Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer i Sverige. För kvinnor med bröstcancer är sjuksköterskan ett betydande stöd. Då känslor som ångest och rädsla kan uppkomma i samband med sjukdomen bör sjuksköterskan  ha kunskap om kvinnors behov av stöd för att lättare kunna förhålla sig till det. Kvinnor med bröstcancer har olika behov av stöd. Familjen och närstående har en betydande roll men även andra kvinnor som har befunnit eller befinner sig i samma situation har haft en viktig roll i stöttningen. Kvinnor med bröstcancer som får stöd upplever mindre cancerrelaterade problem.   Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som kvinnor med bröstcancer samt sjuksköterskor som vårdar dessa patienter beskriver som stödjande under behandlingstiden.   Metod Denna studie genomfördes i form av en allmän litteraturöversikt. Databaserna som användes för att söka artiklar var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar togs med i studien. Författarna använde sig av olika sökord för att få fram relevanta artiklar som svarade på studiens syfte. Utifrån de artiklar som författarna fann användes 17 artiklar till resultatet.   Resultat Under analysen av studien fann författarna att det fanns två teman; professionellt stöd och icke-professionellt stöd. Dessa två teman kan bidra till stöttning för kvinnor med bröstcancer. Författarnas resultat visar på att kvinnor med bröstcancer upplever ett stöd från sjuksköterskan, information, närstående och andra kvinnor med bröstcancer.     Slutsats En kvinna med bröstcancer har ett behov av stöd. Upplevelsen av stöd varierar och det är ytterst individuellt vilket typ av stöd som varje enskild individ önskar. Personcentrerad omvårdnad är därmed av stor vikt för att kunna stötta en kvinna med bröstcancer och lindra hennes lidande.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilket stöd skolan ger särbegåvade elever i deras kunskapsutveckling med ämnet svenska som utgångspunkt. Studiens frågeställningar är: Hur upptäcktes barnets särbegåvning enligt vårdnadshavarna? Hur har vårdnadshavarna upplevt skolans kunskap och bemötande gällande särbegåvning? Vilket stöd har vårdnadshavarnas barn fått av skolan? Studien är baserad på intervjuer med vårdnadshavare till särbegåvade barn. Totalt har fem vårdnadshavare intervjuats. Resultatet gällande studiens första frågeställning visar att barnens särbegåvning har upptäckts på olika sätt. Exempelvis genom specifika särdrag eller tidig utveckling i läsning och/eller verbal förmåga. Gällande studiens andra frågeställning visar studiens resultat att skolans kunskap om särbegåvning varierar, vilket lett till att samarbetet mellan skola och vårdnadshavare inte fungerat väl i samtliga fall. I studien framgår även hur vårdnadshavarna önskar att samarbetet skulle fungera med skolan. Resultatet av den sista frågeställningen visar att vårdnadshavarnas särbegåvade barn har fått stöd av skolan genom metoderna acceleration och berikning samt stöd vad gäller specifik träning av handstilen. Det framgår även att vårdnadshavarna har önskemål vad gäller mentorskap samt val av litteratur på lämplig nivå.

Bråk i matematikundervisningen är ett moment i matematik som flera elever anser är svårt. I denna litteraturstudie kommer jag att undersöka vad elever anser är svårt med bråk i matematikundervisningen, samt kolla på vad för stöd några författare anser elever behöver för ett bra lärande. Matematik är en av grunderna till ett fungerande arbetsliv. Eleverna behöver få en ordentlig grund för att kunna uppfylla sina kunskapskrav som finns i läroplanen, där det står att eleverna ska kunna identifiera naturliga tal och deras egenskaper för att kunna rangordna dem i ordning. Något som fungerar för flera av eleverna är att arbeta i grupp eller att få arbeta med laborativt material för att kunna se talet tydligt framför sig. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskningen säger om hur elever utvecklar sin matematiska förmåga inom bråk i matematikundervisningen, samt vad eleverna behöver för stöd i klassrummet. Detta genom att besvara frågeställningarna: Vilka svårigheter har eleverna med bråk i matematiken? och Vilket stöd behöver elever inom bråk i matematiken? För att kunna besvara dessa frågor och uppnå syftet har jag systematiskt sökt och analyserat vetenskapliga studier om bråk i matematikundervisningen.

SAMMANFATTNING Sedan 1967 har över 130 000 patienter genomgått en hjärttransplantation, en behandling som idag medför att patienter med terminal hjärtsvikt återfår sin livskvalitet samt får sitt liv förlängt. Idag lever patienter längre efter en hjärttransplantation. Vägen tillbaka till ett normalt liv för dessa patienter är full av både kroppsliga och mentala utmaningar. För att kunna bemöta och ge stöd till dessa patienter på bästa möjliga sätt är det viktigt att förstå hur patienterna upplever livet efter en hjärttransplantation. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta patienter inkluderades i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer på ett sjukhus i södra Sverige under perioden december 2017 till januari 2018. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det samlade materialet. Studiens resultat sammanfattades under två teman; att patienterna varken var friska eller sjuka och förändrat synsätt på överlevnad och hanteringsstrategier. Det sviktande hjärtat ersattes av ett nytt och friskt hjärta. Med det friska hjärtat fick patienterna livet tillbaka och upplevde en förbättrad hälsa och livskvalitet, dock hade de samtidigt lidit av komplikationer som behandlingen medfört. Patienterna befanns sig i ett hälsostillstånd där hen var varken frisk eller sjuk. Trots detta var patienternas upplevelser av vardagen fulla av möjligheter trots hinder och begränsningar. Studien visade vidare att patienterna behövde varierande stödinsatser. Med inre-och yttre motivation samt stöd av omgivningen kunde dessa patienter hitta nya vägar och strategier att hantera vardagen och leva ett tillfredsställande liv trots omständigheterna. Genom att förändra sitt synsätt på tillvaron och att bygga upp den inre styrkan och viljan kunde hinder vändas till möjligheter. Studiens slutsats visar att livet efter en hjärttransplantation är fullt av utmaningar, patienterna upplevde både hälsa och ohälsa. Vårdpersonal bör vara medveten om att dessa patienter behöver stöd, både socialt och professionellt, för att klara av de fysiska och psykosociala utmaningarna i det dagliga livet efter hjärttransplantationen. Därför bör vårdpersonal upptäcka eventuella problem i god tid och genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa.

Bakgrund: Enligt arbetsmiljöverket (2017) är det arbetsgivarens ansvar att skydda arbetstagarna från både psykisk och fysisk ohälsa relaterad till arbetet. Trots detta förekommer arbetsrelaterad ohälsa. Förskolläraryrket är enligt Koch (2015, september) en av de yrkesgrupper där flest lider av arbetsrelaterad stress. Detta har under de senaste åren uppmärksammats av bland annat fackliga organisationer och media. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser av stress i arbetet och vad som orsakar samt motverkar arbetsrelaterad stress. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från fem olika förskolor från skilda områden i samma kommun. Resultat: Majoriteten av förskollärarna i studien upplever stress i arbetet. Orsakerna varierade liksom upplevelsen av kontroll i arbetet. De flesta upplevde höga krav trots att de uttryckte att de kände stöd från arbetslag och chef.

De senaste åren har besvär orsakat av arbetet ökat och den största ökningen har skett bland icke kroppsliga besvär (SCB, 2014). Det innefattar med andra ord besvär som inte är av fysisk karaktär. Med anledning av denna ökning har Arbetsmiljöverket tillträtt föreskriften AFS 2015:4 som behandlar organisatorisk och social arbetsmiljö. I föreskriften beskrivs hur anställda bör ha förutsättningar för en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Goda förutsättningar innebär bland annat att ha resurser för att hantera och klara av arbetsuppgifter. Resurserna kan innefatta att ha tillgång till nödvändig kompetens, inflytande i arbetet eller socialt stöd. Därav är det intressant att undersöka vilka krav och förväntningar som ställs på anställda i arbetet samt vilka resurser som anses nödvändiga för att uppfylla kraven. Socialt stöd har visats ha en betydande roll i krävande arbeten och genom egna erfarenheter av serviceyrket har det sociala stödet från kollegor och chefer uppfattats som en väsentlig resurs för att klara av arbetet. Av den anledningen studeras det sociala stödets betydelse i arbetet med service.  Denna studie behandlar specifikt serviceyrket inom detaljhandeln och utgår från ett arbetstagarperspektiv. Syftet med denna studie är att studera anställdas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön i serviceyrket. Detta utförs med utgångspunkt i följande frågeställningar. Hur beskrivs krav och förväntningar på de anställda, vilken betydelse har socialt stöd i det dagliga arbetet och vilka resurser upplevs vara viktiga i arbetet med service. Det teoretiska ramverket i denna studie innefattar teorier om emotionellt lönearbete, betydelsen av kundservice och relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd i arbetet. Resultatet i denna studie beskriver betydelsen av socialt stöd i arbetet med service inom detaljhandel. De anställda som intervjuats inom ramen för detta arbete efterfrågar socialt stöd i arbetet. Socialt stöd anses vara nödvändigt dels på grund av arbetets karaktär.

Bakgrund: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige där även en ökning ses. Att bli diagnostiserad med bröstcancer innebär stora förändringar i livet. Människor som står kvinnan nära kan vara ett värdefullt stöd, därför är det viktigt att involvera hela familjen i vården. Sjuksköterskan bör därför arbeta med familjefokusering där familjen ses som ett system där en del påverkar alla delar. Syfte: Beskriva familjens erfarenhet av att leva med en kvinna som drabbats av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 17 kvalitativa artiklar som analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Familjemedlemmar till en kvinna som drabbats av bröstcancer upplevde känslor som oro, rädsla och ångest. De hade svårt att anpassa sig till nya roller och det kändes överväldigande att få ta så stort ansvar. Familjemedlemmarna upplevde brist på information och delaktighet från vårdpersonal vilket bidrog till att familjen kände en ovisshet kring sjukdomsförloppet och behandling. Kommunikationen inom familjen hade stor betydelse för att på bästa sätt bemöta sjukdomen. Slutsats: När en kvinna drabbas av bröstcancer påverkas hela familjen, vilket sjuksköterskor måste få en större insikt i. Det är viktigt att sjuksköterskor ser familjen som en helhet och inte utesluter någon familjemedlem. / Backround: Cancer is the second most common cause of death in Sweden, where an increase is observed as well. Being diagnosed with breast cancer involves major changes in life. People close to the women can be valuable support; therefore it is important that the entire family is involved in care. The nurse should work with a family focus where the family is viewed as a system in which one part affects all the other parts. Aim: To describe the family’s experience of living with a woman afflicted with breast cancer. Method: A literature review with an inductive approach based on 17 qualitative articles analyzed by Friberg’s five-step model. Results: Families of a woman afflicted with breast cancer experienced feelings such as worry, fear and anxiety. They had difficulty adapting to the new roles, and felt overwhelmed by the large responsibility placed on them. The realized the huge responsibility the woman had undertaken. Family members experienced lack of information and participation from healthcare professionals, which in turn caused them to feel an uncertainty towards the progression of the disease and the treatment. Communication has a significant importance to in the best way treat the disease. Conclusion: When a woman is afflicted with breast cancer it affects the whole family in which nurses need to get greater insight. It is important that nurses see the family as a unit and does not exclude the family members.

Abstrakt   Syftet med studien är att undersöka, utifrån barnpsykiatrins perspektiv, hur skolan kan bemöta elever med oro och ångest som gynnar elevernas utveckling och lärande. Studien är en kvalitativ studie där vi intervjuat fyra psykologer, som är verksamma eller har varit verksamma inom barnpsykiatrin. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Fördelen med semistrukturerade intervjuer är att det finns möjlighet att kunna ställa följdfrågor, detta för att öka möjligheten att få kunskap om hur barn med ångest upptäcks, och vad skolan kan göra för att möta och bemöta dessa barn på allra bästa sätt.   Intervjuresultaten påvisade att begreppet ångest är ett komplext begrepp. Det är viktigt att gå till grunden med vad problemet verkligen handlar om. Ångest är i grunden en rädsla men för att räknas som ångest ska problemet vara så stort att det hindrar dig från att leva och fungera i din vardag. Ångest kan visa sig på olika sätt.  Hos yngre barn som inte kan sätta ord på hur de känner är det vanligt att problemen yttrar sig som magont, huvudvärk och ledvärk. Ytterligare reaktioner kan vara koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter eller aggression. Hos äldre barn handlar det ofta om ångest i samband med krav. Det kan handla om krav på att nå målen i skolan, och också krav på att nå mycket bra resultat som man ställer på sig själv. Det som framkom vid intervjuerna, hur skolan kan bemöta elever med ångest, var vikten av att det bör finnas vuxna som ser, hör och tar sig tid. Studien visade även på att stor omflyttning bland personalen är ett problem. Lärare kan underlätta genom att informera och gå igenom arbetsdagen så att det blir struktur, rutiner och förutsägbarhet i skolarbetet. Att i god tid förbereda schemaavvikande aktiviteter och att sammanfatta genomgångna moment och händelser för att det ska bli tydligt för eleven. Det framkom också att skolans utformning av miljön är viktig, på så sätt att det bör finnas tillgång till små rum för arbete i liten grupp, enskilt arbete och återhämtning. / <p>Obs! Handledare 2, Kirsten Flaten, tillhör universitetet i Sogndal, Högskulen på Vestlandet, Norge.</p>

No description available.

Barn har laglig rätt att växa upp i en trygg miljö som främjar den personliga utvecklingen. Forskning visar ett samband mellan alkoholmissbruk och en bristande förmåga att skapa denna trygga miljö. Förståelse för barns upplevelse av att växa upp i hem med alkoholmissbruk är av värde för sjuksköterskan i mötet med dessa barn. Den sviktande föräldraförmågan påverkar barnets anknytning negativt. Barnen ligger i riskzonen för att i framtiden utveckla psykisk ohälsa och/eller substansmissbruk. Stöd från omgivningen och tidiga insatser är en essentiell del i arbetet med dessa barn. Tidiga insatser för att identifiera barn i riskzonen behövs. I detta arbete har skolsjuksköterskan genom sin unika inblick i barnens vardag en betydelsefull roll.