychosocial working environment of social workers and to create more space for client contact.

Studiens syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever tidsregistrering i hemtjänsten med utgångspunkt från ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Utgångspunkten för studien var att undersöka huruvida tidsregistreringen kan ligga till grund för uppkomsten av stress för hemtjänstpersonal i hemtjänsten. I samband med de teknologiska förändringar som har skett har tidsregistreringen implementerats i hemtjänsten för att mäta tid och kontrollera kostnadseffektiviteten. Förändringen har resulterat i att hemtjänsten har blivit ett desto mer tidsstyrt arbete. Faktorer om hur hemtjänstpersonalen upplever och hanterar krav som ställs på dem i arbetet, vilken kontroll de upplever att de har över arbetet och hur stöd från chef och kollegor upplevs har legat som grund för studien. Dessa faktorer har studien fokuserat på i relation till tidsregistreringen. Insamlingen av data har genomförts genom fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hemtjänstpersonal. Analysen av det empiriska underlaget har genomförts med en tematisk analys med hjälp av Karasek och Theorells teori om krav, kontroll och stöd. Tidigare forskning om hemtjänsten har även använts för att styrka studiens resultat. Resultatet av studien visar att tidsregistreringen ligger till grund för att hemtjänstpersonal upplever att de inte alltid kan uppfylla kraven som ställs på dem. Hemtjänstpersonal har ett stort ansvar över brukarna och de insatser de ska genomföra och många gånger är det för högt i proportion till den tid de har på sig att utföra besöken. Kontrollen över arbetet är begränsat i den meningen att de inte kan styra över den utsatta tiden som brukarna har eller gångtiden de har mellan brukarna. Oplanerade händelser och dubbleringar är även aspekter som kan leda till en känsla av bristande kontroll. Dessa tillfällen försvårar möjligheten för hemtjänstpersonalen att följa tiderna. Det sociala stödet är högt vilket kan reducera stressen som infinner sig bland hemtjänstpersonalen. Trots detta visar det sig att det höga sociala stödet i samband med höga krav och låg kontroll inte har någon inverkan på huvudorsaken till varför stress bland hemtjänstpersonal uppkommer.