Bakgrund: När en person drabbats av stroke är det i många fall även närstående som påverkas och måste anpassa sig till den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva negativa respektive positiva upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person som drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt med granskning av 15 kvalitativa studier publicerade mellan åren 2006-2012. Resultat: Utifrån anhörigvårdarnas upplevelser av vårdarbetet framkom tio teman. Huvudresultatet var att de upplevde vårdarbetet som betungande, utmattande, bekymrande med brist på egentid och avlastning. De upplevde också brist på stöd från familj, vänner, samhälle och sjukvård. Anhörigvårdarna upplevde sig utlämnade och oförberedda i sin nya roll som vårdare och ansåg sig inte ha fått tillräcklig undervisning i vad rollen skulle innebära och vad de kunde förvänta sig. De positiva upplevelserna var att relationerna stärktes inom familjerna och anhörigvårdarna lärde sig att uppskatta saker som de tidigare tog för givet. De beskrev även att de använde olika copingstrategier för att hantera den nya situationen. Slutsats: Vårdpersonal måste bli bättre på att stödja anhörigvårdarna i sin svåra situation och i ett tidigt stadium ge anpassad och koordinerad information så att de känner sig trygga och kan få den hjälp de behöver.

<p>Barn med ADHD beskrivs ofta som svårhanterliga, presterar under sin förmåga, har dåliga relationer till jämnåriga och utvecklar ofta dålig självkänsla. Bristande bemötande och rutiner från omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till åtminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhållning samt positiva stödpersoner i närmiljön stärker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. Därför är det viktigt att stödja föräldrar i att skapa den miljön för sina barn.</p><p>Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden är en litteraturstudie där artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys. Resultatet visade tre kategorier som framstod som centrala i det sociala stödet; positiv bekräftelse, problemlösning och stresshantering samt kommunikationsträning. Slutsatsen är att sjuksköterskan skulle kunna vara en del av detta stöd, men att det i dag inte finns mycket vetenskapligt stöd för sjuksköterskan roll. Behov finns av ytterligare studier där sjuksköterskan utför interventionen och där svenska föräldrarnas upplevelse och behov av socialt stöd belyses. Svaren skulle kunna hjälpa till att utforma stödet till dessa familjer så att de kan skapa en hälsofrämjande miljö för sig själva och sina barn.</p>

<p>Antalet barn med övervikt ökar och övervikt som uppträder redan i barndomen blir ofta bestående upp till vuxen ålder. Många av problemen som hänger samman med detta blir ännu svårare om övervikten har varit pågående under lång tid. Syftet var att beskriva familjers erfarenheter av olika former av stöd till barns viktnedgång. Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet ur artiklarna analyserades och två huvudteman identifierades; föräldrars erfarenheter och barns erfarenheter. Huvudfynd i studien var att det krävdes en involvering av hela familjen för att nå framgång i viktnedgång av det överviktiga barnet. Både föräldrar och barn var väl medvetna om vilka strategier som krävdes för en viktnedgång och de mest framträdande var ökad fysisk aktivitet och kostomläggning. Varje familj är unik och individuellt stöd bör ges utifrån varje enskild familj. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att lyfta fram familjens egna resurser och arbeta utifrån dessa.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete för att möta alla barn i förskolan. Det undersöktes även hur förskollärare beskriver vilka barn som är i behov av särskilt stöd och vad som kan påverka denna bedömning. Uppsatsen utgår från en fenomenografisk forskningsansats och genom intervjuer har jag tagit del av förskollärares tankar kring frågeställningen.   Förskollärarna beskriver arbetet med att försöka nå och anpassa verksamheten utifrån alla barn som finns i den. De beskriver även vilka svårigheter detta kan innebära. I resultatet framkom fyra kategorier av svårigheter som förskollärare beskrev att barnen kan ha. De svårigheter som framkom var språkliga, sociala &amp; känslomässiga, motoriska och funktionsnedsättningar. Förskollärare belyser att det är svårt att få extra resurser till barngruppen. I resultatet framkom också hur förskollärarna upplever kontakten med speciallärare. Förskollärarnas beskrivningar har sedan analyserats och kategoriserats utifrån ett punktuellt och relationellt perspektiv och vad det kan innebära för verksamheten.

Bakgrund: I den palliativa vården är det viktigt att involvera anhöriga då också deras livssituation förändras när en familjemedlem befinner sig i livets slutskede. Särskilt viktigt är det när det uppstår problem kring näringsintaget, då näringsintaget försämras eller upphör. Ofta hamnar sjuksköterskans fokus på patienten och de anhöriga kan åsidosättas eller glömmas bort. Anhöriga är dock en stor del av den palliativa vården och behöver ett stort stöd från sjuksköterskan då de ofta upplever sig vara ensamma och ställs inför många känslomässiga frågor, bland annat frågor kring familjemedlemmens näringsintag. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av sjuksköterskans stöd då patientens näringsintag försämras eller upphör i den palliativa vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Av analysen framkom tre kategorier och en underkategori som beskriver att anhöriga såg möjligheten att vara delaktig i vården som en viktig form av stöd och de kände sig ofta helt ansvariga för sin familjemedlems palliativa vård vilket gjorde det svårt att lämna över ansvaret över näringsintaget till sjuksköterskan. Resultatet visade även att det informativa stödet och bemötandet var betydelsefullt för upplevelsen av sjuksköterskans stöd. Slutsats: Resultatet visade att anhöriga upplever att sjuksköterskan drar sig undan, lämnar dem ensamma med sina frågor och tankar samt att det informativa stödet var otillräckligt. Studiens resultat kan användas för att få förståelse och kunskap kring vilka faktorer i stödet som anhöriga upplever är betydelsefulla när näringsintaget försämras eller upphör i den palliativa vården. Sådan förståelse och kunskap skulle kunna användas för att utveckla och förbättra stödet genom att fokusera på de faktorer som anhöriga upplever är av betydelse.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att vårdpersonal ska lindra sjukdomens symtom, förebygga lidande samt förbättra patientens och dess närståendes livskvalitet vid obotlig sjukdom. Att vara närstående till en patient som vårdas palliativt leder många gånger till både fysisk och psykisk påfrestning där vårdpersonalens stöd kan vara betydelsefullt både under vårdtiden och efter dödsfallet.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilket stöd närstående efterfrågar från vårdpersonal i palliativ vård. Metod: En systematisk litteraturstudie. Artikelsökandet genomfördes i Cinahl och PubMed och resulterade i 11 kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Analysen skedde utifrån en manifest innehållsanalys.   Resultat: Närstående efterfrågade stöd i form av information om patientens tillstånd och död samt delaktighet och närvaro i patientvården. Att finna en gemenskap med andra närstående var också betydelsefullt. Det uppskattades när vårdpersonal hade social- och medicinsk kompetens samt att de var tillgängliga och avlastade närstående vid behov. Slutsatser: Vårdpersonal kan genom stödjande insatser så som god kommunikation, kompetens och avlastning minska närståendes upplevelser av lidande samt möjliggöra optimal hälsa och välbefinnande för närstående i palliativ vård.

Bakgrund: Med palliativ vård avses den vård som patienten får i livets slutskede, där syftet är att lindra lidande och främja livskvalitet. Den palliativa vården i hemmet har under senare år ökat, dels på grund av att tillgången av kvalificerad vård genom hemsjukvård har utvecklats. Sjuksköterskans roll inom den palliativa vården är att tillgodose patientens men även anhörigas behov. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård då en patient vårdas i hemmet, anhörigas behov av stöd samt hur situationen påverkar vardagen. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar som identifierats via databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Resultatet visar att beslutet om den palliativa vården ska ske i hemmet fattas av patienten men är beroende av vilken relation patient och anhörig har till varandra. Att vara tillgänglig 24 timmar om dygnet runt kan vara påfrestande för anhöriga som upplever både fysiska- och psykiska besvär av situationen. Det ansågs viktigt att bibehålla vardagliga rutiner trots att döden är närvarande. Anhöriga behöver stöd från vårdpersonal, familj och vänner för att orka med situationen. Slutsats: Anhörigas behov är individuella. Vårdpersonal behöver mer kunskap om anhörigas behov inom den palliativa vården för att ge ett bättre bemötande till anhöriga när den palliativa vården bedrivs i hemmet.

No description available.

Prostatacancer är en mycket vanlig cancerform hos män. Sjukdomen kan behandlas med strålning, operation, läkemedel eller aktiv monitorering. Syftet var att beskriva mäns erfarenheter av att leva med prostatacancer. Metoden var en litteraturöversikt där sju artiklar med kvalitativ ansats analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultatet gav två huvudkategorier; förändringar för individen och omgivningens betydelse, med fem subkategorier; emotionell påverkan, en förändrad kropp, en förändrad vardag, behov av stöd och behov av information. Slutsatsen var att prostatacancer påverkar män både psykiskt, fysiskt och socialt. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om diagnos, behandling och biverkningar för att kunna ge patienten det stöd och den information som den enskilde individen behöver så att patientens lidande lindras.

Syftet med denna studie är att analysera fyra olika lärarhandledningar i matematik för årskurs 6 för att få mer kunskap kring stödet som erbjuds inom kapitlet procent. De lärarhandledningar som analyserats är Favorit matematik, Koll på matematik, Matte Eldorado och Matte Direkt Borgen. Lärarhandledningarna har i denna studie analyserats utifrån ett reviderat ramverk, vilket innehåller fyra kategorier. Vid analyserna användes ett kodningsschema och en kodningsmanual. Dessa två användes för att kunna registrera innehållet i lärarhandledningen till rätt kategori i ramverket. Kategorierna var: aktiviteter, formativ bedömning och utvärdering, genomförande och individualisering samt konkret material. I studien har även skillnader mellan de fyra lärarhandledningarna analyserats. Resultatet visade att den finska lärarhandledningen, Favorit matematik, erbjuder mycket stöd medan stödet i de svenska lärarhandledningarna varierar.