Bakgrund: Årligen drabbas 9000 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Trots den effektiva behandlingen utvecklar många kvinnor en rädsla för återfall. Att drabbas av ett återfall i bröstcancer innebär för många en sämre överlevnadsprognos. Rädslan möts sällan av vården men många kvinnor kan vara i behov av stöd med sin rädsla för återfall. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors rädsla för återfall av bröstcancer och deras behov av stöd. Metod: För att besvara syftet användes en allmän litteraturöversikt där 13 artiklar av både kvalitativa- och kvantitativa data inkluderades. Artiklarna granskades med stöd av Fribergs kvalitetsgranskningsfrågor samt analyserades med stöd av Fribergs analysprocess. Resultat: I resultatet framkommer det tre huvudkategorier; kvinnornas vardag präglas av rädslan för återfall, delar i kvinnornas vardag som intensifierar rädslan för återfall och uppmärksamma rädslan för återfall och möt kvinnornas behov.  Huvudkategorierna följs sedan av 11 underkategorier. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att rädslan präglar kvinnornas vardag och orsakade kvinnorna livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. I mötet med vården var kvinnorna missnöjda, de upplevde en frustration av inte bli tagna på allvar med sin rädsla. För att kvinnorna ska kunna få stöd med rädslan behöver deras behov uppmärksammas av vården, framförallt av sjuksköterskan.

Hjärttransplantationer har utförts i Sverige sedan 1984 och genom utveckling har överlevnadschanserna ökat. Den främsta anledningen till en hjärttransplantation är svår hjärtsvikt. Processen från att vara i behov av ett nytt hjärta till att komma tillbaka till livet kan vara lång för patienterna. Sjuksköterskan har en ledande roll att förmedla stöd och information under hela vårdtiden. Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metoden som valdes till studien är en litteraturöversikt med nio kvalitativa artiklar. Resultatet delades in två huvudkategorier, känslomässiga förändringar och att återgå till vardagen. Nio underkategorier framkom från huvudkategorierna, rädslor och osäkerhet efter en hjärttransplantation, tankar om donatorn, identitet, tankar om framtiden, vikten av stöd, upplevelsen av medicinering och efterkontroller, förväntningar från omgivningen, strategier mot återhämtning samt arbete och ekonomiska aspekter. Resultatet visar att patienter upplever rädslor och oro för komplikationer som kan orsaka ett lidande. Patienter är i behov av information och ökat stöd genom hela vårdprocessen, samt att anhöriga inkluderas mer. Återhämtningen kan hämmas av för höga förväntningar och krav som kan bidra till stress för patienten. Sjuksköterskans ansvar är att informationen som tilldelas patienten är förståelig. Genom att hjälpa patienten att skapa balans mellan vila och aktivitet kan patientens stress reduceras. När sjuksköterskan arbetar personcentrerat kan hen se hela människan bakom sjukdomen och ge det stöd som patienten är i behov av.

No description available.

Föreliggande studie undersökte sjuksköterskors upplevelse av socialt stöd på intensivvårdsavdelningar. Deltagarna i studien var fem stycken sjuksköterskor mellan 23-62 år och hade mellan 2-40 års arbetserfarenhet. Samtliga av deltagarna arbetade på en intensivvårdsavdelning.  Studien använde sig av tematisk analys som resulterade i tre huvudteman med respektive underkategorier, Det formella stödet vilket omfattar de stödformer som organisationen erbjuder och berör handledning i grupp och chefens betydelse, Det informella stödet vilket omfattar de stödformer som sjuksköterskor finner bland kollegor och berör stöd och bekräftelse från kollegor samt Det individuella stödet vilket omfattar de stödformer som är individuella och berör empati och relation till patienter och att fråga om, ta emot och ge hjälp.  Slutsatsen av undersökningen var att det finns olika stödformer som sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar använder sig utav för att minska, förebygga och hantera stressande omvårdnadssituationer samt ger ett underlag för vilka stödformer som tycks ha en positiv effekt på sjuksköterskors hantering av stress på intensivvårdsavdelningar.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn ska amma de första sex levnadsmånaderna. Bröstmjölk är den bästa näringen för barnet under  första levnadstiden och amning skapar även en viktig anknytning mellan mamma och barn. Antalet kvinnor som helammar sina barn i Sverige har minskat sedan 2004. Amningsstöd är en utmaning för vården och bör ges utifrån kvinnans individuella behov. Ett positivt amningsstöd ökar förutsättningarna för att amma under en längre period.   Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att få amningsstöd.  Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med sökningar i två olika databaser. Datainsamling, kvalitetsgranskning och analys av artiklar utgick från ett systematiskt arbetssätt beskriven av Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Tre kategorier framkom under analysen: Fysiskt amningsstöd, Vårdpersonalens betydelse och Omgivningens roll. Resultatet av denna studie visar hur viktigt BHV-sjuksköterskans stöd är för den ammande kvinnan. Vissa kvinnor uppskattar att få praktisk hjälp med amningstekniken medan andra absolut inte önskar detta. Slutsats: Studien visar att kvinnor ofta upplever bristfälligt amningsstöd. Amningsstödet behöver ges på ett respektfullt och finkänsligt sätt där kvinnan är i fokus för att öka förutsättningarna för att kvinnan ska fortsätta amma. Utökad forskning behövs för avancerad amningsstödsutbildning och för att eventuellt införa amningskonsulter inom vårdkedjan. / Background: The World Health Organization (WHO) recommends that children breastfeed for the first six months of life. Breast milk is the best nutrition for the baby for the first period of life and breastfeeding also creates an important connection between mother and child. The number of women who fully breastfeed their children in Sweden has decreased since 2004. Breastfeeding support is a challenge for the healthcare professionals and should be given based on the woman's individual needs. A positive breastfeeding support increases the breastfeeding duration. Aim: The aim of the study was to illuminate women's experiences of receiving breastfeeding support. Method: A systematic literature review was conducted by searching from two different databases. Data collection, quality review and analysis of articles were based on a systematic approach described by Bettany-Saltikov and McSherry. Result: Three categories emerged during the analysis: Practical hands-on support, the Importance of healthcare professionals and the Role of the surrounding environment. The results of this study show how important the support from the nurse at the child healthcare is for the breastfeeding woman. Some women appreciate getting practical help with breastfeeding techniques while others absolutely do not want this. Conclusion: The study shows that women often experience inadequate breastfeeding support. Breastfeeding support needs to be given in a respectful and sensitive way where the woman is in focus. Extended research is needed for advanced breastfeeding support training and to possibly introduce breastfeeding consultants within the healthcare system.

Bakgrund: Fetma är en kronisk sjukdom som ökar i Sverige. Komplexiteten bakom sjukdomen är stor, samtidigt som nationella riktlinjer för behandling av sjukdomen saknas. Sjuksköterskans insatser till patienter med fetma varierar, dock berör en stor del av insatserna viktnedgång. Sjuksköterskan, med fokus inom primärvården, har en central roll i att främja hälsa hos individer. Det innebär i sin tur att fokusera på det friska hos patienter och öka självkänsla och egenmakt, något som patienter med fetma vidare önskar stöd till. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan stödjer patienter med fetma till hälsa, med fokus inom primärvården. Metod: Föreliggande studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt inspirerad av Friberg (2017) beskrivning. Den baserades på fyra kvalitativa, en kvantitativ och två studier med mixad metod. Analysen genomfördes enligt Fribergs (2017) beskrivning av analyssteg. Resultat: Sjuksköterskor stödjer patienter med fetma, med fokus inom primärvården, genom att utgå ifrån patientens motivationsgrad, uppmuntra och ge råd till livsstilsförändring och genom att skapa en god relation med patienten. Slutsats: I föreliggande studie framkom det att patientens motivation är en avgörande komponent i det stödjande arbetet, vilket är betydelsefullt för sjuksköterskan i sitt arbete. Studiens resultat påvisar även att sjuksköterskan stödjer utifrån egna erfarenheter, upplevelser och genom uppmuntran till livsstilsförändringar. Sammanfattningsvis bör stödjande evidensbaserade metoder för att stärka den egenupplevda hälsan hos patienter med fetma belysas och nyttjas mer frekvent.

No description available.

Bakgrund.  Tidigare studier visar att barn och föräldrar upplever oro och rädsla under sjukhusvistelsen. Forskning visar att omhändertagandet av barn är komplext och kan upplevas som stressande och otryggt för specialistsjuksköterskan.  Syfte. Syftet var att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av omhändertagandet av barn Metod. Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Fem anestesisjuksköterskor och fem intensivvårdssjuksköterskor från två sjukhus i Mellansverige inkluderades i studien. Ändamålsenligt urval användes. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Kvalitativ manifest innehållsanalys utfördes. Huvudresultat. Fem huvudkategorier framkom Bristande kunskap och erfarenhet, Att ha handlingsberedskap, Stöd, Föräldrars medverkan, Etiska dilemman och moralisk stress. Specialistsjuksköterskorna upplevde att omhändertagandet av barn kunde resultera i rädslor och osäkerhet då det saknades kunskap och erfarenhet. Att bygga upp en handlingsberedskap mentalt och praktiskt upplevdes skapa trygghet. Kollegialt stöd upplevdes betydelsefullt. Specialistsjuksköterskorna upplevde att skapa en relation till barnet och föräldrarna underlättade omhändertagandet. Föräldrar kunde ha positiv och negativ inverkan vid omhändertagande av barn. Etiska dilemman, moralisk stress och svårigheter att hantera egna känslor kunde uppstå.  Slutsats.Föreliggande studie visar hur specialistsjuksköterskorna upplevde en rädsla och osäkerhet vid omhändertagande av barn. Att ha handlingsberedskap, stöd och teamarbete upplevdes som betydelsefullt. Föräldrar var en trygghet för barnet men kunde även försvåra specialistsjuksköterskornas omhändertagande av barnet. Etiska dilemman, moralisk stress och svårigheter att hantera känslor förekom. Resultatet visar att ökad kunskap om hur specialistsjuksköterskor upplever omhändertagandet av barn behövs för att förbättra och optimera omvårdnaden i en miljö anpassad för vuxna patienter. / Background. Previous studies have shown that children and their parents experience fear and anxiety during their hospital visit. Studies suggest that caring for children is complicated and can be perceived as stressful and leave a feeling of uncertainty for the registered nurse anesthetist’s and Intensive care unit (ICU) nurses.  Aim. The aim of the study wasto describe the nurse anesthetists and the ICU nurses experiences of caring for children. Method. Descriptive design with a qualitative approach was used. Five nurse anesthetists and five ICU nurses who had earlier experience of caring for children were recruited from two county hospitals in Sweden. Purposive sampling was applyed. Data was collected by semi-structured interviews. An interview form was used. Qualitative content analysis was performed. Findings Based on the data collected fivethemes emerged Inadequacy of knowledge and experience, To have a plan of action,Support, Parents participation and Ethical dilemmas and moral distress. The specialized nurses experienced that caring for children could create feelings of fear and insecurity due to their own lack of knowledge and experience. Establishing a plan of action both mentally and practically was described as giving a sense of security. To seek support from colleagues was also perceived as important. Create a relation gave comfort to the child could facilitate the caregiving process. Parents participating gave comfort for the child, however this could also have a negative effect on the caregiving. Ethical dilemmas was perceived to create emotions of moral stress. Emotional difficulties when caring for critically ill children could arise.    Conclusion.The presented study shows how specialized nurses experienced feelings of fear and insecurity when caring for children, due to their lack of knowledge and experience.  A sense of security arose when seeking support from colleagues and from mental and practical preparation. Ethical dilemmas could arise. The study shows that reg. anesthetic nurses and ICU nurses perceive that they need a deeper knowledge when it comes to caring for children, in order to enhance and optimize the care in an environment adapted for adult patients.

ABSTRACT  Introduction: Cancer causes crisis and adjustment in life for both the patient and their relatives. People who receive treatment for cancer are affected, both physically and mentally, which can include the need of solid care by health care professionals but also by relatives. To minimize the risk of suffering and its negative consequences, an increased understanding of relatives' experiences when a family member gets cancer is needed. Purpose: The purpose was to shed light on relatives' experiences when a family member is living with a cancer diagnosis.  Method: A descriptive design with a general literature overview as a data collection method was used.  Results: The results can be distinguished into four categories that describe relatives' experiences. The four categories are adjustment in the everyday life of the relatives, emotions of the relatives, psychological impact and support that is requested. The results showed that relatives felt physically, mentally and emotionally exhausted. However, they felt that support from health care, family, relatives, religion and friends helped them.  Conclusion: Relatives living with a family member with cancer have a significant need to receive support from close relatives and health care professionals. It also emerged that relatives felt very anxious, fear, stress, uncertainty and psychological impact. They felt limited in their lives, gained a new perspective on life and that the family member's cancer affected the whole family. Keywords: Cancer, experiences, feelings, diagnosis and support.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort världen över och vården skall kunna ges överallt till personer med obotlig, progressiv sjukdom. Den palliativa vården utgår från fyra hörnstenar vilka är symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Det är av stor vikt att närstående blir erbjudna stöd under vårdförloppet och att sjuksköterskan bemöter de olika behov av stöd närstående har. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av stöd från vårdpersonal vid palliativ vård. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt som innehöll elva originalartiklar med ett etiskt godkännande. Artiklarna söktes från omvårdnadsdatabaserna Cinahl Complete och PubMed. Högskolan Kristianstads granskningsmall användes för att granska artiklarna och analyserades i fem steg utifrån Fribergs (2017b) analysmodell. Resultat: Resultatet baserades på fyra kategorier: bekräftad och delaktig i vården, osynliggjord i brist på information, bortglömd och bortprioriterad samt ensam med ansvaret. Studien påvisar att närstående upplever såväl positiva som negativa faktorer av stöd från vårdpersonal inom palliativ vård. Kommunikationen mellan vårdpersonal och närstående har stor betydelse för hur närstående upplever stöd, ifall de känner sig delaktiga eller bortglömda. Hur informationen ges påverkar närståendes upplevelser och i många fall kunde de känna sig ensamma med ansvaret om patienten. Diskussion: Studiens styrkor och svagheter diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepptillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Tre centrala fynden som lyfts upp i diskussionen är delaktighet skapar trygghet, informationens betydelse för närstående och det åsidosatta stödet. Fynden diskuteras utifrån McCormack och McCance (2010) personcentrerade omvårdnadsteori.