Bakgrund Övervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation. Metod En kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter. En halvstrukturerad intervjuguide med följdfrågor utformades och sammanlagt genomfördes sex intervjuer. Inklusionskriterier för deltagande var att operationen skulle ha ägt rum minst två år före intervjutillfället samt att personen var svensktalande och myndig.Insamlat datamaterial analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Medicinskt stöd samt skriftlig information upplevdes tillräckligt. Informanterna önskade insatser i form av utökat stöd vid livsstils- och beteendeförändringar, främst preoperativt,samt att få ta del av andras erfarenheter i liknande situationer. Telefonkontakt med hälso- och sjukvård och ett gott socialt stöd medförde trygghet. Tidigare kunskaper och ett personcentrerat bemötande från hälso- och sjukvården föredrogs. Slutligen upplevdesuppföljningen bristfällig från primärvården och informanterna poängterade sitt eget ansvar att följa upp och själv kontakta sjukvården vid behov. Slutsats Det finns ett behov av ytterligare stöd från hälso- och sjukvården i samband med gastricbypass, främst vad gäller det stöd som krävs vid livsstils- och beteendeförändringar.Informationsbehov föreligger både pre- och postoperativt.

Bakgrund: Stresstudier inom sjukvården har huvudsakligen handlat om sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Få studier har berört sjuksköterskor inom hemsjukvården. Sjuksköterskor har rapporterat hög arbetsrelaterad stress. Stress och höga  psykologiska krav leder till arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor. Trivsel och positivt arbetsklimat på arbetsplatsen är betydelsefullt för den psykiska hälsan för de anställda. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors arbetsrelaterade stress, välbefinnande, hälsa, upplevda krav och kontroll. Detta för att bidra till kunskapsutveckling om hur distriktssköterskornas arbetsmiljö kan förbättras. Metod:  kvantitativa och kvalitativa data samlades in via enkäter, intervjuer, personalstatistik och litteratur. Studiens ansats blev en triangulering genom att använda flera datakällor. Resultat: Studien visade att distriktssköterskor trivdes bra med sina arbetsuppgifter,  hade stor arbetsglädje och tillgång på hög egen kontroll samt var utsatta för höga krav men hade tillgång till bra stöd. Även stress förekom hos distriktssköterskor inom hemsjukvården men denna var hanterbar.  Slutligen var sjukfrånvaron inte åldersrelaterad då yngre och äldre hade samma sjukfrånvaro.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning mellan åren 2004-2014, analysera och beskriva unga anhörigvårdares perspektiv på sin situation. Studien analyserar och beskriver även litteraturen kring det anhörigstöd som samhället erbjuder unga anhöriga med demenssjuka föräldrar. De två frågeställningarna utgår från de unga anhörigas perspektiv på sin situation samt det anhörigstöd som samhället har att erbjuda denna målgrupp. Datamaterialet har samlats in genom att systematiskt granska tidigare kvalitativ forsking på området i form av en kvalitativ metasyntes. Studien visar bland annat att unga anhöriga upplever en komplex och påfrestande situation till följd av vårdandet av den demenssjuka föräldern. De unga anhöriga upplever att de blir undanhållna information kring den demenssjuke förälderns diagnos. De unga anhöriga upplever även funderingar kring ärftlighet vilket leder till negativa tankar. Unga anhöriga upplever dessutom känslor av skuld och skam samt sorg till följd av förälderns insjuknande. De unga anhöriga upplever att den demenssjuka föräldern till viss del gått förlorad. Det ledde även till förändringar av roller i familjen som påverkade de unga anhöriga olika mycket. Upplevelsen av påfrestningar till följd av rollförändringen verkar även vara könsberoende, då kvinnor uppvisar fler negativa effekter av inträdandet av vårdarrollen än män. Påverkan var till stor del beroende av om de upplever ett fullgott stöd från vänner och övriga familjemedlemmar. Stöd som efterfrågas ska vara åldersanpassat och i form av att möta andra unga anhöriga i samma situation. I Sverige är det kommunerna som skall utforma stödstrategier till unga anhöriga vilket leder till att stödet kan se väldigt annorlunda ut beroende på vilken kommun de unga anhöriga är bosatta i.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur sjuksköterskor på barn och ungdomspsykiatrin inom ätstörningsvården i Västra Götaland upplever det sociala stödet i sitt arbete. Syftet är vidare att få förståelse för hur sjuksköterskorna upplever att det sociala stödet från kollegor och patienter inverkar på dem i det dagliga arbetet. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som utfördes på sammanlagt sju deltagare, samt en enkätundersökning som utgjorde studiens bakgrund. Studiens resultat delas in i tre kategorier, varav dessa är: Socialt stöd från kollegor, Socialt stöd från tredje part och Kommunikation. Resultatet visade att sjuksköterskepersonalen upplevde ett socialt stöd från arbetskollegor, samt att det fanns ett socialt stöd att hämta hos chefer. Sjuksköterskepersonalen upplevde även ett socialt stöd med tredje part (patienterna). Avslutningsvis framkommer det att personalen har en rak och frekvent kommunikation. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning.

Multipel skleros (MS) är en livslång sjukdom som medför större eller mindre funktionsnedsättningar hos den MS-sjuke. I Sverige lever cirka 18000 personer med MS och sjukdomen debuterar oftast i 20-40 års ålder. Sjukdomen drabbar det centrala nervsystemet och orsakar succesiv nedbrytning av nervfibrer. Orsaken är fortfarande oklar och idag finns ingen botande behandling. Insjuknandet och funktionsnedsättningarna påverkar även närståendes liv och medför påverkan på hela familjen. Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av att leva tillsammans med en familjemedlem med MS. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio artiklar bildade resultatet. I resultatet framkom det att behovet av stöd ökade och att närstående använde sig av olika anpassningsstrategier. Närstående upplevde oro både för sin egen och för den MS-sjukes hälsa. Sjukdomens oförutsägbara utveckling och ekonomiska begränsningar skapade även oro för framtiden. Närstående upplevde ofta brist av stöd från vårdpersonal vilket implicerar fortsatt forskning kring sjuksköterskans professionella bemötande och uppföljning av närståendes erfarenheter.

SAMMANFATTNING Introduktion: Att föda barn är en stor upplevelse som man bär med sig hela livet, oavsett om minnet är positivt eller negativt. Målet för oss som arbetar inom förlossningsvården är att alla blivande föräldrar ska ha en positiv förlossningsupplevelse.  Dagens förlossningsvård ställer stora krav på barnmorskan, vilken ska arbeta säkert, utveckla kompetens och ha ett stödjande samt individanpassat bemötande. Syfte: Syftet var att beskriva hur barnmorskor ser på stöd vid förlossning.                                                                Metod: Fyra fokusgruppintervjuer utfördes på fyra olika norrländska sjukhus där barnmorskans syn på stöd vid förlossning berördes. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.                                                                                                                      Resultat: Resultatet redovisas utifrån barnmorskornas beskrivning av vad stöd innebär vid förlossning. Texten indelades i två domäner: Möjligheter till stöd samt begränsningar till stöd. I dessa domäner framkom teman såsom: Bemötandets betydelse, beröringens betydelse, närvarons betydelse, betydelsen av att känna trygghet, kommunikationens betydelse, betydelse av respekt och ansvar, tillitens betydelse, känna otillräcklighet, känna sig vilsen samt sakna tilltro till det normala. Diskussion & slutsats: Barnmorskorna hade flera vägar till stöd, ett individuellt bemötande, de vågade vara fysiskt nära kvinnan och ansåg att de hade en intuition av att känna när de skulle vara närvarande. Att vara trygg var viktigt både för barnmorskan och för kvinnan. De gav fortlöpande information och respekterade kvinnan. De kände ett starkt ansvar för sin roll, och ville ge kvinnorna en tilltro att föda. Begränsningar till stöd var att de kände sig otillräckliga och vilsna i en förändrad organisation. Framtiden bringar stora utmaningar i att kunna förmedla empowerment, att få den födande kvinnan att tro på sig själv och att locka fram den inre styrkan för att föda barn. Nyckelord: Barnmorska, Kommunikation, Stöd. / ABSTRACT   Introduction: Giving birth is a very unique experience that influences the rest of a woman’s reproductive life, regardless if the memory is positive or not. Midwives goal is to give all parents a positive memory of this experience. Today´s maternity care put great demands on the midwife, who should be working safely, develop skills, support and individualized treatment. Objective: To describe a midwife`s opinion about support during labour. Method: Four focus group interviews were conducted at four different hospitals in the northern part of Sweden. Following issues was focused: How midwife´s practise support during labour. The results were analysed using qualitative content analysis. Results: The results are presented by the midwives description of the support during labour. Two domains emerged: Different possibilities about support and limitations of support. Through the domains we found several themes. The meaning of the first meeting, the meaning of  physical contact, the meaning of presence, the meaning of feeling safe, the meaning of communication, the meaning of respect and responsibility, the meaning of trust, the feeling of not being able to support, feeling lost and missing faith to the nature.  Discussion & conclusion: The Midwives had different ways of support during childbirth such as, individual care; they dared to be Physical involved whit the woman. And they could feel an intuition of when they had to be present. To be safe was important for both the midwife and the women. They gave continuous information and respected the woman. They felt a strong responsibility for its role, and wanted to give the women a confidence to give birth. Limitations in support were that they felt inadequate and lost in a changed organization. The future brings great challenges in order to convey empowerment to the women in labour, to believe in themselves and to elicit the inner strength to give birth. Keywords: Communication, Midwifery, Support

Sammanfattning Titel: Självständigt arbete, en studie ur fastighetsmäklarens vardag. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Oscar Hallbygård & Oscar Hammenstål Handledare: Jonas Kågström Datum: 2014 – Maj Syfte: Författarna till denna studie har valt att undersöka fastighetsmäklarens självständiga arbete och vilket stöd arbetstagaren får av arbetsgivaren. Förmånen att ha kontroll och kunna styra över sitt eget arbete, möjlighet till självständighet samt varierande arbetsuppgifter är viktiga parametrar för att trivas på arbetet. Uppsatsen syfte lyder: Syftet med detta examensarbete är att ur ett arbetstagarperspektiv analysera huruvida chefer i praktiken stödjer/uppmuntrar sina anställda att bli mer självgående på arbetsplatsen. Metod: Uppsatsen har tillämpat ett kvantitativt metodval med hjälp utav en enkätundersökning. Inhämtad rådata har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS och redovisas i kapitel 3, 4, 5 & 6. Resultat & slutsats: Författarna till studien vill uppmärksamma följande slutsatser. Studien visar att fastighetsmäklarens personliga utveckling påverkas av arbetsgivarens autonoma stöd. Genom denna slutsats kan vi påstå att arbetsgivarens autonoma stöd kan påverka arbetstagarens upplevda autonomi och benägenheten till att ta egna beslut på arbetsplatsen Förslag till fortsatt forskning: Författarna till studien skulle vilja se en framtida studie i en bransch som är känd för att inte förespråka självständighet i yrkesrollen och se om arbetsgivaren bidrar med stöd för självständighet. Uppsatsens bidrag: Författarna till denna studie har en förhoppning att kunna bidra med kunskap kring arbetsgivarens stöd vid självständigt arbete i fastighetsmäklarbranschen. Nyckelord: Självständig, SDT, Autonomi, Utveckling, Autonomt stöd, ERG

När barn kräver neonatalvård efter förlossningen är det ofta oväntat för modern. På den neonatala vårdavdelningen läggs fokus på familjecentrerad vård, där föräldrarna blir de primära vårdgivarna. Syftet med studien var att beskriva mödrars upplevelser samt faktorer som påverkar upplevelserna under den neonatala vårdtiden. Litteraturstudiens resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att mödrar upplever ett känslomässigt kaos. Många upplever att de känner sig välkomna på avdelningen, medan andra känner att de är i vägen. Upplevelsen av att känna sig viktig för barnet är gemensamt för många mödrar och under vårdtiden finns hos många mödrar en längtan efter närhet. Sjuksköterskan spelar en stor roll för mödrarnas upplevelser och amningen är en viktig aspekt för anknytningen till barnet.

BAKGRUND: Att inkludera närstående är en viktig del inom palliativ vård. SYFTE: Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning närstående till patienter som vårdas på en specialiserad palliativ enhet önskar vara delaktiga i omvårdnadsmoment. Vidare avsågs att undersöka i vilken utsträckning närstående vill bli informerade om vården, om de får tillräckligt stöd för att möjliggöra delaktighet samt om det finns några skillnader beträffande vilka omvårdnadsmoment barn och make/maka vill vara delaktiga i. METOD: Teorierna ”Delaktighet i ljuset – delaktighet i mörkret” och ”Känsla Av SAMmanhang” (KASAM) används som teoretiska referensramar. En enkät där deltagarna fick gradera påståenden om delaktighet, information och stöd samt ett fält för övriga synpunkter användes för undersökningen. RESULTAT: Närstående ansåg att delaktighet vid måltider var viktigt. Att delta i omhändertagandet av sin anhörigs kropp efter döden önskades i högre grad av make/maka än barn till den som vårdades, men var av samtliga mycket lågt värderat. Att få information om vården, förändringar i tillståndet samt den medicinska behandlingen värderades högt, likaså att delta i brytpunktssamtal. Närstående fick tillräckligt med stöd för att ha förutsättning att delta i vården, även tillräckligt med stöd och tröst efter att deras anhörig avlidit. SLUTSATS: Att delta vid måltider värderades högt, förutsättningar för normala måltidssituationer bör därför ges. Intresset för att delta vid omhändertagandet av kroppen efter att döden inträffat rapporterades som litet. Vårdpersonal bör därför lägga större vikt vid att ge förutsättningar för närvarande och delaktighet efter att döden inträffat eftersom att det kan underlätta sorgearbetet.

Hedersrelaterat våld är ett samhällsproblem i Sverige. Kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld är väldigt utsatta och saknar ofta någon närstående som hjälper eller stödjer dem. Att utsatta kvinnor får stöd och skydd är essentiellt för en lyckad polisutredning. Syftet med denna studie är att studera hur kvinnors utsatthet beskrivs, utifrån det hedersrelaterade våldet och deras deltagande i polisutredningar gällande hedersrelaterat våld. Förhoppningen är att skapa ett hjälpande underlag, för socialtjänst och andra hjälpande instanser, när dessa ska stötta kvinnor som deltar i polisutredning. Studien baseras på 13 polisutredningar gällande kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld. Detta är en kvalitativ studie där en kvalitativ innehållsanalys använts. Studien visar att kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och deltar i polisutredning är väldigt utsatta. Detta beror delvis på aspekter av det hedersrelaterade våldet, men också på specifika problem med polisutredningsarbetet som uppstår då brotten är av hedersrelaterad karaktär. Några av slutsatserna är att socialtjänsten och andra hjälpande instanser kan vara ett betydande stöd. Det är därför viktigt att de erbjuder trygghet och bra  tillvägagångssätt vid bemötande och i arbete med de utsatta kvinnorna och planlägger åtgärder därefter. Det är även viktigt att socialtjänst och andra hjälpande instanser beaktar kvinnornas egna behov och viljor om att delta i polisutredning.