ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har på senare tid uppmärksammats med ökande antalet diagnoser. Primära ADHD symptom kan behandlas framgångsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och få stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer när vuxna med ADHD behöver hjälp uppstår hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestående symptom i vuxen ålder är ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgångsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser. Samverkan i rehabilitering uppskattas vara framgångsrikt metod som erbjuder multiprofessionell hjälp till vuxna personer med ADHD. Empiriskt underlag i studien är ett samverkansprojekt mellan en landstig, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommun. Projektet genomförs i Samordningsförbundets regi och har fokus på ADHD.  Syfte med studien var att beskriva fyra personers upplevelse av sitt deltagande i samverkansprojektet. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att ADHD-Projektet har förbättrar intervjupersonernas tillvaro och välbefinnande genom att erbjuda stödet i hantering av ADHD symptom. Farmakologisk behandling kompletteras med psykosocialt stöd. Projektet har etablerat en arbetsmodell som engagerar alla huvudmän och kan utgöra grund för permanent samverkan och vara förebild för andra Samordningsförbund. Projektet bedöms generera och ackumulera kunskap.

Abstrakt Bakgrund. Småbarnspappor har intervjuats om deras erfarenheter att vara pappa. Olika resultat har framkommit, däribland att faderskapet inneburit en omställning i livet. Det har varit ansträngande, men även glädjefyllda moment. Av olika stöd som utformats för papporna, handlar det t ex om att samhället ger dem bidrag. Med betoning på Sverige och även Europa, än övriga länder i världen. Mot bakgrund till svenska folkhälsopolitiska i mål som utvecklats, med syftet för bl a familjen, att öka jämlikhet i vård- och omsorgsfrågor gällande barnet. Syftet med denna studie var att belysa småbarnspappors känslor i föräldraskapet Metod. Sex informanter hade rekryterats för att söka svar, genom att öppna frågor ställdes, t ex om småbarnspappalivet. Telefonintervjuer genomfördes. Analys. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Småbarnspapporna hade känt varierande känslor med sitt barn. Bland känslostormarna återfanns känslor som sträckte sig från kamp, ansträngande till positiva stunder tillsammans med sitt barn. Papporna hade känt det lätt att finna givande stöd, men där fanns även svårigheter att finna stöd. Hindren kunde kännas ansträngande. Fäder belyste att inte känt sig bli tagen på allvar. Barnhälsovården fick av informanter såväl positiv kritik, men även negativ kritik. Implikationer. Barnhälsovårdens organisation visades ha teoretiska möjligheter att hjälpa småbarnspappor i känslor av exempelvis trångmål. / Abstract Background. Fathers of young children were interviewed about their experiences of fatherhood. Various experiences emerged, including that of fatherhood representing a major adjustment in life. Fathers experienced difficult, but also joyful, times. Fathers are offered various kinds of support. This includes economic contributions from society. This support is particularly well developed in Sweden and other western European countries compared to the rest of the world. The objectives of Swedish public health policy were developed to help families achieve greater equality within the family, concerning the child’s well-being. The aim of this study was to illustrate what fathers themselves had to say about equality and the experiences of fatherhood. Method. A qualitative method was used. Telephoneinterviews were accomplished. Six fathers were interviewed and data was gathered. Analysis. The material were analysed using qualitative content analysis. Results. Fathers felt a range of feelings about their children. These included role strain and difficulties, but also positive moments spent with the child. Fathers found it easy to access support, but also mentioned some obstacles, which some fathers felt more stressful. Child health care services received both praise and criticism concerning the support provided. Some fathers stated that they did not feel they were taken seriously. Implications. As shown by the evidence in the study, the child health care services also had the potential to improve the support offered to fathers in times of distress. Keywords: Content analysis, experiences, fathers of young children, infant, support.

Bakgrund: Huntingtons sjukdom är en neuropsykiatrisk sjukdom som beror på störda funktioner i hjärnans nervceller. Idag beräknas 800-1000 personer i Sverige vara drabbade av Huntingtons sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens och anhörigas upplevelse av att leva med Huntingtons sjukdom. Metod: Via databassökning har tio relevanta vetenskapliga artiklar funnits, som har granskats, klassificerats, kvalitetsbedömts och bearbetats. Resultat: Resultatet påvisade att Huntingtons sjukdom påverkade hela familjen. Patienten och anhöriga önskade tillgång till rikligare information angående sjukdomen. Barnen förlorade sin tid som ungdomar då de tog ett vuxet ansvar i hemmet. Kunskapen var bristande inom sjukvården och det var ofta anhöriga som hade den bästa kunskapen kring omvårdnaden. Diskussion: Sjuksköterskan har ett eget ansvar att behålla sin yrkeskompetens genom ett livslångt lärande och ansvarar för att den enskilda individen får tillräckligt med information för att kunna ge medgivande till vård och behandling. Genom att hålla sig uppdaterad i nya forskningsrön kan man skapa sig en kunskap kring ovanliga sjukdomar. Denna kunskap ökar patientens trygghet och förtroende för vårdpersonalen. Slutsats: En ökad kunskap hos vårdpersonal kring omvårdnaden av patienter som drabbats av Huntingtons sjukdom anses vara nödvändig.

Syftet med denna studie är att undersöka hur textillärare kan hanterar undervisningens alla utmaningar när det gäller elever med särskilda behov och hur rustade de är inför uppgiften att hantera olika situationer. De metoder som användes i undersökningen är kvalitativ intervju med öppna frågor och litteratursökning. En jämförelseanalys användes för att visa på resultatens likheter och olikheter. Resultatet visar att de stora utmaningarna i textilslöjden är att hitta elevernas motivation till en uppgift, se till varje individs svårigheter/möjligheter och att förstå elevernas problematik. I den litteratur vi läst påpekas det att som lärare måste man vara påläst om olika diagnoser för att kunna ge rätt undervisning för elever med behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de textillärare vi intervjuat inte fått rätt förutsättningar för att kunna jobba för elever med behov av särskilt stöd eftersom de ofta inte får information om eleverna. Att planera, visualisera och strukturera anser Thimon (2007) som viktigt för att undervisningen ska bli så bra som möjligt. För att kunna hantera elever med särskilda behov krävs det att man jobbar med vad eleven kan och att ge mycket positiv uppmärksamhet. Vi har även valt att undersöka hur undervisningsmiljön ser ut i textilslöjden för elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att undervisningsmiljön bör vara tydligt strukturerad, tydliga instruktioner och kortare arbetspass. / 2010ht4673

Arbetsmiljön inom vårdarbeten skiljer sig från många andra arbetsmiljöer genom att de har daglig kontakt med sjuka människor som kan vara krävande både fysiskt och psykiskt för arbetstagaren. Ett av dessa yrken är sjukhusclowner som arbetar med barn inom vården. Deras verksamhet kan beskrivas som terapeutiskt clownarbete med barn på sjukhus. Syftet med denna studie är att undersöka sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö för att få en djupare förståelse för hur man som sjukhusclown hanterar möten med svårt sjuka människor. Intervjuer utfördes med fem personer som arbetar som sjukhusclowner. Frågeställningen som ligger till grund för studien är hur och vilka faktorer inom yrket som påverkar dem positivt eller negativt. Tidigare forskning visar att stress och utbrändhet ofta förekommer inom vården men även att arbetstagarna känner meningsfullhet i sitt yrke. Studiens resultat visar att deltagarna upplever stort engagemang, tillfredsställelse i sitt yrke men också att det är energikrävande och att de egna prestationskraven kan öka stressen. Ett av resultaten i studien är att deltagarna visar ett behov av vidareutbildning och fler repetitionsdagar. När hela gruppen kan träffas oftare för att komma på idéer och förslag tillsammans kan detta skapa ett bättre samspel eftersom de lär känna varandra mer och ger även en större känsla av samhörighet i sitt yrke.

No description available.

Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet påverkar hälsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion från en annan. Hälsa definieras med hjälp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hälsa är psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett måttligt samband med bättre hälsa där religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ påverkan på hälsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem. Utgångspunkten för denna studie är Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät som syftar till att beskriva den svenska befolkningsgruppens hälsoläge. Urvalet består av Sveriges judiska minoritetsgrupp, 16 – 84 år, som är medlemmar i antingen Stockholm, Göteborg eller Malmö Judiska församling. Tilläggsfrågor inkluderades om det specifikt judiska. Totalt skickades 1272 enkäter ut och med en svarsfrekvens på 34,8 % och ett totalt bortfall på 65,2 %. Resultaten redovisades och analyserades med ett antal logistiska regressioner där de tre beroende variablerna mätte det allmänna hälsotillståndet, den psykiska samt den kroppsliga hälsan vilka testades mot samtliga oberoende variabler. Studien kan inte bekräfta hypotesen att graden av judisk religiositet har någon oberoende påverkan på hälsan. Istället tar ålder över effekten på hälsa vilket kan tyda på att medelåldern är högre för människor med en starkare religiositet. Det kan därför konstateras att religion inte är en viktig faktor för en god hälsa, åtminstone inte bland judiska församlingsmedlemmar i svenska storstäder.

Barn med ADHD beskrivs ofta som svårhanterliga, presterar under sin förmåga, har dåliga relationer till jämnåriga och utvecklar ofta dålig självkänsla. Bristande bemötande och rutiner från omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till åtminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhållning samt positiva stödpersoner i närmiljön stärker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. Därför är det viktigt att stödja föräldrar i att skapa den miljön för sina barn. Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden är en litteraturstudie där artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys. Resultatet visade tre kategorier som framstod som centrala i det sociala stödet; positiv bekräftelse, problemlösning och stresshantering samt kommunikationsträning. Slutsatsen är att sjuksköterskan skulle kunna vara en del av detta stöd, men att det i dag inte finns mycket vetenskapligt stöd för sjuksköterskan roll. Behov finns av ytterligare studier där sjuksköterskan utför interventionen och där svenska föräldrarnas upplevelse och behov av socialt stöd belyses. Svaren skulle kunna hjälpa till att utforma stödet till dessa familjer så att de kan skapa en hälsofrämjande miljö för sig själva och sina barn.

Antalet barn med övervikt ökar och övervikt som uppträder redan i barndomen blir ofta bestående upp till vuxen ålder. Många av problemen som hänger samman med detta blir ännu svårare om övervikten har varit pågående under lång tid. Syftet var att beskriva familjers erfarenheter av olika former av stöd till barns viktnedgång. Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet ur artiklarna analyserades och två huvudteman identifierades; föräldrars erfarenheter och barns erfarenheter. Huvudfynd i studien var att det krävdes en involvering av hela familjen för att nå framgång i viktnedgång av det överviktiga barnet. Både föräldrar och barn var väl medvetna om vilka strategier som krävdes för en viktnedgång och de mest framträdande var ökad fysisk aktivitet och kostomläggning. Varje familj är unik och individuellt stöd bör ges utifrån varje enskild familj. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att lyfta fram familjens egna resurser och arbeta utifrån dessa.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur lärare beskriver att de gör för att skapa goda lärandemiljöer i klassrummet för elever i behov av särskilt stöd. Detta för att som blivande lärare öka kunskapen hur man på bästa sätt kan ge stöd och underlätta för elever med beteende- och inlärningssvårigheter. I den här undersökningen har en kvalitativ studie gjorts där fem lärare och en specialpedagog har intervjuats för att få reda på hur dessa arbetar med att skapa goda lärandemiljöer för elever i behov av extra stöd. Specialpedagogiken ligger i centrum med två teorier som bakgrund som används mycket inom specialpedagogiken, behaviourismen och den sociokulturella teorin. De viktigaste begreppen inom området specialpedagogik har beskrivits samt vanliga diagnoser bakom inlärnings- och beteendesvårigheter, då det är viktigt som lärare att vara insatt i detta vid undervisning av elever i behov av stöd. I resultatet ses att vikten av individualisering och struktur i klassrummet gör mycket för inlärningen. Att alla elever har olika inlärningssätt och trivs i olika inlärningsmiljöer och att det är upp till alla lärare att se till den enskilda individen och hur den lär bäst.