Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva hur närstående upplevde sin förändrade livssituation i samband med en cancersjukdom, men även skildra på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja närstående i vardagen. Artikelsökningen har skett via databaser i Högskolan Dalarnas bibliotek. Artiklarna i studien var publicerade under åren 1998-2008 och skulle innehålla abstract, syfte, metod, resultat och diskussion samt vara skrivna på engelska. Artiklar som innehöll vård av cancersjuka barn exkluderades. Huvudresultatet visar att närstående upplever cancerdiagnosen som oväntad och känslor som chock, stress och misstro var vanliga i samband med cancerbeskedet. Cancersjukdomen hotade även tryggheten och stabiliteten i vardagen. Många närstående tog på sig rollen som vårdgivare vilket ledde till psykiska, fysiska, sociala och ekonomiska kostnader men upplevdes även som en viktig roll och minskade närståendes skuldkänslor i samband med en eventuell sorgeprocess. Familjen till den cancersjuke rapporterade både en positiv och negativ påverkan på relationen till sina nära och kära och behovet av stöd var stort hos de närstående. Resultatet visade också att sjuksköterskan har en viktig funktion i att stödja närstående i deras svåra situation och information om sjukdomen var en aspekt som upplevdes som betydelsefull

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur förstagångsföräldrar upplevde den information, de råd och det stöd som de erhållit av BVC-sköterskan. Metod: Studien genomfördes genom personliga intervjuer med sex förstagångsföräldrar med barn under ett års ålder. De första informanterna rekryterades genom ett strategiskt urval i föräldragrupper på utvalda vårdcentraler i en norrländsk kommun och för att få fler informanter användes sedan snowball sampling. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide med tre frågeområden om förstagångsföräldrars upplevelse av BVC-sköterskans råd, stöd och information. Intervjuerna analyserades och tolkades genom systematisk textkondensering enligt Malterud (2009). Resultat: Resultatet visade att föräldrarna ofta sökte information på annat håll, till exempel genom internet, familj och vänner. De hade höga förväntningar på den information BVC-sköterskan gav. De såg helst att informationen var anpassad efter den individuella situationen. Föräldrarna önskade föra dialog med BVC-sköterskan om barnets hälsa och utveckling och livet som förälder. Det var viktigt att ha en bra kontakt med BVC-sköterskan för att föräldrarna skulle kunna be om råd och stöd. Föräldrarna efterfrågade också större möjligheter att prata med andra föräldrar om sina upplevelser och erfarenheter. Konklusion: Det är viktigt för mammorna att BVC-sköterskan är mentalt närvarande i varje möte och att råd, stöd och information anpassas efter var och ens unika situation.

<p>Med utgångspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vårt syfte varit att tolka, förstå och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap på en mellanchefsnivå vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gått från del till helhet och från helhet till del. Tolknings- och förståelseprocessen har haft sin utgångspunkt i författarnas förförståelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen användes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi från början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, såsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet. Studien visar att de intervjuade ledarna upplever både glädje och svårigheter i sitt ledarskap. Glädje i möjligheten att utveckla sina medarbetare samt upplevelsen av att befinna sig i händelsernas centrum. Svårigheter visar sig i form av bland annat upplevelse av tidsbrist och att inte kunna hålla sig inom tilldelade budgetramar. Det stöd som ledarna upplever i sitt arbete visade sig främst komma från andra kolleger men även från kommunala stödfunktioner så som personalsekreterare. Kontextens betydelse för ledarskapet visar bland annat hur lagar och förordningar sätter ramar för arbetet.</p>

<p>Denna studie undersöker vad skolor kan erbjuda för insatser till elever som är skoltrötta eller som avviker mot skolans normer och regler genom skolkning och eller störande beteende under lektionstid. Syftet är att undersöka vad fyra rektorer i Växjö kommun har för syn på vad det finns för insatser. De frågor som valts för att besvara syftet är: Vad anser rektorerna ska göras för att alla elever ska klara behörighetskraven? Vad har rektorerna för syn på målsättningen för att alla grundskoleelever ska klara behörighetskraven till gymnasiestudier? Vilka typer av insatser finns, enligt rektorerna, för de elever som avviker från skolans normer? Vilken personal arbetar, enligt rektorerna, med dessa elever? För att få svar på dessa frågor användes en kvalitativ intervjuer iform av halvstruktuerade öppna frågor. För att analysera resultatet valdes symbolisk interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv</p>

No description available.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse av hinder i matematiklärande ur ett lärarperspektiv med avseende på särskilt stöd i matematik och hänsyn till inkludering. Då vi vill ha en fördjupad förståelse väljer vi en kvalitativ inriktning på vår studie. Vi har genomfört tolv intervjuer med lärare. Det framkom en rad olika teman när det gäller hinder i matematiklärandet. Teman som lärmiljön, självförtroendet och motivation, koncentrationssvårigheter samt sociala svårigheter. När eleverna uppvisar svårigheter i matematik sker en rad olika extra anpassningar, vilka görs inom ramen för undervisning. När de är otillräckliga får eleverna det som kallas för särskilt stöd så som en-till-en undervisning, mindre undervisningsgrupp och specialpedagogiskt riktat stöd.  Utöver skillnader i lärmiljöerna och orsaker till särskilt stöd fann vi dilemman kring begreppen inkludering och exkludering hos lärarna. Deras åsikter skiljde sig åt. De ansåg att eleverna kan vara exkluderade i en inkluderande miljö, likväl som de kan vara inkluderade i en, av forskningen menad, exkluderande miljö. Detta medför att det finns skillnader i vilka insatser som görs för eleverna och vilket stöd som sätts in för elever i behov av särskilt stöd. Vi har fått en inblick i hur det fungerar på de skolor vi besökt och vi har fått en fördjupad förståelse av hur de möter elever i behov av särskilt stöd men också hur de vill att det ska fungera, om rätt förutsättningar finns.

Abstract   Background: More and more people receiving palliative care in the home, leading to increased responsibility for the next of kin. Being a caregiver and at the same time next of kin is a complex situation for everyone involved. Next of kin´s everyday life changes drastically when everything revolves around the one who is seriously ill. Aim: To describe next of kin´s experiences of being caregivers to a palliative sick person at home. Method: A literature review in which eleven qualitative scientific articles were analyzed and summarized. Results: The results revealed three themes; experience of support, experience of changes in life and experience of strategies. To these themes were formed six sub-themes. Conclusions: Next of kin felt a great responsibility for the one who was sick and they felt that their own lives were set aside. To cope with the situation the next of kin needed information and support in multiple ways. This leads to the nurse to identify the support for the one who is seriously ill and for their families. This requires personal maturity and clinical experiences to meet the next of kin in a professional and empathic manner which leads to increased confidence for everyone involved and that generates in good care.   Keywords: palliative care, next of kin, career, changes in life, support

The purpose of this study was to examine leadership in the public sector based on leadership models, organizational factors, conditions and health of employees. The study was divided into sub-study one and two. In sub-study one the design was an observational study using cross sectional design in which 67 first line managers in the public sector answered a survey about conditions and leadership models. Sub-study two was an observational study using case-control design focusing on a health promoting leadership intervention in the municipal sector. Two semi-structured interviews and 41 surveys were collected. The first-line managers in each group were interviewed and their employees had to answer a questionnaire.  The results showed that there is a difference between first line managers’ conditions in the public sector. Further, the result showed that there is a significant difference in how intervention group and control group estimate demand, control and structure-oriented leadership. But it is difficult to say if the differences only depend on the intervention or other factors.

Syfte: Studiens syfte var att belysa stödet till barnsjuksköterskor som varit delaktiga i vården av ett döende barn och vid ett barns bortgång. Bakgrund: Barnsjuksköterskor som har vårdat ett döende barn eller varit med vid ett barns bortgång upplever mer känslomässig stress och uppfattar stödet och handledningen som erhålls efter ett barns bortgång som inadekvat. Forskning har visat att barnsjuksköterskor mestadels söker, och finner stöd hos sina kollegor och att mer professionell guidning skulle vara fördelaktig i deras roll som barnsjuksköterska. Design: Författaren använde kvalitativ design till denna studie. Totalt sex intervjuer med legitimerade barnsjuksköterskor utfördes på två länssjukhus i Sverige. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod i intervjustudien. Resultat: Analysen av intervjuerna utmynnade i fem kategorier, Bristande struktur och organisation, Bristande handledning, Kollegialt stöd, Bekräftande chefer och Individuell coping. Dessa kategorier illustrerade exempel på vad som utmärker stöd och handledning och beskrivs av barnsjuksköterskorna som delar i hanteringen av ett barns bortgång. Mer strukturerad handledning efterfrågades och professionell handledning av psykolog eller terapeut. Kollegor sågs som det främsta alternativet till stöd, och efterfrågan om mer beslutsfattande chefer skildrades tydligt av barnsjuksköterskorna. Under individuell coping beskrev barnsjuksköterskorna svårigheten att handskas med ett barns bortgång och den personliga utvecklingen. Slutsats: Barnsjuksköterskors som varit med vid ett barns bortgång hade tillgång till stöd och handledning, men insatserna var rutin- och strukturmässigt otillräckliga och behövde förbättras.

Bakgrund: Livet efter genomgången hjärtinfarkt anses komplicerat och omfattar fysiska och psykiska komplikationer. Depression betraktas som en vanlig och allvarlig komplikation som kan tillstöta, den påverkar hela människan och återhämtningsprocessen. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av genomgången hjärtinfarkt med fokus på depression. Metod: Det studerade materialet utgjordes av 19 vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes med stöd av Friberg (2012) och resulterade tre teman och fem subteman. Resultat: Analysen visade att patienterna beskrev hjärtinfarkten som en händelse som förändrade deras liv i stora drag. Kroppen förändrades och de kände sig tvingade att leva i en främmande kropp, nära relationer blev viktigare, det krävdes att de gick vidare men med olika förutsättningar, de beskrev också det professionella stödet som positivt men även som ett krav på livsstilsförändringar. Diskussion: Sjuksköterskan var en viktig del i patientens rehabiliteringsprocess efter hjärtinfarkt. Genom att arbeta tillsammans kunde de finna lösningar så att sjukdomen blev mer hanterbar samtidigt som motivationen till livsstilsförändringar ökade. Slutsats: Vården kan ha svårt att se till varje persons behov, något som resulterar i att information ges på ett likartat sätt till alla utan hänsyn till den enskildes behov och förutsättningar. En personinriktad rehabilitering visar motsatsen, vilket också bidrog till minskad risk för depression. På så vis har sjuksköterskan ett stort ansvar i det preventiva arbetet att förhindra depression efter hjärtinfarkt.